Kategoriarkiv: Islam

Slöjbråk på twitter

I Sverige kan moderaterna inte inse att bära slöja är ett kontroversiellt ämne som knappast handlar om vad en enskild individ beslutar sig för att ta på sig, ett ultraliberalt synsätt som jag trodde bara Annie Lööfs extrema parti stod för. Men icke.Jag lade ut en bild i förrgår från MUF Skaraborg på twitter som visar deras styrelseledamot Zeinab Hussaini i slöja.

Min kommentar löd,”Styrelseledamot MUF i Skaraborg”.Inget mer.

Fotot hade någon lagt ut på Facebook med en ifrågasättande kommentar som jag tog bort, nyfiken på vad detta konstaterande av beslöjad ungmoderat kunde leda till.Var och en som följt debatten om slöjor i skolor och på unga kvinnor vet att det finns många vinklar på det, men att slöjan inte är ett personligt plagg som kan betyda vad som helst för bäraren. Man uttrycker religiös tillhörighet men också annat, t ex att man är under beskydd av andra muslimer och att man inte är sexuellt tillgänglig.

President Gamal Abdel Nasser träffade det egyptiska Muslimska Brödraskapet 1953 för att förhandla med dem. Deras första krav var slöjtvång på alla egyptiskor. Nasser förklarade, skrattandes i videon ovan från ett tal 1958, att det inte var acceptabelt. Han förstod vad slöjor innebar, ett ställningstagande för att begränsa kvinnor.

Detsamma förstod det Muslimska Brödraskapet och därför valde de slöjtvång som första förhandlingspunkt; inte bidrag, inte fler moskéer, inte religionsundervisning, inte vapen, inte något annat än just det som begränsar kvinnors frihet, sexualitet och visar att de är ärbara.

MUFs ledare Benjamin Dousa skrev till mig på twitter att jag ”borde skämmas som hänger ut en ung MUF-medlem på det här sättet utan att känna henne lr veta vad hon tkr.”

Mitt svar: ”Jag förstår din och andras invändning men anser att slöja på politiska företrädare innebär ett godtagande av uppdelning i ärbara dvs beslöjade kvinnor och icke, de utan. MUF bör ta avstånd från sådan uppdelning och kollektivism.”

Mitt inlägg på twitter handlade inte om personen med slöja som flera manliga moderater verkade vilja beskydda trots att hon tagit ställning mot hedersförtryck i en poster, skrivit två debattartiklar om feminism och bortgifta flickor under sommaren.

Jag har förstått att hon fått otrevliga påhopp efter min tweet och skrev, via ordföranden för MUF Skaraborg, ett mail där jag beklagade de idioter och muslimhatare som tyvärr finns i mitt flöde.

Men jag tog inte tillbaka min tweet för den handlade inte om henne utan om hur slöjor ska behandlar i offentliga rum och i politiska partier i Sverige.

Att slöjan inte är vilket plagg som helst förstod både Nasser och Muslimska Brödraskapet tidigt, liksom Ayatollah Khomeinis regim i Iran 1979, Frankrikes skollagstiftare 2004 och Carolin Dahlman, ledarskribent i liberala Kristianstadsbladet 2018.

Att ifrågasätta om en styrelsemedlem i ett politiskt ungdomsförbund ska visa sig i slöja är inte att påstå att ingen får ha slöja eller att den med slöja är medlem i Muslimska Brödraskapet eller dylikt.

Det är att vilja diskutera kontexten kring detta omstridda plagg som idag kan bäras av en miljöpartistisk riksdagsledamot från Göteborg, en centerpartistisk nämndeman i Solna (och flera nämndemän i Stockholms tingsrätt har bekant berättat), på vårdcentralen, folktandvården, skolor, förskolor, apotek, förvaltningar m fl offentliga platser. För att inte tala personal vid alla utförare av offentliga tjänster som betalas med skattmedel. En metod vore att konkurrera ut de religiösa företagen med sekulära alternativ.

Jag vet att klädseln för styrelseledamot i ett ungdomsförbund knappast kan eller bör lyda under offentliga lagar och regler. Men var går gränsen? Om den uppenbarligen kompetenta ungmoderaten väljs in i Falköpings kommunfullmäktige 2022, ska hon då tala för M iförd en slöja? Om hon blir kommunordförande, låt oss säga 2030 ? Eller domare eller riksdagsledamot?

Våra ministrar i den feministiska regeringen satte på sig slöjor vid statsbesök i Iran, ett diplomatiskt val sägs det (och som jämfördes av finansministern med damhatt). Men Melanie Trump gjorde det inte i Saudiarabien.

Slöja på företrädare i valda församlingar och personal vid offentliga förvaltningar i stat, landsting och kommun är enligt mig inte acceptabelt. Vissa inom M anser det fel av mig att lägga ut bilden på ungmoderaten, men skulle de acceptera en beslöjad partiledare, en kommunordförande, en minister?

I höst ska Benjamin Dousa ta över tankesmedjan Timbro, gratulerar. Där kommer han få pröva sina individualliberala åsikter och troligen få stöd av förlagschefen Andreas Johansson Heinö och islamologen Eli Gönder. Dousas resa från Husby till Handelshögskolan är givetvis en fördel, men den räcker inte i den kulturstrid som den svenska borgerligheten duckat för i decennier. Han kan lära av Danmark och Norge som inte väjt i samma utsträckning.

Utanför Timbro kommer Dousa få stöd av Hanif Bali som kritiserade mig igår på twitter, Mustafa Panshiri och Hamid Safar, tre borgerliga debattörer jag uppskattar men som är oeniga med mig om slöjor.De och ni som följde debatten igår på twitter har en del att ta tag i.

Förutom att se den leende Nasser raljera om slöjtvång 1958 i videon ovan kan följande böcker och texter rekommenderas:Hege Storhaugs Landsplågan IslamSameh Egyptsons Holy White LiesJohan Westerholms Islamismen i SverigeMona Lagerströms Muslimska Brödraskapets förtrupp i SverigePer Gudmundsons ledare om Muslimska Brödraskapets infiltration i S.

Alla dessa texter utom Hege Storhaugs bok (bl a om Malmö) handlar om Muslimska Brödraskapet. Jag påstår inte att Zeinab Hussaini eller MUF Skaraborg är kopplade till dessa islamister. Men jag är övertygad om att de gläder sig åt att hon står på sig i sitt val av huvudbonad, hur mycket smink hon än använder.

Att inse det är att förstå vad M och de svenska partierna vägrat undersöka: vilken grad av islamisering är acceptabel för Sverige. De rödgröna och C verkar inte ha några gränser (utom Amineh Kahkabaveh, Nalin Pekul och Zeliha Dagli).

Vilka konsekvenser får det på sikt?Min avslutande tweet igår:
”Då står Nasser 1958, Frankrikes skollag 2004 och alla iranska modiga slöjbrännare och jag på samma sida. Var @BenjaminDousa och @mufswe står verkar oklart. Anser ni att slöja är ett individuellt val utan relation till kultur, grupper, religion är ni lika tokliberala som förr.”

Inget svar från Dousa eller Bali.Men från Aftonbladet

En konträrs försvarstal: Krönika i Avpixlat 2015

Återpublicerar en diger krönika. Mer rocknroll 2015  !

”En konträrs försvarstal

kronikor_jan_sjunnesson_byline_banner2

 

KRÖNIKA Undertecknad har förekommit i Sverigeovänliga medier med anknytning till den senaste veckan så ursäkta om denna krönika blir utifrån min personliga horisont: Sjunne högerradikalen och Sjunne den onde vite mannen.

1. Först om Researchgruppens och f. AFA-aktivisten Mathias Wåg som kom på mitt första föredrag om den Sverigevänliga folkrörelsen i april varefter han skrev en lång litania i vänstertidningen Dagens Arena, så vår notis och direktlänk.

Mitt bloggsvar kanske kan intressera Avpixlats läsare och kommentatorer, eftersom ni enligt Wåg kan indelas i minst sex grupper; välfärdschauvinister, skattepopulister, kontrajihadister, muslimhatare, antisemiter och nazister. Själv kan jag nog tänkas ingå de tre första av dessa, men inte under hans definitioner, där den första gruppen, ”välfärdschauvisterna”, beskrivs som ”Den här gruppen vill inte betala skatt för att täcka invandringens kostnader”, där nog drygt halva befolkningen kan ingå, se Tino Sanandajis blogg om Demoskops mätning där 58 % anser att invandringen bör minska.

Dessa grupperingar har han identifierat efter att ha kört statistik på 1500 av de mest aktiva kommentatorerna. Enligt denna statistikkunnige företrädare för Researchgruppen beskrivs ni på följande vis:

1 500 personer gick dagligen in och kommenterade. Av dessa var fyra av fem skribenter män. Den största gruppen skribenter var i åldern 40–50 år, följt av 50–60 år. Inkomstmässigt låg de strax under medelinkomsten i Sverige. De fanns regionalt fördelade över hela landet med en övervikt i Skåne, Blekinge och storstadsregionerna.

Jaja. Hur Wåg fått fram dessa data vore intressant att veta eftersom det tyder på en ny svensk rättsröta med osunda nätverk mellan etablerade tidningar och grupper som förföljer svenska medborgare utanför lagen.

Wåg blev utskälld vid det första föredraget av Avpixlats tidigare krönikör, Stefan Torssell som ställde honom mot väggen för att han spred rädsla, ja ren terror (vilket Marika Formgren analyserat) och skrämmer folk för att inte säga vad de tycker.

Mathias Wåg uteblev från det andra men återkom till mitt sista föredrag, vilket också renderade en drapa i Dagens Arena. Dessutom förärades jag en politisk karaktärsanalys av tidskriftens chefredaktör, Håkan A. Bengtsson. Han tecknar mitt politiska engagemang i vänstern men missar förstås mycket, bland annat min egen bildningsgång och mitt internationella liv.

Bengtsson skriver:

Nu har han tagit steget ännu längre ut i de högerextrema tassemarkerna och skriver på Avpixlat som han dessutom vill utveckla till en folkrörelse för högerextrem folkbildning. Jan Sjunnesson har för vana att ro från den ena kobben till den andra.

Jag kallas ”högerradikal” vilket inte är rätt i någon bemärkelse alls. Radikal möjligen men inte radikalkonservativ eller traditionell höger. Snarare en fritänkare och levnadskonstnär som förmår gå vidare och tänka nytt, flytta runt i världen och är nyfiken på det mesta, men som inte trivs i bestämda fållor alls egentligen.

En Tjalle Tvärvigg, jobbig fan som alltid ska sätta sig till motvärn. Konträr, contrarian på engelska, som likt den för tidigt bortgångne brittiske skriftställaren Christoffer Hitchens gått från vänster till en slags fri position där även (”neo-” i hans fall) konservatism kan uppskattas.

Hans bok Letters to a young contrarian rekommenderar jag Håkan A. Bengtsson att läsa för att förstå en fri människa som jag, men först efter att han har tagit sig igenom min Sverigebok. Där finns inget som leder till tanken att författaren skulle vara högerradikal, snarare gråsosse eller liberalkonservativ i stil med Gösta Bohman. Realistiska och fria hållningar att hedra även om bara SD delvis företräder dessa idag.

Håkan A. Bengtsson låter närmast avundsjuk där han sitter på sin fina redaktionslokal på Sveavägen 61 (jo, jag har varit där och även skakat hand med honom) mellan ABF på Sveavägen 41 och Socialdemokraterna högkvarter på Sveavägen 68:

Men att bygga en folkrörelse är något annat än att sätta upp en hat-sajt på nätet. Det kräver organisation och uthållighet. Framgångsrika breda rörelser har byggt på gemensamma sociala intressen, en framåtsyftande berättelse och stabila medlemmar och ledare. Allt detta har högerradikalerna haft mycket svårt att skaka fram. Än så länge.

Varken Mathias Wåg eller Håkan A. Bengtsson skulle ha dragit så mycket folk en vardagkväll som jag gjort till föredragen om den Sverigevänliga folkrörelsen, se dem själv på YouTube.

Som Nasrin Sjögren skriver i Samtiden är den Sverigevänliga folkrörelsen här för att stanna och kommer att växa alltefter behovet av organisering och att finna ny angelägen men förbisedd kunskap, där Avpixlat utgör ett bra exempel på ny och kvalitativ folkbildning.

 

2. Veckans andra fulgrepp handlade om när jag genom föreningen Fri Folkbildning anordnat ett föredrag på somaliska i Rinkeby Folkets Hus med f.d. muslimen Mona Walter, som ställdes in efter påtryckningar från arga muslimer. Vi fruktade att detta skulle ske och spelade därför in föredraget i förväg på YouTube-video för att kunna visa om Mona Walter inte skulle kunna ta sig dit. Sprid den till alla somalier ni kan googla fram.

På min blogg finns länkar om vad som skrivits, men några saker bör klarläggas angående motiveringen för beslutet från högsta ledningen för Folkets Hus i landet (beläget vid Mariatorget på Södermalm i Stockholm). De skriver:

Styrelsen för Rinkeby Folkets Hus har bestämt att ställa in det mötet då föreningen Fri Folkbildning är en exkluderande rörelse som inte delar Folkets hus och parkers värdegrund om alla människors lika värde. Det inställda mötet är inte på något sätt ett ställningstagande mot Mona Walter.

Här gör de flera misstag. Att de kallar Fri Folkbildning exkluderande finns det givetvis inget fog för eftersom våra stadgar inte säger något sådant, utan de har gått på våra föredragshållare och deras oftast Sverigevänliga perspektiv vilket de inte gillar. ”Sjunnesson är Sverigedemokrat och arrangera föredrag som gillas av SD sympatisörer, alltså är han exkluderande eftersom SD är rasister och nyfascister som gör skillnad på svenskar och invandrare, saknar rätt värdegrund och tro på allas lika värde”. Etc etc.

Vad de inte känner till är att islam är exkluderande, inte Sverigevänner och Sverigedemokrater. I Koranen föreskrivs däremot öppet hur icke-muslimer och kvinnor ska behandlas och värderas:

Judar är grisar och apar, surorna 5:60, 7:166 och 16:106.
Andra icke-muslimer är vidriga varelser, sura 98:6
Muslimer är de bästa människor som Gud har skapat, sura 3:110.
Ta inte icke muslimer som vänner, sura 5:51, 3:28.
Allah föreskriver följande om [arvsrätt för] era barn: sonens [lott] är lika med två döttrars lott, 4:11
En man är lika med två kvinnor. Tag två av era män till vittnen; finns inte två män till hands, tag då en man och två kvinnor, sura 2:282

Detta är exkludering på riktigt, men det vill inte Rinkeby Folkets Hus kännas vid. De vet inte heller att deras beslut att inställa mötet var i enlighet med surorna 4:65 och 24:63. Där föreskrivs att man inte får kritisera islam och att alla människor att göra detta. Som muslim följer man Koranens påbud och Koranen kräver att andra, oavsett religion och tillhörighet, skall göra detsamma.

Det var därför uppretade, yttrandefrihetsfientliga och stingsliga somalier i Rinkeby samlade in tillräckligt många namnunderskrifter för att pressa Folkets Hus att inte ta emot Mona Walter, oavsett om huset är muslimsk lokal eller inte. Calle Nathansson, vd för riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Kerstin Aggefors, ordförande i Rinkeby Folkets Hus, har därmed lytt Koranens påbud genom att stänga sina sekulära lokaler för Mona Walter som är en öppen kritiker av islam.

Men inte nog med detta. Folkets Hus har gått ur askan i elden när de skrev att: ”Det inställda mötet är inte på något sätt ett ställningstagande mot Mona Walter”, se deras hemsida och i intervju med Calle Nathansson i DN:

– Det är riktat mot arrangören Jan Sjunnesson. Han står nära Avpixlar [sic] och har en syn på muslimer och islam som inte på något sätt tillhör den demokratiska grupperingen. Vi säger nej till hans organisation, vi säger inte nej till henne.

De försöker måla upp en motsättning mellan den onde vite Sverigedemokratiske svenske mannen Jan Sjunnesson och den goda svarta afrikanska konvertiten Mona Walter. Jag ska ha förlett henne in på islamofobiska vägar och dunkla SD- kopplingar. De vet givetvis inget om vem av oss som tagit initiativ till detta men vi står givetvis båda bakom arrangemanget.

Men genom att säga att den goda Mona Walter är välkommen till Folkets Hus utan den onde Jan Sjunnessons försorg har de gjort saken etter värre för sig. De kan inte säga nej till henne nu när de både skrivit och sagt att de inte tänker säga nej till henne om hon vill tala där. Och det vill hon. ”Jag ska tala i Rinkeby”, sa Mona Walter till kristna Dagen i en intervju den 16 juni.

Genom att skilja på mig och henne har de öppnat upp för en vass islamkritiker som de aldrig sett maken till, för Mona Walter är mycket hård i sin uppgörelse med islam. Inte islamism, inte jihadism, inte fundamentalism, utan religionen islam såsom den uttrycks i dess heliga skrift Koranen vilken hon kan utan och innan.

Mona Walter anser att Ayaan Hirsi Ali är för mjuk i sin förhoppning om en moderat och reforminriktad islam. Men genom att tillåta Mona Walter har Folkets Hus nu lyckats få in en riktig islamkritiker som de dessutom retat upp ordentligt.

Hon är kunnig och underhållande, se denna föreläsning på svenska, och hade de bara låtit oss ha mötet hade det kanske passerat förbi efter lite gap och skrik i foajén. Men nu kommer Mona Walter till Rinkeby med mycket större mediapådrag än någonsin, eftersom journalister utomlands har fått reda på vad som skett med yttrandefriheten och islamiseringen i Sverige.

Och Folkets Hus kan inte backa och igen säga att den goda svarta Walter har förletts av den onde vite Sjunnesson. Guds somaliska tjänare Mona Walter kan tala för sig själv och hon är arg, svart och kvinna, och jäkligt förbannad på svenska islamofiler och vissa av sina landsmän i Rinkeby.

 

3. En bonus i debaclet i Rinkeby Folkets Hus denna vecka är att den islamistiske hatpredikanten Kamal El-Mekki som skulle ha talat två dagar senare efter Walter också avbokades. Svenska Dagbladets eminente och barnledige ledarskribent men flitige bloggare Per Gudmundson uppmärksammade de svenska arrangörerna på dess aningslöshet i förra veckan vilket alltså ledde till att även han avbokades.

De kunde knappast ha en hatpredikant som förordar avrättning av ex-muslimer som Mona Walter om de avbokat henne för att hon kritiserar islam, alternativt blivit förledd av Sverigedemokraten Sjunnesson.

Eller så skulle Folkets Hus ha respekterat yttrandefriheten och låtit båda tala, där eventuella hatutfall, hets mot folkgrupp eller angrepp kunnat bemötas av publik eller i värsta fall av polis.  Det råder ju faktiskt religionsfrihet och demokrati som rubriken för Mona Walters föredrag löd.

Jag lär få anledning att återkomma i båda dessa ärenden.

Jan Sjunnesson”

 

Se även

https://sjunne.com/2015/10/03/antligen-stod-mona-walter-pa-rinkeby-torg/

https://sjunne.com/2015/08/25/mona-walter-i-rinkeby-och-medier/

https://sjunne.com/2015/06/15/lyssna-pa-mona-walters-installda-foredrag/

Ny bok – Skandinavisk kulturkamp – ute och på turné i landet i vår

Min senaste bok, Skandinavisk kulturkamp, finns nu att köpa på Vulkan och på Adlibris/Bokus. Även i Norge och Finland på Adlibris.

Från förlagspresentationen:

”I Danmark, Norge, Sverige och Finland pågår en kamp för ländernas frihet och oberoende och ett ihärdigt folkligt försvar för dess kultur och medborgarna, mot islamisering, mångfaldsvurm, massinvandring och politisk korrekthet.

Skribenten Jan Sjunnesson vill med denna bok visa vad som sker i Sveriges grannländer där befolkningarna nu insett att de måste stå upp för sin kultur, sin historia och sina värderingar. Denna kulturkamp försiggår på internet och i alternativmedier, men också bland föreningar, partier och bokförlag. Skandinavisk kulturkamp ger inblick i de senaste 50 årens strider i Norden för självständighet, frihet och nationell kultur”

BOKTURNÉ I VÅR FRÅN SKÅNE TILL NORRLAND

Jag ska resa runt i vår och tala om boken och yttrandefrihet i flera städer i regi av Yttrandefrihetsombudsmannen:

Uppsala 23 maj, kl 14, Mallas sal, Stadsbiblioteket

Stockholm 10 juni, kl 18, Pressklubben, Vasagatan 50

Ni kan då köpa boken och samtidigt kanske några av mina andra böcker. Välkomna !

/Sjunne

Västvärlden skrattar ihjäl sig

Vi har lärt oss att skratta åt Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna. Han, den snillrike riddaren av den sorgliga skepnaden, som drog runt i Spanien på medeltiden innan hans nedtecknare Miguel Cervantes skrev det storslagna verket El incenioso hidalgo Don Quijote de la Mancha 1605-1615, den första europeiska romanen och det spanska språkets rikslikare.

Men vi lurar oss genom humorn i de kvicka och groteska berättelserna så pass att vi glömt vilka riddarens fiender var: morerna, saracenerna, dvs muslimerna. De behärskade Spanien och Portugal från 711 till 1492, då kungaparet Ferdinand och Isabella slutligen körde ut de muslimska ockupanterna, i sitt återtåg, Reconquista.

Men bara drygt hundra år senare var alltså denna befrielse och de kristna korståg mot muslimerna som föregick dem något som författaren Cervantes kunde skoja om. Don Quijote är just en förvirrad korstågsriddare som förläst sig på riddarromaner och som inte kan se skillnad på väderkvarnar och sin tids jihadister.

Bildresultat för det sjunde inseglet

NUTIDA KONSTVERK

Ingmar Bergmans korstågsriddare Antonius Block i filmen Det sjunde inseglet (1957) är raka motsatsen även om han ler ibland åt gycklarna. Block vet att försvara Gud mot Allahs trupper och har ett allvar som idag är eftersträvansvärt. Att skratta bort terrordåden mot väst sedan 11 september 2001 är inte rimligt.

Humor är en märklig företeelse som vi kan använda för att distansera oss från det blodiga allvaret. Men den hållningen tillåter en likgiltighet som bara kan existera bort kampen för överlevnad skrev filosofen Henri Bergson i sin studie Skrattet (1900):

“Likgiltigheten är skrattets naturliga miljö, dess största fiende är känslan/…/ komiken föds exakt i det ögonblick då samhället och individen, befriade från kampen för överlevnad, börjar betrakta sig själva som konstverk”.

Att skratta åt den krigiska profet vars lärjungar lagt hela Mellanöstern, Nordafrika, Sydeuropa, Balkan, Mindre Asien bort till Indien och Indonesien är inget man gör ostraffat. 1988 gav Salman Rushdie ut sina Satansverserna, en postmodern, relativt oläsbar skildring av tre fagra skämtsamma hedniska gudinnor, ja möjligen Allahs döttrar, Allat, Uzza och Manat. I en drömsekvens uppträder de med profeten Mahounds hustrur på en bordell.

Rushdies bok är en satir över dessa delvis religiösa berättelser (som en gång ingick i Koranen), som vill med humor ta upp hur livet för en sekulär muslim boende i England, som han själv, kunde uppleva kulturkrockar och polisbrutalitet, mental kollaps men också vitsar och dråpligheter. Men han fick som vi ve betala ett högt pris för att driva med islam. I sin biografi 2012 trodde han att Satansverserna inte skulle kunna ges ut idag.

MORD UTAN HUMOR

Västvärlden står inför stora hot, inte minst från islam. Vi har skrattat bort hotet från muslimer sedan Cervantes på 1600-talet fram till morden på 12 redaktionsmedlemmar av den franska satirtidskriften Charlie Hebdo i januari 2015. I Stockholm 2010 sprängde sig den marockanske jihadisten Taimour Abdulwahab sig själv i ett misslyckat terrordåd, utlöst delvis på grund av tecknaren Lars Wilks drift med Mohammed som rondellhund. “Grisen Vilks” skulle hämnas.

Ska vi fortsätta att strida mot islamisering måste vi vara tydliga med att själva driva med islam där det är verkningsfullt, men också vara lika iskalla i striden mot jihadister som de är mot oss. En figur som Don Quijote är dessvärre en symbol för var västvärlden står idag. Vi är förvirrade, slåss mot fel fiende och ser inte de verkliga konflikterna mellan en tolerant västvärld och en intolerant islamsk värld.

En resolut hållning mot islam kräver ett allvar som Europa bestått 1095 (påven Urban II:s korstågsmaning), 732 (Karl Martells slag vid Poitiers), 1683 (slaget om Wien) och 2001-03 (USAs invasion av Afghanistan och Irak).

Den brittiske debattören Douglas Murray har förstått vad som står på spel. Han är kvick, javisst , men också oerhört tydlig varifrån hotet kommer.

En FB vän kommenterar:

INDISKA FORSKARE har tydligen intresserat sig för denna europeiska erfarenhet
.
”Don Quixote and its Author in the Context of Moorish Question”
.
”Meeting of cultures or the clash of civilizations, whether it is the one with the other or the one against the other, and the entire spectrum of distances in this often love-hate polarization has a complex and bizarre relationship in many shades of grey, posited between ”my” kind of white and ”your” (that is in all likelihood perceived by ”my”) kind of black. In the context of Christianity and Islam, especialIy in its south-western European dimension, the existence of the ”self’ and the ”other” became manifest barely a century or two after the advent of the Islamic religion.—
.
Miguel de Cervantes was born and grew up in a country that was liberated just half a century earlier from Arab rule and, more importantly, from the influence of its religion. However, although seven centuries of political existence had come to an end with the end of the fifteenth century and despite threats issued against conversion to Christianity and of facing expulsion from Spanish territory and increasingly, particularly in our author’s life time in the sixteenth century, facing expulsion from the Spanish Mediterranean coast, faith in the proscribed religion amongst the believers could not be banished altogether. The ”Mudéjares” in such circumstances turned into ”Moriscos”, or in other words, the Mohammedans of Islamic faith under the Catholic monarchy acquired a new status by getting baptized as Christians in order to be accepted in Spanish society of those times, would still have walk on the razor’s edge of official versus personal dichotomy.—
.
The Moriscos were the objects of great suspicions, however, as regards their orthodoxy, and with reason, since most of them continued to be Mohammedans in fact. “

Klicka för att komma åt cf_dcmc_12.pdf

I kapitlet av S Dey (länk ovan) framkommer att översättningar förändrat Cervantes´ text (jag delade upp texten)
.
“In Tobias Smollett’s beautiful though not quite faithful translation of 1755, we come across words like ”Moor”, ”Moorish”, ”Turk”, ”Arabic” etc. along with the name of the supposed Arab author several times. Maybe close to a hundred times altogether in the two parts, though never in the titles of the chapters of the First Part and only a couple of times in the Second Part, reduced to proper names. This could lead to some interesting conclusions.
.
And on several occasions, the so-called Moorish question crops up in sentences where the subject may not merit it: ”And the way my feeble brain sees it, the best and also the proper thing would be to turn around and go right back home, because it is harvest time, and we ought to worry about our own affairs and stop travelling from Ceca to Meca”. (Yo lo que sería mejor y más acertado, según mi poco entendimiento, fuera el volvemos a nuestro lugar, ahora que es tiempo de la siega y de entender en la hacienda, dejándonos de andar de Ceca en Meca … ) (1, xviii).
.
The last part of the sentence cited refers to the customs of the Moors who used to go for pilgrimage to Mecca in the Middle East and to Ceca, a town in Córdoba – this being so out of context that in Smollett’s translation this sentence appears simply as, ” …the best and wholesomest thing we can do; will be to jog back again to our own habitation, now while the harvest is going on, to take care of our crops, and leave off sauntering from post to pillar … ” (1, iii, 4).
.
The Moorish reference in the original is completely ignored and only appears later as a foot-note appended by a knowledgeable editor of our times. Do not such things suggest that these references appear in the narration naturally and automaticalIy without any perceived design from the author?”

Two Finnish alt media bloggers interviewed

I went to Finland to speak with two Finnish alt media bloggers. Se Snaphanen Text below in Swedish:

Svenskarna tror att finnar vågar kritisera massinvandring, islamisering och politiskt korrekthet, men de har fel konstaterade Kenneth Sikorski och Vasahammaren, två legendariska bloggare i finska alternativmedier när Jan Sjunnesson träffade dem i Helsingfors hösten 2019 för Swebbtv.

-Ni är alltför romantiska, sa de. Ni svenskar har inte förstått att finnar levt under åsiktsförtryck länge. Vi har bara bytt herrar, från Sovjetunionen till Europeiska Unionen.

Vasahammaren, pseudonym för en välkänd men anonym finsk bloggare på www.vasarahammer.blogspot.com och Kenneth Sikorski är amerikan som bott i Finland i 30 år, intervjuades .

Sikorskis ideal är den amerikanska konstitutionen, individuell och nationell suveränitet. En konservativ republikan som drivit den engelskspråkiga bloggen www.tundratabloids.com sedan 2005 om finsk migrationsdebatt, islamkritik och nationalism.

-Jag började som proamerikansk vän av Israel och upptäckte sedan hur islam kommit att få inflytande i väst, säger han. Jag träffade ledande counter-jihadister som Robert Spencer, Daniel Pipes, Pamela Geller, Geert Wilders, Fjordman m. fl. och lärde av dem.

Enligt honom har den finska anpassningen till svensk katastrofal migrationspolitik mer med EU att göra än Sverige. Finland vill helt enkelt vara bäst i EU-klassen och om Bryssel dikterar hur många migranter man ska ta emot så lyder Finland.

Vasahammaren inflikar att svenskarna gärna vill moralisera politiska ställningstaganden, något som började med Olof Palme. Finnarna är mer pragmatiska och mindre ideologiska.

Sannfinnländarna är ett viktigt och stort parti i Finland. I valet 2019 fick Sannfinnländarna 17, 5 %, vilket var 0, 2 % under Socialdemokraterna. Detta efter en debatt om asylsökande irakiska och afghanska våldtäktsmän som sommaren 2018 hade förgripit sig på finska flickor i staden Uleåborg, en skandal som medierna försökte tysta ned men förgäves.

Programmet är det första som gjorts i Sverige om finska bloggare som går emot politisk korrekthet i Finland. Swebbtv är därmed först med unikt material.

Tre intervjuer om yttrandefriheten i Norge

 

Text från Swebbtv:

”Jan Sjunnesson – tre intervjuer om yttrandefriheten i Norge”.

Du hittar programmet på www.swebbtv.se

Jan Sjunnesson for till Norge i mitten av september 2019 där han mötte flera norska frimodiga debattörer.

Tanken var att få inblick i den norska offentliga diskussionen om invandring, islam och politisk korrekthet. Förhoppningen att Norge skulle vara öppnare än Sverige är fortfarande en öppen fråga som tål att diskuteras efter dessa intervjuer och samtal.

Först ut i intervjuraden var Hege Storhaug, informationsledare vid stiftelsen Human Rights Service, www.rights.no

Hon intervjuades av Sjunnesson för Swebbtv  redan 2016 om sin bok Landsplågan Islam som det finns mer information här. Hege Storhaug berättade om sin mer pessimistiska syn på norsk debatt och den smygande islamiseringen.

Sedan tog den pigga debattören Nina Hjerpset-Østlie vid. Hon bloggar numera själv på www.gjenstridig.no men har tidigare arbetat på Hege Storhaugs stiftelse och på den etablerade norska alternativpublikationen Document.no

Document.no leds i sin tur av redaktör Hans Rustad som fick avsluta intervjuerna i Norge. Han samtalade med krönikören Kent Andersen, en musiker och reklamman som gått över till alternativmedier.

Jan Sjunnesson skrev två översikter av norsk debatt våren 2019. Dessa ska tryckas i en bok, Skandinavisk kulturkamp, tillsammans med texter om Danmark, Sverige och Finland, där liknande kulturkamper för våra nationer pågår. Samtliga texter (utom om Finland) finns på Katerina Magasin.

Det är viktigt att upprätthålla kontakter med vad som sker i de nordiska grannländerna och ta tillfället i akt att lära sig hjälpligt att förstå talad norska i dessa inslag.

Som läget är i Finland så verkar de snarare gå åt Sveriges håll än Danmarks, med ökad invandring, islamisering och åsiktsförtryck. Se merpå www.tundratabloids.com

Samtidigt går Sverige mycket långsamt i riktning mot Norge och Danmark.

——–

Stöd Swebbtv på olika sätt:

– Handla i vår butik på https://butik.swebbtv.se

– Skicka dina tips eller förslag på ”inskickade klipp” till info@swebbtv.se

– Texta våra program på svenska eller engelska. Skicka mail om du är intresserad

– Se alla våra program på vår hemsida www.swebbtv.se och berätta för andra

– Stödja ekonomiskt på Swish 123 535 86 92 (OBS Nytt), eller bankgiro 147-0558.

Du kan också donera direkt eller som månadsgivare på bankkonto 9235-229 1186 (9235 är clearingnummer).

Radikalhögern undviker islam och Israel

Jaffa port, Jerusalem, juli 2019

Ibland befinner jag mig bland mer radikalt högerfolk, dvs de till höger om SD/M/KD. De är skärpta och uppdaterade, men befinner sig på en annan planet, SDU 2015 eller AFS 2018 eller längre bort bland Dulny, Friberg, Motpol och alla andra sekter som uppstått på nätet. I veckan stötte jag på några på en pub i Stockholm.

När jag kom i samspråk med dem, så slogs jag av att de varken ville diskutera islam eller, vilket jag visste, Israel. SD:s fd ungdomsförbund SDU gjorde stor sak tidigare av att erkänna palestiniernas ”rätt” till sitt land, vilket retade en del SD:are. Vi svenskar ska inte hålla på att ta ställning i Mellanöstern var deras linje. Nationalistiskt och non-interventionistiskt som en del konservativa och libertarianer i Paul Gottfrieds anda ser på saken.

Jag är mer på Trumps linje angående Israel och stöder Netanyahu helt och fullt. Det går att stödja Israel som varande den enda demokratin i området som dessutom är en fantastiskt land som jag nyligen besöket. Det finns massor av skäl för att vara Israelvän men jag tänker inte gå in på dem här.

Statsminister Benjamin Netanyahus hus i Ceasaria, juli 2019

Vad som bekymrar mig angående dessa tyvärr spridda högeråsikter i vissa led på nätet, som knappast stöds av svenska borgerliga politiker som Gunnar Hökmark, Fredrik Malm, Hanif Bali m fl, eller den utmärkte bloggaren Ronie Berggren, är att Israel reduceras till en part i en konflikt. Landet är mycket äldre och viktigare för västliga intressen än den missförstådda och uttjatade konflikten om Palestina. Utan Israel har västvärlden mycket mindre pondus i hela världen. Läs Per Ahlmark så förstår ni och David Andersson.

Vår säkerhet beror inte bara på att Turkiet håller igen flyktingströmmar och att Libyen inte kollapsar mer, utan att Israel balanserar de två ärkefienderna Saudiarabien och Iran. Israel kan utnyttja sitt militära övertag, och sina atomvapen sedan 1960-talet, skickligt för att balansen inte ska tippa över till någon sida. Just nu är Iran farligast men så har det inte alltid varit. Läs den välskrivna och väldokumenterade biografin av Golda Meir som jag själv nyss läst ut.

De svenska radikala högerdebattörerna har fler märkliga argument. De verkar tro att islam är som vilken religion som helst. Richard Sörman skriver på Det Goda Samhället om hur en aningslöshet brett ut sig om islam och antisemitism långt bortom de radikala högersajterna. Teologen Joel Halldorf verkar ha denna inställning som han delar med många liberaler och högerfolk, att islam är att jämställa med svensk luthersk tro sedan ett halvt årtusende.

Jag stöder alla de som varnar för islamisering och som vill föra en saklig debatt som Douglas Murray, Hege Storhaug, Robert Spencer, Pamela Geller, Daniel Pipes, Ayaan Hirsi Ali, Bruce Bawer, Ibn Warraq, Majjid Nawaz, Kenan Malik, Mark Steyn, Lars Hedegaard, Hans Rustad, Peder Fjordman Jensen, och många fler.

I Sverige finns knappast någon av den kalibern, men Hanif Bali är på god väg att etablera sig sin en klarsynt islamkritiker liksom Nima Dervish, Mona Lagerström och Mohamed Omar. Han liksom jag och andra Sverigevänliga kritiker och de klarsynta medborgare som insett landets prekära läge, har inte någon nytta av den radikala högerns ointresse.

Möjligen bottnar den i en unken svensk antisemitism, som skiljer sig från den muslimska men återfinns dessvärre i våra led. Jag säger inte att all kritik av Israel är antisemitism, men jag reagerar på allt konspiratoriskt tjat från höger och vänster om judiska bankirer, Rothschild, NWO, Bilderberggruppen, ja även Georg Soros (även om man kan kritisera honom utan att vara antisemit).

Att kalla mig sionist är fö korrekt.

Mina inlägg om islam texter och tal

Alla inlägg sen 2011

Rothschild Boulevard, Tel Aviv, juli 2019

Skandinavisk kulturkamp: Danmark del 2 – Yttrandefrihet i helt annan liga än Sverige

I denna andra artikel (den första här) om Danmark på Katerina Magasin visar jag hur danskarna de senaste åren framgångsrikt stått upp för sitt lands kultur och gjort motstånd mot politisk korrekthet.

Nästa artikel kommer behandla Norges kulturkamp och till sist, Sverige.

 

Bilder som inte kom med på Katerina Magasin

 

https://www.berlingske.dk/emne/eva-agnete-selsing

Framtidsromaner om islam och inbördeskrig i Europa

Sedan 2014 har författare i Frankrike och Skandinavien försökt sig på att skildra en nära framtid i Europa där islam börjar ta över och möter motstånd. Inbördeskrig, terror, islamisering är deras teman.

Säkert finns fler dystopier på engelska men jag har bara läst dessa franska, danska och svenska thrillers samt skrivit en bok själv 2014. En roman på engelska behövs knappast då Douglas Murray gjort allt förarbete med sin The Strange death of Europe 2017, som han presenterade i Stockholm härförleden. Och knappt heller på norska efter Hege Storhags reportage i Landsplågan islam 2015 om islam i Norge.

Skymning över Europa (2014) är skriven av Alexander Koistinen, en civilingenjör och reservofficer som arbetat på Balkan, Västafrika och för EU i Bryssel.

En verklighetstrogen thriller som beskriver hur Europa i en nära framtid attackeras i syd från Gibraltar och i dess hjärta, Bryssel med sina muslimska ghetton.

Han vet mycket om EUs säkerhetsberedskap för attacker som dessa och boken har dessvärre blivit än mer aktuella. Eva-Lisa Dezmin skrev uppskattande om boken och jag med i Samtiden när den kom ut.

Alexander Koistinen har en fortsättning, Där kyrkklockorna har stannat, som kommer ut i maj 2019.

Från förlaget HOIs presentation:

”Efter ett attentat mot EU:s högkvarter hittas underrättelseoperatören Axel Hägerstedt medvetslös i de rykande ruinerna. Angreppet kopplas till oroligheterna i de spanska territorierna på Nordafrikas kust där islamister försöker ta makten. Svenska och europeiska soldater skickas till den spanska enklaven Melilla där Axel får i uppdrag att kontakta den underjordiska motståndsrörelsen.”

Framtidsmannen är en politisk thriller som jag skrev sommaren 2014. En ledande Sverigedemokrat mördas år 2020 och boken låtsas vara utgiven 2023 till hans minne.

Vi får följa hans liv via hans indiska dotter, hans bäste vän och hans nya partner, som blir statsminister år 2022 för SD i en samregering med S och M. Hon är fö född i Kurdistan och uppvuxen i Småland. Boken har flera parallellhandlingar i Indien, Irak och Stockholm. I boken blir islamistpartiet Hizb ut-Tahrir en farlig utmaning för Sveriges demokrati och säkerhet.

Gunnar Sandelin skrev en välvillig recension när den kom ut och Tommy Hansson likaså 2015. Själv har jag blandade synpunkter på den idag. Den är faktatung och drivs av ett alltför tydligt budskap, men visst går den att läsa även om den knappast är litteratur i vanlig bemärkelse. Få (utom Gunnar Sandelin) har noterat kopplingarna till Eyvind Johnsons Krilontrilogi. Jag skrev halva boken på engelska och gav ut som Sara Sarasvati: an Indo-Swedish story 2013 och lade till lika mycket vid översättningen till svenska.

Året därpå kom Michel Houellebecq med sin omstörtande vision av ett Frankrike under islam år 2022, Underkastelse. När boken lanserades i satirtidskriften Charlie Hebdo besannades farhågorna om islamisternas våld när 14 redaktionsmedlemmar mördades och fyra vid en judisk butik intill.

Sedan 2015 har få franska tidningar publicerat teckningarna som ledde till massakern (se denna lista).

Underkastelse skildrar ett val 2022 då alla partier går samman mot Le Pens Front National. Ett moderat muslimskt parti tar makten med vänstern och liberalers hjälp. Den milde litteraturforskaren François låter allt ske. Han bryr sig knappast och trivs med pornografi och nya unga hustrur. Ett impotent Europa tas över av bestämda muslimer, allt berättat med en bild satirisk blick som Michel Houellebecq odlat alltsedan de bisarra men mycket träffande tidigare samtidsskildringarna.

Hur en koordinerad attack från Mellanösterns ledande makter Iran och Saudiarabien mot Europa skulle kunna te sig visar Erik Lewin i sin Operation Saif.

2010 anländer ett par tusen vältränade terrorister tilL Europa via flyktingströmmar. De ligger lågt i åtta år och inleder ett anfall mot viktiga platser i Europa 2018. Innan dess har de inte upptäckts alls av västerländska säkerhetstjänster.

Boken är skriven av en militär- och säkerhetsexpert, liksom hans Almedalen faller 2013. Att shia och sunni skulle sluta fred för att gemensamt anfalla Väst verkar osannolikt men vem vet. Vi vinner till sist men mycket blod hinner flyta innan alla flygplatser, hangarer, kärnkraftverk och örlogsbaser är återerövrade.

Denna framtidsvision står på muslimernas sida. I Johannes Anyurus De kommer drunkna i sina mödrars tårar har svenskarna segrat och internerat muslimer i läger.

Den fd muslimen Eddie Råbock/Mohamed Omar har gjort en recension av boken och min FramtidsmannenDet Goda Samhället.

Jag håller med Eddie Omar om att boken är illa skriven och att Anyuru vägrar att ta upp islams våldsamma sidor (den liberala ledarskribenten Daniel Persson vid Timbro gillar den dock).

I boken finns scener som ska påminna om överfallet på Lars Vilks i Köpenhamn 2015, då två personer mördades av en islamist. Men den muslimske författaren framhärdar i sin tro trots att islam föreskriver våld mot otrogna. Jag kan inte acceptera att han tar så lättvindigt på islams skrifter och utmålar svenskar som rasister.

Den danske författaren Jens-Martin Eriksens dystopi Helter Skelter har drag från alla ämnen som nämns ovan men med en särskild tvist. Jag skrev hans och Fredrik Stjernfeldts kritik av multikulturalismen 2008

Protagonisten Torsten Vahlgren är en högerradikal aktivist (medlem i det fiktiva ”Institutet” och det existerande kontinentaleuropeiska nätverket Generation Identitaire) som under sken av att vara en flyktingvän följer asylsökandes väg från Kairo och Libyen till Europas stränder i Italien och Sydeuropa.

Han har ett hemligt uppdrag som inte ska avslöjas men runt 2026 så drabbas Europa av kriser och terror, koordinerade av en grupp högermän. Boken är tjock, tungläst och har ett upplägg som känns bekant men är ändå läsvärd eftersom den drar ut konsekvenser av massmigrationen och islamiseringen på ett trovärdigt sätt.

Fler danska dystopier här

Denna bok kommer ut i maj och är en debutroman av en svensk företagare, Arne Weinz. Täcknamnet En Perfekt Strom syftar på den samordnade attack 2027 som Muslimska Brödraskapet gör mot Sverige, inifrån och utifrån. En pro-muslimsk regering har inte sett faran och i juli attackeras Göteborg, Stockholm och Luleå sjövägen. 350 ledande svenskar avrättas på samma natt inklusive regeringen och Prins Carl Philip utropas till kung.

Strider mellan svenska kurdiska syrianska och ex-jugoslaviska frikårer å ena sidan, och muslimska självmordsbomare och elitsoldater å den andra sker över hela landet. Sydsverige faller och Stockholm byter namn och blir till en muslimsk storstad.

Jag ska inte avslöja mer men har läst boken noga. Den är en snabbläst thriller med fränt språk och en del grov humor. En skröna om vad som nog inte kommer ske eller ens kan ske men blotta vetskapen om att dessa tendenser finns borde göra varje svensk arg och villig att ta sig an boken och lära hur man ska undvika att Sverige blir till Alsuedi.

Själv har jag börjat på en ny framtidsroman som handlar om en kvinnlig akademiker ca år 2025. Stockholms universitet har fått en nationalistisk rektor som hon i och för sig välkomnar, men hon tar ledigt för att vila från all turbulens.

Samtidigt är tusentals utan bostad i Stockholm och hon hyr ut till inackorderade.

Signes hus är den preliminära titeln och ska bli klar 2020. Först ska jag skriva om skandinavisk kulturkamp.

***

Sammanfattningsvis så är dessa romaner samtiden på spåren. Något kommer att ske i Europa inom 5-10 år. Det kan gå bra eller inte. Var beredd.