Jagar den svenska säkerhetspolisen muslimer? Får muslimer sämre rättsskydd än andra? Varför bryr sig ingen om de två fängslade svenska medborgarna som togs från Somalia till USA 2012?

Dessa tre frågor besvarades i stort sett med ja, ja och islamofobi vid en kväll (22/11) i Rinkeby Folkets hus med MMRK (Muslimska MänniskoRättsKommittéen) och Afrosvenskarna. Där fanns också en inbjuden talare från brittiska Cage Prisoners, Farhad Ansari, och Gösta Hultén från svenska Charta 2008. Båda dessa organisationer har anklagats för att stödja extremism, försvåra arbetet för polis och åklagare att söka efter misstänkta terrorister. Kontakter finns in i den rödgröna regeringen. Bostadsminister Mehmet Kaplan har deltagit i möten med Charta 2008 där islamister har vädrat antisemitiska och fundamentalistiska åsikter, se Dagens Samhälle och Samtiden.

Inför mötet med de svenska muslimerna i Rinkeby debatterade Försvarshögskolans terrorexperter Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren några dagar tidigare i Expressen och efteråt i Expressen om att svenska MMRK och brittiska Cage uppmuntrar till extremism. Cage beskrevs av Ranstorp och Hyllengren som ”en organisation vars överhuvud är antisemiten Yvonne Ridley och som upphöjer den kände al-Qaida predikanten Anwar al-Awlakis jihadistiska budskap”. Kan tilläggas att Mehmet Kaplan bjöd in Yvonne Ridley till riksdagen 2011, att Afrosvenskarna bjöd in henne till Rinkeby samma år (se Expressen) och att hon talade vid Muslimska Familjedagarna på inbjudan av Islamska Förbundets ordförande, socialdemokraten Omar Mustafa (se Expo).

Vid kvällen i Rinkeby berättade representanten från Cage i Storbritannien att landets hårda lagar om terrorbekämpning i muslimska bostadsområden, moskéer, i skolor och sjukhus, har lett till att ingen vill berätta om vad de vet av risk att själva råka illa ut. Han menade att brittiska MI6 och Scotland Yard kategoriserar muslimer utifrån deras klädsel, bönevanor, böcker med våldsamt innehåll och så vidare. Resultatet blir att polisen letar i huvudet på folk snarare än att söka efter och straffa olagliga beteenden menade han.

Budskapet var att Sverige kunde gå samma väg som övriga Europa genom att införa lagar utan rättssäkerhet som riktar sig specifikt mot muslimer. Som tur var hade detta inte skett än men den brittiska muslimen hade hört att en viss Ms. Mona Sahlin, in charge of anti-terrorism enforcement, och Minister of Law, Mr. Morgan Johansson, hade planer på så kallad snabblagstiftning och åtgärder mot jihadresor.

Där tog MMRK:s Fatima Doubakil, Rashid Musa, Kitimbwa Sabuni och andra lokala och nationella muslimska företrädare vid och berättade om hur de svenska moskéerna får besök av ”dialogpoliser” från SÄPO som ska dela upp dem i ”goda” och ”dåliga” muslimer. Doubakil ansåg att polisen var alldeles för upptagen av de 90 individer som rest till Syrien och Irak. De skulle istället låta moskéerna och de svenska muslimerna sköta sina egna angelägenheter. För övrigt fanns inget samband mellan att delta i terrorträning och att begå terrorbrott menade de och avvisade alla förslag på att kriminalisera resor till konflikthärdar från Sverige.

Några ”blodspengar” från svenska samhället välkomnades inte från de svenska muslimerna, om det innebar att underordna sig Mona Sahlins och SÄPO:s premisser om att skvallra på andra muslimer som kunde misstänkas hysa terrorsympatier eller låta sina barn göra jihadresor.

Förresten var orsaken till att unga män stred att de inte hade arbete och bostad, att de var utsatta för rasism och islamofobi. Samma ursäktande resonemang förde för övrigt Mehmet Kaplan i turkisk press för någon månad sedan vilket uppmärksammades av Nalin Pekgul, turkisktalande socialdemokrat (se Dagens Industri ).

Kvällens rättshaveri stod Charta 2008:s företrädare Gösta Hultén för, en man som nog har gott om sådana erfarenheter. Han uppmanade alla i Rinkeby Folkets Hus åhörarskara att ringa till Utrikesdepartementet för att förhöra sig om de två svenska medborgare som greps i Somalia 2012 för terrorbrott och fördes till USA (se Expressen). ”Var jobbiga medborgare” manade han.

Hur jobbigt det kan vara att följa med i resonemangen från personer som MMRK:s Doubakil visar den eminente skribenten Nima Gholam Ali Pour på sin blogg, men han reder ut deras förvirrade, konspirationsteoretiska och kränkthetssökande tankar så att man hänger med. Vilket tur att att landets knappa halv miljon vettiga muslimer inte bryr sig om dem.