Tre listor, ett mönster

2000, Dec 22, Delhi, India. Red Fort attacked.
2001, Sept 11, New York and Washington DC, USA. Planes flown into buildings.
2001, Dec 13, Delhi, India. Parliament attacked.
2001, Dec 22, Paris flight to USA. Richard Reid arrested in terrorist plot
2002, Jan 23, Peshawar, Pakistan. Journalist Daniel Pearl abducted and killed.
2002, May 6, Hilversum, Holland. Politician Pim Fortuyn assassinated.
2002, Oct 23, Moscow, Russia. Theatre attacked.
2003, May 16, Casablanca, Morocco. Bombs in city.
2004, Sept 1, Beslan, Russia. School attacked.
2004, March 11, Madrid, Spain. Train bombings.
2004, Nov 2, Amsterdam, Holland. Politician Theo Van Gogh assassinated.
2005, Feb 14, Beirut,. Lebanon. Politician Rafic Hariri assassinated.
2005, July 7, London, UK. Buses and metros bombed.2005, Oct 1, Bali, Indonesia. Hotels bombed.
2005, Oct 19, Sarajevo, Bosnia. Bosnian-Swedish M. Bektašević arrested in terrorist plot.
2005, Oct 29, Delhi, India. Bombs at markets.
2006, July 11, Mumbai. India. Trains bombed.
2008, July 26, Ahmedabad, India. Bombs in city.
2008, Sept 13, Delhi, India. Bombs in city.
2008, Sept 20. Islamabad, Pakistan. Hotel Marriot attacked.
2611-Mumbai-Attacks
2008, 26-29 Nov, Mumbai, India. Hotel and train station massacre.
2009, Sept, New York, USA. Najibullah Zazi arrested in terrorist plot
2009, Oct, Pennsylvania, USA. Colleen Renee LaRose (“Jihad Jane”) arrested in terrorist plot
2009, Dec 25. Amsterdam flight to USA. Umar Abdulmutallab arrested in terrorist plot
2010, Feb 13, Pune, India. Bakery bombed.
2010, May 1, New York, USA. Faisal Shahzad arrested in terrorist plot.
2010, May 11, 15, Sweden. Artist Lars Vilks attacked.
2010, Dec 13, Stockholm, Sweden. Suicide bomber Taimour Abdulwahab self-exploded.
2010, Dec 29. Copenhagen, Denmark. Four Swedish immigrants arrested in terror plot.
2011, July 13, Mumbai, India. Bombs in city.
2011, Sept 7, Delhi, India. High Court bombed.
2013, Jan 16, Algeria. Oil field attacked.

https://sjunne.com/2013/01/23/chronology-of-islamist-terrorist-attacks-and-plots-2000-2013/

1979 Irans revolution
1989 fatwa mot Salman Rushdie, Iran och Storbrittanien
1991 mord på Rushdies japanska översättare, mordförsök på norsk och italiensk förläggare och över 30 döda i Turkiet
1993 Taslima Nasreens bok Shame dödshot, Bangladesh
2002 mord Pim Fortym, Holland
2003 Ayaan Hirsi Ali, kritik av islam, dödshot, Holland
2004 Lars Hedegaard vägras inträde i danska PEN och grundar Trykkfrihedsselskabet
2004 mord Theo Van Gogh, Holland
2006 karikatyrteckningarna, Kurt Vestergaard och Flemming Rose Danmark och globalt
2006 Opera i Berlin stänger pga hot från islam
2007 Naser Khader, dansk politiker dödshotad av muslimer
2008 boken om Aisha av Sherry Jones dras in pga kritik av islam, USA
2009 förslag på ny blasfemilag, Norge, stoppad
2010 förslag på ny blasfemilag, England, stoppad av överhuset
2010 FNs kommittée för mänskliga rättigheter antar förbud mot blasfemi stoppat 2011
2010 bomb vid tidningen Charlie Hebdo, Frankrike pga Muhammedkarikatyr
2011 åtal mot Geert Wilders pga kritik av islam, frias, Holland
2011 åtal mot Lars Hedegaard pga kritik av islam, frias, Danmark
2012. Lego drar tillbaka leksaker pga kritik från islam, Danmark
2013 Burger King drar tillbaka glasslogo pga kritik från islam, USA
2013 skott mot Lars Hedegaard, Danmark
2013 dödshot mot poeten Yahah Hassan, Danmark
2013 EU parlamentariker förbud mot kritik av islam, feminism, invandring, hädelse mm, Europa
2013 Wendy Donigers bok om hinduism förbjuden, Indien
2013 Konstnärerna Firozeeh Bazrafkhan och Abel Azcona dödshotas pga konstverk om Koranen, Danmark och Spanien
2014 Katy Kerry popstjärna drar tillbaka smycke med text om Allah, USA
2004 TV8 stängs ned pga Fox News reportage från Rosengård av Schyman & Ohly
2005 Världskulturmuseét i Gbg stänger utställning pga hot från islam
2006 Utrikesminister Frievalds stänger webbar med Muhammedteckningar, förnekar
2006 JK Lambertz försvarar censur pga islam och global kris
2007 Lars Vilks rondellhundar. Gallerister hotas o dödshot vid föredrag o bostad
2011 Kulturhuset ställer in utställning pga hot från islam
2013 Skribenter (Gardell, Sveland m fl ) förbud mot kritik av islam, invandring, feminism mm
2013, genusdebattören Pär Ström hånas i pjäsen Vita kränkta män som ges på Teater Brunnsgatan 4 med stöd av Statens Kulturråd, Stockholms stad och landsting samt hyllas i press och medier.

https://sjunne.com/2014/03/27/mitt-foredrag-om-yttrandefrihet/

1993 – författaren Taslima Nasreens bok Shame leder till dödshot, Bangladesh
1994 – Nobelpristagaren Nahguib Mahfouz överfalls i Kairo av islamister
1997 – heavy-metal rock förbjuds som “satanism” i Egypten
2001 – den talibanska regimen i Afghanistan sprängs bort 1500 år gamla Buddhastatyer
2002 – politikern och professorn Pim Fortuyn mördas i Holland av muslimsympatiserande man
2002 – författaren Michel Houllebecq åtalas i Paris för hat mot muslimer
2003 – författaren Oriana Fallaci åtalas i Frankrike för hädelse av islam
2004 – filmaren Theo van Gogh mördas i Holland av muslim
2004 – exmuslimen Ayaan Hirsi Ali och politikern Geert Wilders går under jorden pga dödshot från muslimer
2005 – filmfestival i Rotterdam avbokar visning av Theo van Goghs islamkritiska film som skulle visas under temat yttrandefrihet
2005 – Tate Gallery i London avför konceptkonstnären John Lathams skulptur “God is Great” så att islam inte kritiseras
2005 – förslag på ny blasfemilag i England, stoppas av överhuset med liten marginal och med stöd av komikern Rowan Atkinson (“Mr. Bean”)
2005 – Barbican Arts Center i London ändrar uppsättningen av Christopher Marlowes Tamburlaine the Great, där Koranen bränns
2005- Burger King i Skottland drar tillbaka glassreklam som kan tolkas som islamsk text
2006- författaren Oriana Fallaci åtalas i Italien för hädelse av islam
2006 – Whitechapel Art Gallery i London tar ned erotiska konstverk om islam
2006 – tysk företagare fälls för att ha sålt toalettpapper med Koranen
2006- Mozartopera i Berlin stänger ned pga hot från islamister
2006- Voltaires 1700-talspjäs om Mohammed genomförss under protester i Frankrike
2007 – forskaren Matthias Küntzels föredrag om Hitler, antisemitism och islam vid universitetet i Leeds måste ändras
2007- Royal Court Theatre i London vill sätta upp Aristofanes komedi Lysistrate i ett muslimskt paradis men pjäsen stoppas
2007- Salman Rushdie adlas till riddare i Storbritannien vilket väcker protester och hot om självmordsbombningar
2007- studenten Stanislav Shmulevich åtalas i USA för att ha lämnat Koranen på en toalett
2007 – turkiska fotbollslaget Fenerbahce som förlorade mot italienska laget Inter i Champions League klagar på att italienarna hade en landslagsdräkt med ett kristet kors och får laget att ändra sina kläder
2007 – Bryssels borgmästare Freddy Thieleman förbjuder en annonserad demonstration mot “islamiseringen av Europa”
2007- tysk-turkiske författaren Nazmi Kavasoglu kritiserar turkiska föreningar i Tyskland och dödshotas av dem
2007 – den katolske biskopen Tiny Muskens i Breda, Holland föreslår att alla trosriktningar skall omtala Gud som “Allah” för att minska religiösa spänningar.
2008 – US Postal Service förbjuder paket med religiösa eller obscena texter till soldater utomlands
2008 – holländsk-iranska konstnären Sooreh Heras utställning i Haag med kritik av Irans behandling av homosexuella stängs ned efter dödshot
2008 – Kairos bokmässa förbjuder försäljning av flera boktitlar, däribland Milan Kunderas succéroman Varats olidliga lätthet från 1984 (som var också förbjuden i Tjeckoslovakien till 1989)
2008- den engelska inrikesministern Jacqui Smith vill införa en ordbok över begrepp som inte ska användas, t ex “krig mot terror”, “islamisk extremism” (som ska ersättas med “anti-islamisk aktivitet”)
2008 – den anglikanska kyrkans överhuvud, ärkebiskopen av Canterbury, Rowan Williams, kräver inskränkning av yttrandefrihet och uttrycker sympatier för att införa sharia i Storbritannien
2008 – tyska fotbollslaget Eintracht Frankfurt slutar med sin spelardräkt som hade ett kors
2008 – LiveLeak tar ned den islamkritiska filmen Fitna av Geert Wilders
2008- en digital version av sagan om de tre små grisarna får inte delta i en tävling pga rädsla för muslimer
2008- polisen i Tayside i Skottland förbjuds att använda teckning av en hundvalp på sina gratis vykort
2008 – den holländske karikatyrtecknaren, pseudonymen Gregorius Nekschot, anhålls för sina islamkritiska bilder
2008 – två sjundeklassare i Cheshire, Storbritannien, som inte ville delta i muslimsk ritual får kvarsittning
2008 – polishundar som används vid besök i muslimska hem måste ha stövlar menar Association of Chief Police Officers i Storbritannien
2008- engelska barn som ogillar stark utländsk mat måste korrigeras menar Young Children and Racial Justice vid National Children’s Bureau
2008 – den första shariadomstolen, Muslim Arbitration Tribunal, av fem införs i Storbritannien
2008 – den brittiska tv-kanalen ITV censurerar sketchen “The Iman of Dibley” i Katy Brands Big Ass Show
2008- den första palestinska frispråkiga teve-serien, Matabb, sänds men stängs ned direkt
2008 – muslimsk truckförare vid bolaget Tesco i Luton i England vägrar köra en last med öl och muslimer uppmanar Lutons kommun att förbjuda alkohol
2008 – den engelska staden Oxford förbjuder all användning av ordet Christmas i sin kommunikation
2008 – Salon Gallery i London måste bevakas dygnet runt pga den muslimska konstnären Sarah Maples erotiska tavlor med barbröstade kvinnor
2008 – islamister i Bangladesh förstör en 12 meter hög staty av storkar pga islams bildförbud
2008- rapsångaren Busta Rhymes måste dra tillbaka sången “Arab Money”
2008- trebarnsmamman Dorothy Glenn uppmanas av South Tyneside kommun i England att ta ned sin julskyltning på balkongen för att inte reta upp muslimska grannar
2008 – bok om Mohammeds hustru Aisha av Sherry Jones dras in i USA
2008 – Geert Wilders vägras resa in till Storbritannien pga risk för bråk med muslimer
2009 – Yale University Press publicerar en bok om de danska Mohammedteckningarna utan teckningarna
2009 – brittiske författaren Sebastian Faulks ber om ursäkt för att han har kritiserat Koranen i en intervju
2009 – utställning om nazismen och stormuftin i Jerusalem under 1940-talet, Hajj al-Husseini, i Berlins multikulturelle center Werkstatt der Kulturen, censureras
2009 – det muslimska fotbollslaget Créteil Bébel vägrar spela mot lag med homosexuella spelare i Frankrike
2009- den tysk-turkiska kvinnliga advokaten Seyran Ates drar sig tillbaka pga hot efter att gett ut boken Islam braucht eine sexuelle Revolution
2009 – bokförlaget Droste i Tyskland drar tillbaka en kriminalroman av Gabriele Brinkmann, Wem Ehre gebührt, för att islam och hedersförtryck nämns
2009- saudiern Mazen Abdul-Jawad döms till 1000 piskrapp och fem års fängelse i Saudiarabien för att ha berättat om sitt sexliv i en libanesisk radiokanal
2009 – holländskt filmprojekt, “Dreamland” av Theu Borman, om Hirsi Alis liv stoppas
2009 – tyska fotbollsklubben Schalke 04 uppmanas att ändra sin klubbsång från 1924 pga drift med Mohammed
2009 – den österrikiska politikern Susanne Winter döms i Graz för antimuslimska yttranden
2009- muslimska hackare tar sig in i radiostationen Basingstokes hemsida för att den sänt den kristna sångaren Cliff Richards “Hallelujah” som julhälsning
2009 – I Duisburg, Tyskland, bryter polisen sig in i en lägenhet och tar bort en israelisk flagga i fönstret
2009 – den franska bloggaren de Conquilla döms till tre månaders fängelse och böter för sin islamkritiska webbsida “Pilori”
2009 – den kanadensiska radiovärden Lowell Green anklagas av Canadian Broadcast Standards Council för att ha kritiserat islam
2009 – den religiösa polisen i Saudiarabien stoppar blomsterförsäljarnas röda rosor med anledning av Alla Hjärtans Dag för att blommorna anses uppmana till otukt
2009 – Yussuf Al-Qaradawi från det Muslimska Brödraskapet hyllar i teve-stationen al-Jazeera Adolf Hitler och säger att “Förintelsen var ett gudomligt straff för judarna”
2009- bibliotekarierna i Leicester, England, flyttar Koranen till den översta bokhyllan för att emotse muslimers krav på att den som Guds ord bör stå över andra böcker
2009 – domstol i holländska Haag frikänner en man från Valkenswart för att ha överträtt lagen med att yttra: “Stoppa kräftsvulsten islam”.
2009 – Den iranska bloggaren Omidreza Mirsayafi begår självmord i fängelset i Teheran
2009- turkiska författaren Nedim Gürsel dras till domstol för sin bok Allahs döttrar
2009 – 13 kvinnor arresteras i Khartoum i Sudan för att de har byxor
2009 – två belgiska parlamentsledamöter, Alain Destexhe och Claude Demelenne, kritiseras för att ha uttryckt kritik mot den beslöjade parlamentsledamoten Manihur Özdemirs klädsel
2010 – den iranska filmregissören Jafar Panahi döms till sex års fängelse och tjugo års förbud mot att göra film
2010- sjukhuset Linge Poliklinik i holländska Leerdam tar bort tre tavlor med glada grisar
2010- den islamiska försvarsfronten FPI i Indonesien uppmanar till angrepp på varje biograf som visar filmen The menstruating ghost of Puncak
2010- muslimska ledare i Spanien hotar en sekulär muslimsk kvinna, Fatima Ghailan, som utbildat sig, går obeslöjad, kör bil och fått eget arbete
2010- den turkiska dramatikern Ozen Yulas komedi “Yala, ama Yutma” i Istanbul om en helig porrstjärna från himlen, stoppas
2010- malaysiska modellen Kartika Sari Dewi Shukarno döms enligt muslimsk lag för att ha druckit ett glas öl
2010- den engelska kommunalpolitiken Shiria Khatun dödshotas för att hon inte har muslimska kläder
2010- muslimska medier i Indonesien stoppar en konferens med The International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans- and Intersex Association
2010- unga muslimer avbryter den islamkritiska författaren Benno Barnards föreläsning vid universitetet i Antwerpen, Holland
2010- egyptiska advokater vill förbjuda den klassiska arabiska boken Tusen och en natt pga dess sexuella anspelningar
2010- egyptiska musikförbundet stoppar konsert med Elton John pga hans homosexualitet och kritik av arabvärldens intolerans
2010- sydafrikanska tidningen Mail & Guardian publicerar en teckning av Mohamed på en psykologimottagning, vilket de sedan ber om ursäkt för
2010- två män dödas i Suga Holaha, Somalia, för att de sett på VM i fotboll, något som är icke-muslimskt
2010- muslimska ledare i Malaysia uppmanar till bojkott av fotbollslag som Manchester United, FC Barcelona, landslagen i Norge, Portugal, Brasilien, Serbien m fl länder för deras spelardräkter
2010- den muslimska amerikanen Zachary Adam Chesser dödshotar skaparna av den tecknade serien South Park där Mohamed förekommer
2010 – den amerikanska tecknaren Molly Norris som startat Everybody draw Mohamed Day dödshotas och går under jorden i USA
2010 – en grupp holländska muslimer bakom webbsidan The Arab European League döms till böter för att ha lagt upp en bild som förnekar Förintelsen
2010 – en bloggare i Strasbourg, Frankrike, som visar video på sin webbsida där han river sönder och kissar på Koranen, dras till domstol
2010 – brittisk polis anhåller sex män i Gateshed som gjort en video där de bränner Koranen
2010- palestinier döms till livstids fängelse för islamkritisk webbsida
2010 – engelska läromedelsföretaget Early Learning Center tar bort en gris i sitt leksaksutbud HappyLand Goosefeather Farm för att inte kränka muslimska familjer
2010 – den österrikiska mannen Helmut G., som joddlar utomhus i sin trädgård när den muslimska grannen ber sin bön, döms till 800 euro
2010 – rättegång i Bryssel mot förlaget Moulinsart som ger ut Tintin i Kongo (1931)
2010 – FNs kommittée för mänskliga rättigheter antar förbud mot blasfemi, vilket stoppas 2011
2010 – bomb vid tidningen Charlie Hebdo, Frankrike
2011 – åtal mot Geert Wilders pga kritik av islam, frias, i Holland
2011- den egyptiska bloggaren, feministen och ateisten Aliaa Elmahady som lagt ut nakenbilder på sig själv dras inför domstol
2011- en kvinna i Wien, Elisabeth Sabaditsch-Wolff, döms för att ha förtalat Mohammed. Stöd henne på https://english.savefreespeech.org/
2011- kristen egyptisk student lägger ut bild på Mohammed varefter hans fars butik tänds på och kristna egyptier misshandlas av unga muslimer
2011- brandattentat mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris
2011 – den privata tevekanalen D i Turkiet bötfälls för 2 miljoner kronor för att ha sänt ett avsnitt av Nalle Puh där han dricker root beer med sina vänner
2011- militanta muslimer stormar biograf i Tunisien som visar filmen No God, no Master, av den fransk-tunisiska regissören Nadia El-Fani
2011 – den norske dramatikern Ibsens klassiska 1800-talsdrama ”Hedda Gabler” förbjuds i Iran eftersom det innehåller en kyss mellan två ogifta personer
2012 -Lego drar tillbaka leksaker pga kritik från islam, Danmark
2012 – islamistiska aktivister bryter sig in på det buddhistiska muséet i Maldiverna och slår sönder antika Buddhastatyer
2012- fotbollsklubbarna Barcelona och Real Madrid modifierar sina klubbars logotyper efter påtryckningar från muslimska länders fotbollslag, muslimska fans i Spanien och investerare
2012- den amerikanska islamkritikern Pamela Geller sätter upp tunnelbanereklam mot jihad i New York
2012- Facebook stänger ned gruppen Uprising of Women in the Arab World
2012- den egyptiske islamisten Murgan Salem al-Gohary uppmanar i en teve-kanal rätttrogna muslimer att förstöra pyramiderna och sfinxer
2012- islamistiska gruppen Ansar Dine slår sönder 700 år gamla byggnader i Timbuktu, Mali
2012- två kristna egyptiska pojkar på 9 och 10 år arresteras för att de ska ha rivit sönder och kissat på Koranen, vilket deras far säger är möjligt men de visste inget eftersom de är analfabeter
2012- tysk kampanj mot radikal våldsam islamism dras tillbaka efter kritik från muslimska grupper
2012- Australien vägrar Geert Wilders inresa pga hans åsikter
2012- Charlie Hebdo publicerar karikatyrer av Mohammed vilket leder till att Frankrike stänger ambassader, skolor och institut i 20 länder, och flera våldsamma jihadister anhålls efter planer på att döda Charlie Hebdos anställda
2012- protester i arabvärlden och Europa mot filmen Innocence of Muslims leder till över 50 döda och hundratals skadade
2012- webbsidorna för Bank of America, New York Stock Exchange och J.P.Morgan Chase hackas av muslimska dataexperter som lägger upp hyllningar till Allah och hotar om att filmen Innocence of Muslims måste tas bort från internet
2012- den engelske historikern Tom Holland dödshotas efter att ha gjort filmen “Islam: The Untold Story” som ifrågasätter islams tidiga historieskrivning
2012 – iranska dataspelsutvecklare lanserar spelet “The Stressful Life of Salman Rushdie and Implementation of his Verdict” vid en datormässa i Teheran
2012- den turkiska klassiska pianisten Fazil Say twittrar dikter av 1000-talspoeten Omar Khayyam och kallar sig ateist, vilket leder till åtal
2012- McDonalds lanserar en superhjälte och monster i plast som enligt Saudiarabien kan ses bilda namnet Mohammed, så figurerna dras tillbaka
2012- Lady Gagas konsert i Indonesien ställs in då hon anses uppmuntra till satanism, homosexualitet och inte är kompatibel med indonesisk kultur enligt den Islamska Försvarsfronten m fl muslimska grupper
2012- tysk-iranske rapparen Shahin Najafi döms till döden av Iran för sin låt Naqi
2012- den tyska delrepubliken Nordrhein-Westfalens minister Ralf Jäger vill införa förbud mot att visa Mohammedteckningar offentligt vid demonstrationer, men förslaget stoppas
2012 – salafistgruppen DawaFFM offentliggör dödshot på YouTube mot namngivna tyska journalister som undersökt gruppens gratisutdelning av Koranen i Tyskland
2012- saudiske poeten Hamzi Kashgari twittrar gratulationer till Mohammed på hans födelsedag och arresteras på flygplatsen i Kuala Lumpur, Malaysia
2012- bloggaren Walid Bahomane arresteras i Rabat, Marocko, för att gjort satiriska bilder av kung Mohammed och därmed kränkt heliga värden
2012 – en man i hoodie filmar deltagare vid ett möte om sharia på Queen Mary University London, hotar att förfölja dem och mötet ställs in
2012 – den indonesiske ateisten ”Alexander” skriver God doesn’t exist på Facebook, blir misshandlad och åtalas för hädelse
2012 – islamister förhindrar Salman Rushdie att tala vid litteraturfestivalen i Jaipur, Indien.
2012- ateisten, feministen och lesbiska aktivisten Caroline Fourest hindrades att tala om Marine Le Pen vid Bryssels universitet pga burkaklädda muslimers aggressiva uppträdande
2012 – försäljning av dockor från Simpson förbjuds i Iran (Barbie förbjöds 1996, men Spiderman och Stålmannen godtas för att de stödjer “undertryckta folk”)
2012- den egyptiske komikern Adel Imam döms till tre månaders fängelse för att ha gjort sig lustig över muslimer
2012 – en egyptisk miljardär, Naguib Sawiri, dras inför rätta i Kairo för att ha kränkt islam genom att lägga ut bilder på Musse Pigg i skägg och Mimmi Pigg i slöja
2012- studentförening vid University College London uppmanar ateistisk grupp att ta bort en teckning där Jesus och Mohammed dricker öl vid en bardisk
2012- tysk islamiskt råd vill förbjuda landets säkerhetstjänst att använda orden “islamism” och “islamistisk”
2012- spansk-pakistaniern Imran Firasat varnas av domstol i Madrid för att visa islamkritisk film
2013- självutnämnd Muslim Patrol patrullerar östra London, stör pubbesökare, kvinnor m fl
2013- Iran förbjuder innehav av buddhastatyer
2013- Channel 4 och BBC vägrar att visa Lloyd Newsons islamkritiska hyllade teaterpjäs ”Can We Talk About It?”
2013- islamkritiska ateistiska bloggaren Ahmed Rajib Haider dödas av muslimska studenter i Bangladesh
2013- tunisiska flickan Amina Tyler som visar halvnakna foton på sig på internet och stöder FEMEN förtjänar att stenas menar imam i Tunisien
2013- FEMENS webbsida hackas av islamister
2013- tre europeiska kvinnor från FEMEN som visat brösten i Tunis döms till fängelse
2013- nitton skådespelare anhålls i Tunisien efter att de attackerats av salafister under en föreställning om anti-islamisten Chokri Belaid, som salafisterna tidigare mördat
2013- den kristna pakistaniern Sajjad Maih döms till livstids fängelse för att ha skickat ett blasfemiskt SMS
2013- Queen Mary’s University i England tillåter en muslimsk organisation att hålla ett könsuppdelat möte
2013- två iranska poeter, Fateme Ekhtesari och Mehdi Moosav, försvinner i Iran efter besök i Sverige
2013- förskola i Littleton Green, England, tvingar barnen till att delta i ett religiöst arrangemang, annars får föräldrarna en anmärkning om Racial Discrimination som kommer följa barnets skolgång
2013- studenterna Chris Moos och Abhishek Phadnis förs bort från London School of Economics för att de bär tshirts med “Jesus and Mo”
2013- den tysk-pakistanske islamkritiske författaren Zahid Khan överfalls utanför Frankfurt och försvarar sig med att skjuta en av angriparna i benet
2013- den liberala saudiske bloggaren Raif Badawi döms till 600 piskrapp och sju års fängelse för sina åsikter
2013- nyhetsbyrån Associated Press (AP) ändrar sin användning av ordet islamist efter påtryckningar från muslimska gruppen CAIR i USA
2013- egyptiska universitetsprofessorn Mona Prince avskedas sedan hon talat om kvinnor under islam
2013- elva personer som twittrat om mordet av en jihadist på soldaten Lee Rigby i Woolwich, England, anhålls, samtidigt uppmanas engelska soldater att inte bära uniform när de är civila
2013- Grekland tar bort antika stayer av nakna män vid en utställning i Doha, Qatar
2013- den beslöjade programledaren Riham Said vid den egyptiska teve-kanalen An-Nahar tar av sig slöjan under intervju med imam Yousef Badri
2013- koreanska rapparen PSY (Gangam Style) tvingas ändra titeln på ny låt, ”Assarabia”
2013 – Burger King drar tillbaka logo på dessert pga kritik från islam, USA
2013 – EU parlamentariker föreslår förbud inom EU mot kritik av islam, feminism, invandring, hädelse
2013 – konstnärerna Firozeeh Bazrafkhan och Abel Azcona i Spanien dödshotas pga konstverk om Koranen
2014 – Mohammed Cheikh Ould Mohamed döms till döden i Mauretanien för hädelse av islam
2014- vänsteraktivister i Berlin avbryter möte med den invandringskritiske författaren Thilo Sarrazin
2014- de spanska forskarna Ricard Zapata-Barrero och Gema Rubio Carbonero har uppfunnit ett tekniskt hjälpmedel som sägs avslöja främlingsfientlighet i politiska tal
2014- den brittiske politikern Paul Weston anhålls vid trapprona till Winchester Guildhall under ett tal där han läste ut Churchills bok om islam från 1899
2014- islamister i England stör firande indiska muslimer under Chaand Raat – festivaler
2014- unga kvinnor i gruppen ”Happy in Tehran” som gjort en dansvideo på internet döms till piskrapp och fängelse i Iran
2014- den iranska bloggaren Soheil Arabi döms till döden i Iran för att ha smädat Mohammed
2014- Saudiarabien deklarerar att ateister är lika med terrorister och ska dömas lika
2014- den somalisk-holländska islamkritiska författaren Ayaan Hirsi Ali håller föredrag på Yale universitetet i USA under stora protester från muslimska studenter och hennes hedersdoktorat vid Brandeis University dras tillbaka
2014- islamkritikeren Michael Stürzenberger döms i München för ha kränkt muslimer
2014 – den franske programledaren Eric Zemmour avskedas för att ha uttryckt stöd för utvisning av invandrare
2014- BBC sänder program med anti-jihadisten Maajid Nawaz och två andra som har tshirten “Jesus and Mo”, vilket BBC gör allt för att inte visa i bild
2014- den tyska komikern Dieter Nuhr åtalas för att ha kränkt muslimer
2014- Anne Feast, som stickat en svart tygapa och lagt den i sitt fönster, får besök av polis som anser den vara rasistisk. Ely, Cambridgeshire, England
2014 – Ridley Scotts film ”Exodus: Gods and Kings” förbjuds i Marocko
2014 – Katy Perry popstjärna i USA drar tillbaka smycke i musikvideon Dark Horse som sägs påminna om text om Allah
2015- den libanesiskfödda porrstjärnan Mia Khalifa, boende i USA, dödshotas i Mellanöstern efter en scen där hon har sex iförd en slöja
2015 – 18 personer mördas vid Charlie Hebdos redaktion och judisk matbutik i Paris. Medier i USA vägrar att visa de Mohammedteckningar som Charlie Hebdo tryckt, men franska tidningar trycker dem. Tyska Hamburger Morgenpost som tryckt teckningar utsätts för brandattentat. Den franske journalisten Caroline Fourest avbryts i direktsändning i engelska Sky News när hon visar teckningen från Charlie Hebdo
2015- Charlie Hebdo massakern får franska festivaler, museer och biografer att dra tillbaka verk som kan uppfattas som provocerande av muslimer
2015- den franska graffitikonstnären Combo misshandlas då han skriver symboler för islam, kristendom och judendom på en mur i Paris för att uppmana till religiöst samförstånd
2015- BBC Arabic vill förbjuda ordet terrorist om mördarna vid Charlie Hebdos redaktion i Paris
2015- två attackerande muslimer skjuts ihjäl vid en utställning med Mohammedteckningar i Dallas, USA
2015- amerikanska motorcyklister protesterar genom att visa teckningar av Mohammed utanför den moské i Dallas där två muslimer höll till innan de dödades vid en attack
2015- en teaterpjäs utifrån Michel Houllebecqs bok Elementarpartiklarna ställs in i Kroatien
2015- den sekulära bokförläggaren Faisal Arefin Dipon mördas på sitt kontor i Dacca, Bangladesh
2015- kanadensisk människorättsorganisation med uppdrag att övervaka medier och sociala medier, vill klassificera all kritik av islam som hets mot folkgrupp
2015- Al-Azhar universitetet i Kairo förbjuder en iransk film om Mohammed
2015- den tyska justitieministern Heiko Maas uppmanar Facebook att censurera mer
2015- reklam med lättklädda leende kvinnor i den muslimdominerade stadsdelen Friedrichshain-Kreuzberg i Berlin får inte sättas upp
2015- den amerikansk-bangladeshiska bloggaren och sekulära författaren Avijit Roy yxmördas i Bangladesh
2015- den saudiske advokaten Waleed Abu al-Khair döms till 15 års fängelse för att ha försvarat saudiska regimkritiker
2015- iransk bild av Muhammed tas bort vid Victoria and Albert Museum i London
2015- Saudiarabien förbjuder snögubbar
2015- muslimska tonårsflickor som stormar scen när koreanska pojkbandet B1A4 uppträder och pussar artisterna anklagas för att ha skändat islam
2015- påven vill begränsa tryck- och yttrandefrihet om religion
2015- en utställning om yttrandefrihet vid Tintinskaparen Hergés muséum i Belgien ställs in pga hot
2015- den tyska varuhuskedjan Aldi tar bort tvålen Ombia ur sortimentet eftersom den har en bild från sagan Tusen och en natt med minareter som kränker muslimer
2015- Oxford University Press förbjuder bilder och text om grisar, korv och bacon i sina barnböcker
2015- pojkboken The Adventures of Huckleberry Finn av Mark Twain tas bort från skolor i Philadelphia pga dess icke politiskt korrekta språk
2016- den egyptiske författaren Ahmed Naji döms till två års fängelse för erotiska skrifter
2016- en man döms till piskrapp, tio års fängelse och böter i Riyadh, Saudiarabien, för ateism
2016- den danske kulturredaktören Flemming Rose som publicerade Mohammedkarikatyrerna i Jyllands-Posten 2005, adlas till riddare av Ordre des arts et des lettres i Paris
2016- Universitetet i Cape Town, Sydafrika, bjuder in Flemming Rose till att hålla en gästföreläsning men ställer in efter hot, se Index on Censorship
2016- på årsdagen av massakern på Charlie Hebdos redaktion publiceras några satirteckningar men i övrigt helt tyst i den franska pressen kommenterar L’Express chefredaktör Christophe Barbier
2016- 46 shiamuslimer avrättas i sunnimuslimska Saudiarabien
2016- akademiker, hinduer, kristna och shiamuslimer huggs ned av islamister i Bangladesh
2016- i den engelska barnteveserien Brandman Sam finns en figur som sägs stå på en sida av Koranen, vilket får leksaksföretaget Mattel att dra tillbaka avsnittet
2016- polisbesök i 60 tyska hem som misstänks för “verbalradikalism” på internet
2016- twittraren Matthew Doyle från South Croydon i England arresteras och anklagas för hets mot folkgrupp efter en tweet om en fråga till en muslimsk kvinna
2016- den kanadensiska reportern Lauren Southern överfalls i Vancouver av AFA-aktivister och dränks i urin för att hon hävdar att det bara finns två kön
2016- brittiska The Spectator startar en satirtävling för att skämta med Turkiets statsminister Erdogan som varit föremål för ett skämt av den tyske komikern Jan Böhmermann, vilket lett till diplomatisk kris mellan Tyskland och Turkiet
2016 -Angela Merkels regering åtalar Jan Böhmermann efter påtryckningar från Turkiet
2016- EU ingår avtal med Facebook, Twitter, Google, YouTube och Microsoft om att stoppa sk hate speech
2016- ledaren för tyska PEGIDA Lutz Bachmann åtalas för hatbrott
2016- de två turkiska journalisterna Ceyda Karan och Hikmet Cetinkaya vid Cumhuriyet döms till 2 års fängelse i Turkiet för att ha publicerat en Mohammedteckning från Charlie Hebdo
2016- den tyske socialdemokraten Thomas Oppermann vill ha mer reglering av hatbrott på internet
2017 – föredrag med ateisten och biologen Richard Dawkins ställs in i Berkeley, USA, pga hans åsikter om islam
2017- Breitbart-redaktören Milo Yiannopoulos planerade föredrag på University of California i Berkeley och Davis ställs in pga våldsamma protester
2017- en akademisk artikel om fördelar med kolonisering av statsvetaren Bruce Gilley vid Portland State University, USA, stoppas efter protester.
2017- tumult vid bokmässan i Frankfurt då aktivister angrep förlaget Antaios och tidskriften Jünge Freiheit
2017- Google beslutar av begränsa spridning av Russia Today och Sputnik News
2017 – nya dödshot mot franska satirtidskriften Charlie Hebdo
2017- den engelske komikern Stephen Fry åtalas i Irland för hädelse av kristendom
2017 – pakistaniern Taimoor Raza döms till döden för att ha förtalat islam på Facebook
2017- Tyskland vill göra internetbolag ansvariga för vad deras användare lägger upp i lagen ”Gesetzes zur Verbesserung der Rechtsdurchsetzung in sozialen Netzwerken”
2018- operahuset i Florens ändrar slutet på Bizets verk Carmen så att hon inte dödas eftersom hennes död kan motverka feminismen
2018 – Manchesters konstmuséum tar bort en 1800-talsmålning av J.W. Waterhouse som föreställer nakna kvinnor
2018 – tyske författaren Thilo Sarrasins bok om islam dras in av förlaget Random House
2018- Mona el-Mazboh döms till 8 års fängelse i Egypten för att ha sagt i en video att landet är ett “son-of-a-bitch-country”
2018- aktivisten Alex Jones spärras från samtliga sociala medier och YouPorn
2018- Kina förbjuder film om Nalle Puh för att björnen liknar deras president
2018- England fd utrikesminister Boris Johnson kritiseras av sitt konservativa parti för hans skämtsamma uttalanden om burkaklädda kvinnor, vilka Rowan Atkinson (“Mr.Bean”) finner lustiga
2018- Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter fastställer en dom i Österrike mot Elisabeth Sabaditsch-Wolff för kritik av islam 2011
2018- artikel i vetenskaplig tidskrift om könsfördelning av intelligens av matematikprofessor Theodore Hill i USA måste dras tillbaka efter kritik
2018- Samar Badawi, syster till dissidentbloggaren Raif Badawi, fänglas i Saudiarabien
2019- Netflix stänger av ett avsnitt i serien Patriot Act med Hasan Minhaj efter kritik från Saudiarabien
2019- psykologen Jordan B Peterson och programledaren Dave Rubin upphör med inslamlingssajten Patreon pga deras borttagande av samarbete med dissidenten Carl Benjamin (“Sargon of Akkad”)
2019- en studentska vid universitetet Al-Azhar i Kairo i Egypten relegeras från undervisning för att hon kramat en manlig student som filmats och lagt ut på nätet
2019- 26 000 undertecknare protesterar mot skotillverkaren Nikes modell Nike Airmax 270 som lär ha en teckning på skons sida vilken kan påminna om det arabiska tecknet för Allah, om man läser det upp och ned.

www.sjunne.com/2019/03/17/hot-mot-yttrandefrihet-1993-2019-fran-danska-fri-debats-lista/

När sociala problem förvärras av sociala insatser

Det sociala bostadsprojektet Pruitt Igore sprängdes 1972

Två exempel felslagna sociala åtgärder i USA

Mycket tal om sociala insatser i valrörelsen utifrån förorter och kriminalitet medan hela Sverige är en social insats enligt Lars Åberg. Danmarks rivningar av problemområden har spätt på debatten.

USA har haft liknande sociala problem tidigare vilket vi behöver minnas, liksom lösningarna.

The Negro Family: The Case For National Action

Den demokratiske presidenten Lyndon B. Johnsons program för att hjälpa svarta i USA på 1960-talet, The Great Society och de nya medborgarrättslagarna som underlättade röstning, gick ibland fel,

Projekt som skulle avskaffa fattigdomen förvärrade den genom att stärka de ledare för de fattiga som utnyttjade de statliga programmen till sin egen fördel. På 1990-talet arbetade jag i Rinkeby och Akalla med dessa integrationsprogram som byggde på att segregationen fortsatte och gav sådana som mig fortsatt sysselsättning.

Rapporten The Negro Family: The Case For National Action av sociologen Daniel Moynihan i 1965, ibland betecknad som neokonservativ, beskrev hur svarta kvinnor övergavs av sina män och försörjdes av socialbidrag, ett ständigt återkommande problem som varken lösts i USA eller i Sverige sedan 1960-talets välfärdsprogram.

Incitatmenten att separera och gå på bidrag är starkare än äktenskap. En ghettokultur och arv från slaveriet bidrog till misären. Liknande studier av Charles Murray och Thomas Sowell bekräftade hans teser om de självförstärkande mekanismerna bakom de svartas fattigdom.

Idag sitter var åttonde svart ung man i fängelse och andelen ensamhushåll, där svarta kvinnor fostrar barn utan en man, är långt högre än för andra grupper

Rivningen av bostadsområdet Pruitt–Igoe

1972 revs ett socialt bostadsprojekt i Missouri därför att sociala myndigheter inte längre kunde försvara det. Se video från sprängningen.

Det hade byggts 1954 för att husera skilda grupper men enbart svarta flyttade in i vad som då var USAs största bostadsområde med funktionalistisk arkitektur. Kriminalitet, dåligt underhåll, skadegörelse och tomma lägenheter ledde till förslumning redan efter fyra år.

Statliga pengar sköts till men förgäves. Rivningen anses vara slutet för modernistiska höghusprojekt som bostäder. Arkitekten ångrade att han ritat de anonyma elva våningar höga husen.

Motsvarande byggprojekt gjordes i Sverige 1965-75, ”Miljonprogrammet”, där många av dagens 200 utanförskapsområden återfinns.

Mina minnen från Rinkeby 1996 och Tensta 2005.

Stöd mig mot nyhetsbyrån TT:s krav

Uppdatering 5 aug 2022:

Fick in de 6000 kr som behöves. Tack alla swishare !

***

Jag gillar inte att tigga pengar men kraven från nyhetsbyrån TT på nästan 6000 kr för att jag har olovligen använt två av deras foton på min blogg är orimligt vilket jag hoppas mina följare på twitter (18 800) och Facebook (5000 vänner, 1500 följare) instämmer i.

Det handlar om två foton, ett av en dörr på Skolinspektionen och ett foto av paret Arnault/Frostensson. Båda är borttagna men TTs jurister vill ändå ha knappt 3000 kr styck.

Nyhetsbyrån TT ägs till största delen av etablerade medier som Bonniers, Schibsted (som äger Aftonbladet och SvD), Mittmedia och NTM.

Mitt engagemang i Sverigevänliga alternativmedier och runt SD kan inte ha undgått dem, särskilt som jag sommaren 2014 som ansvarig utgivare för SDs webbtidning Samtiden försökte samarbeta med just TT. Att de nu ger sig på min blogg är ett metod som kallas ”lawfare” och används ofta mot systemkritiker. Näthatsgranskaren har satt det i system men förlorade mot mig 2018.

Om du vill bidra till böterna så swisha till 076/9000900 eller sätt in på bankkonto 6154-532511972 (Handelsbanken).

Märk att TTs representanter vill ha in sina pengar oavsett om man betalar licensavgift för deras bilder, se mail från igår:

”Tack för ert mail.
Vänligen notera att med bakgrund i att överträdelsen av upphovsrätten sker i samma stund som man publicerar en bild utan licens så kvarstår betalningskravet även efter att man tar bort bilden eller man köper licens.
Den köpta licensen ger tillåtelse för fortsatt användning av bilden. Båda betalningskraven kvarstår i sin helhet.”
***
Min ambition med min obetydliga blogg har aldrig varit att tjäna pengar eller att utnyttja bilder olagligt. Det borde ha räckt med att jag tog bort bilderna och, möjligen, betalade licens för dem, ca 800 kr styck.

Förstörde SD invandringsdebatten? – i Bulletin

I dessa dagar debatteras den vitbok om SD vars första del idéhistorikern Tony Gustafsson nyligen blivit klar med. Där slås fast att majoriteten av stiftarna av partiet Sverigedemokraterna 1988 kom från ”nazistiska, rasistiska och odemokratiska sammanhang”, skriver Jan Sjunnesson.

Om detta ska denna artikel inte handla, men om grupper som SD, Bevara Sverige Svenskt (BSS, vars program kopierades av tidiga SD till stor del), Vitt Ariskt Motstånd med flera gjorde det omöjligt att kritiskt diskutera svensk invandringspolitik på 1980-talet.

Min tes är att dessa grupper omöjliggjorde saklig debatt, eftersom de kritiker som fanns tegs ihjäl eller teg själva och de extrema grupperna tog det lilla utrymme som fanns.

https://bulletin.nu/sjunnesson-forstorde-sd-invandringsdebatten

Vänsteranarki leder till högertyranni

Visa källbilden
Mussolini 1922

De gamla grekerna var skeptiska till demokratin eftersom den kunde leda till tyranni om den spårade ur. Platon och hans lärofader Sokrates upplevde detta framför sina ögon i slutet av 400-talet f.Kr när Atens demokrater ersattes av tyranner.

Idag har vi liknande erfarenheter från omvälvningar under 1900-talet.

Italien 1922: Mussolinis fascister griper makten efter att revolutionära kommunister, anarkister och socialister tagit över fabriker och landområden.

Tyskland 1933: Hitlers nazister segrar i val och utropar en ny författning efter 14 år av gatustrider mellan vänster och högermiliser, hyperinflation, parlamentariskt kaos, ockupation av Västmakter och tillfälliga ”kommunistiska” stadsrepubliker.

Spanien 1939: General Francos högerfalangister tar makten efter tre års inbördeskrig och kaos mellan anarkister, kommunister (trotskister och stalinister stred inbördes, se Orwell) och höger.

Chile 1973: Pinochets militärdiktatur tar över ett land i kaos med hög inflation, strejker, fabriksockupationer och vänstervåld med socialistregeringens godkännande.

De enda hårdföra regeringar som tillkom utan att demokrati och vänsterpolitik spårat ur var Lenins bolsjeviker som avsatte valda liberaler och socialdemokrater hösten 1917 och liknande vänsterdiktaturer i Venezuela, Nicaragua och Kuba. Ni får gärna kommentera fler.

Detta mönster är alltså etablerat men sällan uppmärksammat, dvs att vänsterns egna misslyckanden och oordning lett till att högern tagit över.

Den konservative tänkaren Paul Gottfrieds föredrag fick mig att tänka på detta, se Ett, Två och Tre.

1960-talet kunde ha slutat värre

Tvåtredjedelssamhället är här men inte som vänstern tänkte på 1990-talet

Journalisten och vänsterdebattören Björn Elmbrants bok utkom 1997, ny upplaga 2000

Sossar och vänstern varnade ofta på 1990-talet om att globalisering och automatisering skulle skapa ett samhälle där 2/3 skulle ha fasta tjänster och ett gott liv,  och 1/3 fastna i tillfälliga anställningar och utanförskap. Ett ”prekariat” var i antågande mässade de. Några talade om en etnisk underklass och beskyllde då rasister och borgare för den misslyckade integrationen med några undantag, t ex liberalen Hans Nestius.

Nu 25 år senare ser två tredjedelssamhället ut att vara här men inte som vänstern föreställde sig. Majoriteten sväljer vad mainstream media skriver och sänder, medan en minoritet går till alternativmedier. SD är fortfarande paria och att köpa en sommarstuga där folk röstar fel är otänkbart skrev Anna-Karin Wyndhamn i GP i går.

Boken Saknad presenterar att många inom de 2/3 inte ens kan erkänna att de kan sakna det Sverige som nu försvunnit och bannar de som berättar om det forna fosterlandet. Erik Hörstadius bok Vårt nya land tar upp samma saknad och hans drapa i Fokus är tydlig.

Vad som skedde på 1990-talet var att Sverige genomgick den största ekonomiska kris sedan 1930-talet samtidigt som vi tog emot över 80 000 fd jugoslaver, och många andra nationaliteter.  Över en halv miljon arbetstillfällen försvann på 1990-talet i ett land med 9 miljoner invånare.

https://detgodasamhallet.com/2022/05/05/gunnar-sandelin-om-demografin-del-2/

 

1997 blev det första året som Sveriges BNP började visa plustecken igen. Landet började i någon grad likna övriga länder även om högre skatter och fler offentliganställda skiljde ut Sverige. De borgerliga partierna berömde omstruktureringen medan den socialdemokratiska regeringen iscensatte förändringar som deras motståndare aldrig skulle kunna ha fått igenom.

I Sverige kunde bara en socialdemokratisk regering dra ned på offentliga utgifter eftersom folk litar på att det blir rätt. Talet om nyliberalism och systemskifte från regeringen Bildt åren 1991–1994 skrämde väljarna men i sak skilde sig inte partiblocken sig mycket åt. En av de som utförde alla neddragningar vid Statsrådsberedningen och Finansdepartementet var Magdalena Andersson.

Skolminister Göran Persson, 1989-1991, sedan finansminister 1994-1996 och statsminister 1996-2006, kom att genomföra de största budgetsaneringarna under finanskrisen på 1990-talet förberedda av Carl Bildt och Assar Lindbeck, och tillsammans med Ingvar Carlsson och Urban Bäckström. Fem hjältar.

Persson kom att uppfattas som hård och pragmatisk men lojal mot arbetarklassen. Han verkade i det tysta och Magdalena Andersson gick i lära hos honom.

Under 1990-talets migrationsvåg till mindre orter fanns möjligheter att forska på hur främst de unga män som fanns där bemötte de nya unga männen. Antropologiprofessor Jonathan Friedman i Lund sökte forskningsmedel för att undersöka de sydsvenska orterna, som Sölvesborg där tonåringen Jimmie Åkesson då bodde, klarade invandringen men fick nej.

Han och hustru Kajsa var något på spåren och 2006 utom antologin  Exit FolkhemsSverige om just 1990-talet migration med bidrag bl a från socialdemokraten Åke Wedin. Se min blogg och dessa referenser.

Visa källbilden

Jonathan tipsade mig om Jim Goads bok The Redneck manifesto (1997) som är en historia om de allra fattigaste vita  i USA, från vilka gruppen trailer park/white trash/rednecks härstammar. Boken förebådar den sk högerpopulism som växte både i USA och i Europa efter 2000.  Demokraten Tomas Franks What’s The Matter With Kansas? How Conservatives Won The Heart Of America (2005) var en annan. Och den svenska förbisedda studien Exit FolkhemsSverige, skriven av forskare och etablerade författare.

Vart jag vill komma till är att hela den Sverigevänliga folkrörelse som växt upp runt SD och invandringskritiker utgör denna 1/3 tillsammans med den utländska underklass, synliggjord av de drygt 600 000 som inte försörjer sig själva. Etablissemanget vill varken veta av kritik av rådande invandring eller höra talas  om gängbråk och bidragsberoende utlänningar.

Den 2/3 som råder över medier och makt utgår både från socialdemokratin (särskilt för de offentliganställda) och borgerligheten med undantag för den moderata läkaren Eva Bergqvist i slutet av 1980-talet.

Vänsterdebattören Rasmus Fleischer skrev 2012 om just denna analys av högerpopulismens framväxt ur den marginaliserade 1/3, men att även det motsatta kan gälla: fascism kan komma från de etablerade 2/3:

”Teorin om tvåtredjedelssamhället har ofta använts “för att förklara högerextremismen och framväxten av främlingsfientliga partier med en väljarbas rekryterad från den förfördelade tredjedelen”, skriver Jonas Thente.

Men när Gáspár Miklós Tamás intervjuas om Europas extremhöger ger han ett helt annat svar: fascismen kommer från de två tredjedelarna, som söker sätt att avgränsa och bestraffa den fattiga tredjedelen.

Visserligen behöver dessa två teorier inte utesluta varandra. Fascism bottnar ofta i en rädsla för deklassering just hos de grupper som hör till de två tredjedelar som är relativt välmående, men som fruktar att falla ner i den fattiga tredjedelen.”

Ett tips till hågade ledarskribenter och undersökande journalister är att kolla upp Elmbrants bok och andra debatter  om 2/3-delssamhälle på 1990-talet och applicera dem på framväxten av SD och den allt starkare kritiken av det politiskt ängsliga åsiktsklimatet i Sverige.

Vänstern och migrationsvurmade borgare  bör smaka på sin egen sura brygd för det är socialdemokratin med stöd av V och MP och sedan M med stöd av Alliansen som har skapat det polariserade samhälle allt fler talar om idag.

Tänk att varna för ett tvåtredjedelssamhälle och sedan skapa just det samtidigt som man tiger om det och förtalar de som påtalar ett splittrat och kluvet land. Den ingången bör få igång varje driven och sanningssökande skribent.

 

Hyllad poet torkade sin ”herpesbubblande kuk på familjens, också barnens, handdukar”

Jens Liljestrand, DN 28/4, 2012

Av en slump läste jag igen Danne Nordlings blogg om denna hyllade kulturhändelse 2012 som ägde rum på Dramaten med Marie-Louise Ekman och Alexandra Pascalidou på scen.

Jag sliter nu i hemtjänsten  i Halland, jobbar ibland 15 timmar i sträck.  1976 var just hemsamarit, som yrket hette då, mitt första egentliga arbete utanför familjeföretaget inom väg- och anläggning.

Jag var aldrig särskilt hågad av att stå med en skyffel vid en grävmaskin och gillade att tala med äldre på Gottsunda servicehus och tjejerna där. Att hjälpa en handikappad man med förstoppning kl 7.30 på morgonen medan han hängde ovanför ett badkar var ett första möte med vad som sen blev vardag när jag fortsatte i långvården på Kungsgärdet sjukhus och Akademiska i Uppsala.

Poeten Johan Jönsson är vidrig i sin beskrivning av hur han beter sig i andras hem. Han borde blivit anmäld istället för hyllad av publiken på Dramaten och DNs Jens Liljestrand.

2012, när poeten hyllades,  var jag fortfarande anställd vid Stockholms universitet som adjunkt på lärarprogrammet. Den 1 aug lade jag upp en lång drapa, refuserad av Sakine Madon på Newsmill, på min blogg där jag redovisade de problem landet hade. Invandring var ett men lika mycket familjepolitik, rädda medier och kulturlivets dekadans som i Johan Jönssons uppläsning på Dramaten. Noterar  att jag då inte var beredd att rösta på SD eller följde alternativmedier.

Jag fick sluta vid Stockholms universitet årsskiftet 2012/13 och har sedan verkat runt SD och alternativmedier, vilket har inte gett mig särskilt bra karriärmöjligheter. Tvärtom är jag nu tillbaka i yrkeslivet där jag var sommaren 1976 då jag landade i Uppsala efter ett år i USA. 18 år gammal släntrade jag upp till Gottsunda efter ett par sysslolösa veckor och kunde börja som hemsamarit dagen därpå.

Livet är sannerligen omväxlande.

En skriftställares dagbok: 24-06-2022

 

MIDSOMMARAFTON 2022 BÖRJADE BRA. Fick två presenter och tårta av min fästmö Maria och köpte henne två blommor. Oavgjort alltså.

Annars har jag tagit tag i min kommande bok om liberalismens kritiker och plöjt James Burnham och Ryszard Legutko. Boken kommer inte bli så omfattande som denna plan från 2021 vilket är skönt. 

Två till titlar att läsa och så Douglas Murrays senaste och John Gray i urval

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dessa relativt nya böcker inklusive Legutkos The Demon in Democray (2012 på polska) analyserar tillståndet i den liberala kapitalistiska demokratin på ett klarsynt sätt. De är alla rejält konservativa men inte reaktionära eller nyreaktionärer, NRx, som den betydligt yngre Curtin Yarvin.

Jag uppskattar deras analyser av liberalismens tillkortakommanden men undrar ändå hur de föreställer sig en tillbakagång av liberalismens, marknadens och individualismens framfart. Kanske är det tillräckligt att peka på bristerna utan att visa på alternativ. 

Eller finns det en konservatism som går att förverkliga eller att hålla sig till som en jämförelse med dagens krackelerande globala liberalism? Dess kris har fått även liberaler att tänka om, som Francis Fukyama vars optimism 1989 om ett liberalismens internationella överläge nu verkar helt befängd. 

Sverige är nog ett av de mest liberala länderna med vår statsindividualism, något jag talade om 2015-16 inför SD-föreningar från Vallentuna till Höganäs. En byråkratisk individualism kopplad till en marknadsekonomi som lagt det mesta under sig.  Någon platå (svensken Claes Ryn nämns) att stå på eller en sfär (enl Hans Zetterberg) utanför välfärdsstaten är svår att föreställa sig i detta genomliberala land där vänster och höger enats om att befria oss från varandra.

Boken i höst, nu kallad Liberalismens kritiker från Leo Strauss till Douglas Murray, blir mest en referens till andra studier. Jag ska sedan ägna mig åt att beskriva livet under liberalismen, en filosofisk självbiografi om den liberala existensen.

Glad Midsommar önskar jag mina följare i sociala medier och i verkligheten (välkomna till pubträff ons 29 juni kl 18 på Copperfields, Kungsholmen).

2017, Vasagatan

Följ min dagbok, klicka på https://sjunne.com/category/en-skriftstallares-dagbok/

 

Suicide of the West (1964) av James Burnham

James Burnham (left) with Arthur Koestler at the Congress for Cultural Freedom in West Berlin, 1950. Photo: Sueddeutsche Zeitung Photo.

Den amerikanske filosofen och politiske tänkaren James Burnham började sin politiska karriär som kommunist och brevväxlade med Leo Trotskij, men blev ganska snabbt en konservativ debattör i början av 1940-talet och arbetade senare för CIA.

Hans bok The Managerial Revolution (1941) analyserade den nya klass av byråkrater och företagsledare som oavsett politiskt system – nazism, stalinism, New Dealism- kontrollerar samhällsutvecklingen och ekonomin sedan 1930-talet: staten går före individen, planekonomi före marknadsekonomi, (subventionerade) arbeten ställs mot möjligheter, trygghet före initiativ, mänskliga rättigheter framför äganderätt. New Deal var ”fascism utan skjortor” sa Burnham.

Om Roosevelts New Deal i 1940-talets USA:

”There can be no doubt that the psychological effect of New Dealism has been what the capitalists say it has been: to undermine public confidence in capitalist ideas and rights and institutions. Its most distinctive features help to prepare the minds of the masses for the acceptance of the managerial social structure”.

Den brittiske författaren George Orwell använde hans analys i boken 1984 där tre geopolitiska sfärer bygger på dessa principer; Oceania (USA), Eurasia (Europa) och Eastasia (Sovjet). Burnhams bok används rentav av Orwell i 1984 som den fiktiva studien ”The Theory and Practice of Oligarchic Collectivism”, en delvis trotskistisk analys av Stalins Sovjet.

Burnham fortsatte sina hårdkokta realistiska analyser av politik, särskilt i The Machiavellians (1943), där han kritiserade politiskt önsketänkande sedan renässansdiktaren Dante på 1300-talet. 1964 skrev han den banbrytande Suicide of the West: An essay on the meaning and destiny of liberalism vilken står i fokus i detta avsnitt.

Den liberalism han avser är den sentimentala självkritiska och andefattiga socialliberalism som då dominerade i USA, och gör fortfarande i många avseenden.  Civilisationer dör oftare på grund av intern kollaps, självmord, än attacker utifrån.

Att ens vilja försvara sin civilisation med dess moraliska värden och historia har underminerats av liberaler som dömt ut dem som vidskepliga, reaktionära och irrationella menade Burnham:

”In their place liberalism proposes a set of pale and bloodless abstractions – pale and bloodless for the very reason that they have no roots in the past, in deep feeling and in suffering. Except for mercenaries, saints and neurotics, no one is willing to sacrifice and die for progressive education, Medicare, humanity in the abstract, the UN and a ten percent rise in social security payments”.

Liberalismen utgår från en formbar mänsklig natur som antas kunna förändras till det bättre. Vi är okunniga men inte onda. Burnhams definition:

”Modern liberalism, contrary to the traditional doctrine, holds that there is nothing intrinsic to the nature of man that makes it impossible for human society to achieve the goals of peace, freedom, justice and well-being that liberalism assumes to be desirable and to define ’the good society’”.

En liberal är förnuftig och skeptisk gentemot vanor, traditioner och auktoriteter, men optimistisk i förhållande till sitt förnufts överläge. En sådan person kan ha svårt att ens beteckna sina åsikter som liberala eftersom de är självklara och rationella för alla oavsett politiska åsikter.  Alla problem har en lösning, ofta i form av en social reform eller utbildningsinsats, för liberalen, särskilt för amerikanska liberaler under efterkrigstiden.

Burnham sätter upp två listor som definierar liberaler: en med  39 påståenden som liberaler bejakar (nr 1- alla former av rasåtskillnad är fel, nr 36 – alla medborgare har rätt till social trygghet) och en lista på 19 definitioner av liberalism (2- den liberala ideologin är rationell, n2 18-liberaler tenderar att vara emot krig och krigare).

Liberalism har inte orsakat västvärldens nedgång men är den verbala benämning som beskriver och godtar den globala nedgång som pågått sedan 1914. I början av boken berättar Burnham om en kartbok han hittade från 1920-talet som visade människans civilisationer från härskaren Sargon II i Assyrien 720 f.Kr till det Brittiska Imperiet fram till 1929.

Därefter har västvärlden förlorat hälften av sina kolonier och sin intressesfär. Varför?

Suicide of the West kom ut 1964 och är ett polemiskt inlägg i det kalla kriget men samtidigt ett känslomässigt angrepp på liberaler som inte förstått att försvara de världen som väst stått för. Knappt 60 år senare upprepar Douglas Murray kritiken i sin The War on the West (2022). Se inlägg 2019 om hans bok The Strange Death of Europe.

James Burnham raljerar över naiva vita liberaler som tror att de nya länderna i Afrika, Asien och Latinamerika – ”half-formed pseudo nations” – ska kunna klara sig. Han vill dock hålla en gräns mot reaktionärer och rasister men är den politiska inkorrektheten personifierad:

”Why in the world should anybody sensible person give a damm what some spokesman for cannibalistic tribes or slave-holding nomads think about nuclear tests?”

Burnham begick dessutom misstaget att, mer eller mindre, ställa sig på antikommunisten Joseph McCarthys sida under 1950-talet.  En kommentator i vänstertidskriften Partisan Review skrev:

”The Liberals now dominate all the cultural channels in this country. If you break completely with this dominant atmosphere, you’re a dead duck, James Burnham had commited suicide”.

Burnham upprepar den konservativa och realistiska kritiken av liberalismen för dess missuppfattning av människan och samhället. Där är han inte originell men genom att placera in kritiken i det kalla kriget och avkoloniseringen är hans bok läsvärd. Liberalismen är inte beredd att bemöta världskommunismen och de problem som avkoloniseringen och ambitiöst välfärdsbygge, inklusive raskonflikter och ungdomsbråk, innebär. Den är helt enkelt inte verklighetsnära och till hjälp, tvärtom.

Han godtar att liberala reformer behövdes en gång, t. ex inom brottsbekämpning fram till 1800-talet då en småtjuv kunde hängas. Liberaler behövs, ibland, för att initiera sociala reformer, men konservativa behövs för att få dem att fungera är en hållning han sympatiserar med.

1964 ser han den västerländska civilisationen stå inför ett vägval, bestämma sig för att överleva eller gå under. Modern liberalism, inte dess klassiska 1800-talsvariant, är inte duglig för att ta itu med västs överlevnad. Att omedelbart överge kolonier skapar maktvakuum där kaos och kommunism frodas.

Befolkningsökningen och den politiska aktivismen i de fattiga länderna och Sovjetunionens inflytande oroar honom lika mycket som den ökande brottsligheten i de större amerikanska städerna. Liberalernas ursäktande av brott utifrån socio-ekonomiska orsaker gör honom urförbannad. Tillstånd av anarkotyranni rådde i New York redan på 1960-talet enligt de tidningsartiklar han citerar.

Liberaler är skyldiga och vet om att de är det menar Burnham.  De delar dessutom ideal och principer med kommunister. Men dessa är hårdföra och mer klarsynta. Mer i stil med Burnhams förebild Machiavelli som liksom tidigare politisk teori hade en pessimistisk syn på människan, eller i vart fall inte optimistisk.

Burnham föredrar termen tragisk människosyn. Liberalismen innebär dock något annat, nämligen att vara västerlandets självmordsideologi. Den omdefinierar nederlag som segrar och är en slags svanesång över svunna, bättre tider. Rasupplopp ses som hälsosamma tecken på känslor av liberala psykiatriker, ryska raketer på Kuba 1963 är inte så illa och så vidare.

***

Ovanstående text kommer i en bok i höst, se plan.   Podd om boken

Se även avsnitt om Ryszard Legukto

Visa källbilden

 

 

Konservativ polack mot den tyranniska ”liberala-demokratin”

 

Ryszard Legutko är en konservativ polack som först stred mot kommunismen och sedan strider mot dess efterträdare, den liberala demokratin. Han menar, liksom Hayek och Strauss, att båda systemen bygger på en naiv tro på människans godhet och en vilja att omforma människor.

Legutko skrev sin avhandling 1990 om Sokrates och Platons kritik av demokratin och har dragit slutsatser av stor relevans idag för samma fenomen; masstänkande, medelmåttighet, frånvaro av hierarkier och förståelse för andliga värden.

I boken The Demon in Democracy – Totalitarian Temptations in Free Societies (2016, på polska 2012) lägger han fram belägg för att liberaler, särskilt från Bryssel där han företräder det konservativa partiet Lag och Rättvisa i Europaparlamentet, inte bryr sig om européer om de inte följer den politiskt korrekta ideologin. Alla ska tvingas acceptera den värdegrund som lagen och myndigheter påbjuder, oavsett sammanhang.

Legutko skiljer mellan ”liberal demokrati”, som byggde på majoritetsbeslut och rättsstaten, något som Churchill, Roosevelt, Kennedy och Reagan stod för, och ”liberal-demokrati”. Den senare begränsar möjligheter för andra åsikter än de liberala och har byggt upp juridiska och institutionella system för att hindra medborgare att träffa andra val än de som ”liberal-demokratiska” påbjuder.

Det svenska föräldraförsäkringens pappamånader är ett bra exempel. I en verkligt liberal demokrati har föräldrar kunnat spara medel för att vara lediga och då kunnat fördela tiden med barn som de vill. I Försäkringskassans obligatoriska system tvingas alla spara och alla lyda de regler myndigheten föreskriver. Samma sak med det nationella självbestämmandet där just Polen utsatts för EU:s repressalier när landet beslutat om att bevaka sina gränser och andra ärenden.

I sammansättningen ”liberal” och ”demokrati” har det senare begreppet försvagats och det förra stärkts. När folk röstar i strid med vad liberaler anser så begränsas demokratin, vilket skedde flera gånger med EU-fördrag och folkomröstningar. Man kan säga att i en ”liberal-demokrati” respekteras alla åsikter så länge de är liberala, i Sverige snarare socialdemokratiska.

Ryszard Legutko fick tillstånd på 1970-talet att resa till Väst och blev förskräckt över den välvillighet som de han mötte hade mot det kommunistiska systemet. Tillbaka i Polen analyserade han varför och kom fram till att välvilligheten berodde på att både liberaler och kommunister delade liknande världsbilder.  De är båda arvtagare till Upplysningen, rationella och moderna och har historien på sin sida. De delar samma mål om en ny världsordning byggd på förnuft och teknologi, men metoderna skiljer sig åt.  Världen duger inte som den är utan måste moderniseras. Nationalism, äldre synsätt och seder, hierarkier, naturliga skillnader och andliga världen ska utraderas. Sverige sedan 1900-talets mitt är naturligtvis det bästa exemplet på detta.

Legutko går metodiskt till väga i sin banbrytande bok The Demon in Democracy  med kapitel om Historia, Utopi, Politik, Ideologi och Religion.

Precis som i kommunismens historiesyn så har den liberala demokratin sin självklara gång mot allt större frihet, annars hotar fascism, teokrati eller tyranni. Att ens överväga någon annan ideologi än liberalismen i en eller annan form ses som farligt och obegripligt. Bara i ett liberal-demokratiskt samhälle kan allas frigörelse förverkligas med begrepp som mänskliga rättigheter, demokratiska val, ickediskriminering, individualism och värdegrund.

Men fler ideologier har funnits parallellt med liberalismen som konservatismen, romantiken, republikanism, kristendom.

Varje del av ett liberalt-demokratiskt samhälle måste bli just liberalt-demokratiskt:

Familjen förvandlas till en förhandlingsinstitution där barn ges fler rättigheter än föräldrar, skolor likaså och alla sammanhang och organisationer där makt samlats vilket måste omfördelas. Präster kan inte tillåtas vägra viga samkönade par och flickor ska kunna få preventivmedel eller genomgå abort utan föräldrars vetskap eller samtycke. Även könsbyte för barn under 15 år utan föräldrainflytande har föreslagits i svenska riksdagen av S och MP.

Polacken Ryszard Legutkos kritik av Väst och den liberala-demokratin föregicks  på 1970-talet av exilryssen och sovjetkritikern Alexander Solzjenitsyn som höll ett kontroversiellt föredrag vid Harvard 1978. Han var inte bara skoningslös mot sin ärkefiende Sovjetunionen, utan även mot USA och Västeuropa, liksom Legutko.

Förutom att ha lagt sig platt inför ensidiga krav på nedrustning och att ha accepterat kommunismens samhällssystem, så led i synnerhet USA av förvekligade män utan ideal som bara brydde sig om att vara laglydiga:

”Whenever the tissue of life is woven of legalistic relations, there is an atmosphere of moral mediocrity, paralyzing man’s noblest impulses”.

Solzjenitsyn saknade insikt i sitt värdland USA om den inneboende ondskan i människans natur, något som Sovjetsystemet dessvärre lärt sina medborgare och gjort dem till fysiskt och andligt starkare än västerlänningar. Att ha förlorat Vietnamkriget 1975 var ett tydligt tecken på USA:s underlägsenhet, liksom att landet behövde det antikapitalistiska Sovjets hjälp för att slåss mot Nazi-Tyskland 1941–45.

Inga vapen är tillräckliga om inte viljan att försvara existerar menade den ryske Nobelpristagaren buttert.

Han menade vidare att roten till Västvärldens psykologiska svaghet sedan renässansen ligger i att man satt människan i centrum i stället för Gud eller andlighet. I stället kom en förfelad antropocentrism som varken ser till människans ondska eller förstår riskerna med att bygga ett jordiskt paradis utifrån materiella värden.  Detta gäller såväl kommunister och socialister som liberaler och socialliberaler, dvs. demokrater.

Demokrati är inget heligt för Legutko som tillsammans med de politiska tänkarna Hans Herman Hoppe, Loren J. Samons och Jason Brennan formulerat flera allvarliga invändningar mot demokratibegreppet i teori och praktik sedan millenieskiftet, då Hoppes Democracy-The God that failed och Samons What’s wrong with democracy? kom ut.

Brennan, som jag lyssnade på 2016 på Timbro när han presenterade sin Against democracy, är liksom Hoppe libertarian, en inriktning den konservative Legutko och Solzjenitsyn ogillar. Men alla enas i att demokrati knappast löser alla problem och med förledet ”liberal” så förvärras samhällen och kulturer eftersom just konservativa, nationella, biologiskt-naturliga och historiskt-kulturella synpunkter förkastas.


Ovanstående text kommer i en bok i höst, se plan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

%d bloggare gillar detta: