Rebecca Uvells bok Tyst!- Om hoten mot yttrandefriheten

Köp boken på Adlibris

Recension av Tyst! Om hoten mot yttrandefriheten av Rebecca Weidmo Uvell (Lava förlag, 2020, 370 s.)

Tyst! är en unik genomgång av debatt, nyheter och historia om yttrandefrihetens villkor i västvärlden, särskilt i Sverige. Uvell har dessutom intervjuat kända opinionsbildare, ansvariga i sociala medier, akademiker, satirtecknare, författare, journalister och jurister. Ingen skribent har på långa vägar gjort något liknande om och till försvar för yttrandefriheten i Sverige.

Jubileumsåret 2016 då den svenska Tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år var ett tillfälle då en sådan bok kunde ha gett ut och diskuterats men icke. En internationell konferens i Stockholm om hot mot tryckfrihet tegs ihjäl. Men Uvells bok kan inte bortförklaras av opinionsbildare, författare och institutioner hur gärna de än vill. Dessutom har vi omvärldens ögon på oss som skriver på engelska om våra tillkortakommanden vad gäller yttrandefrihet.

Den är friskt skriven, liksom den förra, och har genom sitt rappa tilltal ett flyt som gör att man bläddrar snabbt mellan intervjuer (Jens Ganman, Chang Frick, Einar Askestad, Facebooks Nordenansvariga, Elisabeth Ohlsson Wallin m fl) och resonerande avsnitt med historiska och internationella exempel.

ARON FLAM

Debattören och satirikern Aron Flam skriver i förordet:

”Det finns två sätt att se på rättigheter. Det ena perspektivet gör gällande att medborgarna får sina rättigheter av staten, det andra att staten får sin rätt av medborgarna. När det gäller just yttrandefrihet brukar de olika sätten kallas för positiv och negativ. Den första påstår att du får din yttrandefrihet från staten och den andra säger att staten inte får inskränka din yttrandefrihet. Det är stor skillnad på en stat som ger rättigheter till sina medborgare och en stat som anser rättigheterna självklara och vars jobb är att skydda de rättigheterna”,

Vidare skriver Flam att rätten att förolämpa driver mänskligheten framåt. Vi vet inte vilka förolämpningar som gör det men just därför måste alla tillåtas då vissa kan vara katalysatorer för mänsklig utveckling. ”Yttrandefrihet är alltså rätten att förolämpa, men det också rätten att bli förolämpad. Det är en lika viktig rättighet som rätten att få förolämpa!”

”YTTRANDEFRIHET ÄR VIKTIGT MEN…”

Uvell tar upp makthavarnas försvar av inskränkningar av yttrandefrihet. Det kan vara tidningar som Nerikes Allehanda, Jyllands-Posten, två tidningar som 2006 publicerade Mohammed karikatyrer men inte idag. Priset är för högt.

Möjligen kan det förstås om liv står på spel (vilket ett inställt attentat 2010 visade), men det ligger i linje med vad lagstiftande församlingar och etablerade institution vill se, en feg vag självcensur, så att de slipper ta i med lagens kraft mot sk hatbrott och hädelser. Vilket Morgan Johansson och hans ministrar gärna gör ändå. I onsdags beslöt franska nationalförsamlingen att religioner inte får kränkas i sociala medier, med den ”liberale ” presidenten Macrons gillande.

Yttrandefrihet handlar inte om att alla ska gilla allt vad som sägs och trycks och sänds utan att alla ska godta allas rätt att uttrycka sig. Rätten att inte bli kränkt av någons åsikter man ogillar är inte en mänsklig rättighet. Fenomenet ”deplattformering” är tecken på motsatsen. Dessvärre kommer det från medborgare och organisationer, inte myndigheter i första hand.

Ärkeliberalen John Stuart Mill citeras inledningsvis; ”det största hotet mot yttrandefrihet i demokratier är inte staten utan ‘the social tyranny’ av dess medborgare”.

Rätten att yttra sig är inte rätten till något, till exempel lugn och ro att ha ens åsikter i fred, utan rätten att uttrycka sig utan repressalier från andra medborgare, påtryckningsgrupper och från myndigheter.

FACEBOOK

Bland det mest intressanta var samtalet med de svårtillgängliga cheferna för Facebook i Norden, Peter Münster (ökänd efter intervju i dansk teve 2019) och John Severinson.

Deras resonemang låter rimligt, att alla användare ska kunna känna sig trygga och säga vad de vill. Men att det finns gränser. Facebook har en ”slur-list” över förbjudna ord och de uppdaterar ständigt sitt AI för att hitta ord. En belöning på 100 000 dollar har nyligen satts ut av företaget för ett program som kan identifiera hatfulla memes.

De hävdar att massanmälningar från andra användare som nätverken #jagärhär #Näthatsgranskaren inte fungerar. Och att deras fokus är på falska nyheter, inte på vad användare säger. Som ägare till tre raderade konton är jag tveksam.

Näthatsgranskaren polisanmälde två karikatyrteckningar som jag lagt ut 2017 på Facebook. Tilltaget misslyckades men som Rebecca Uvell skriver i boken är denna påtryckningsgrupp för mer censur och anmälningar tyvärr framgångsrik mot äldre Facebook-användare på landsbygden.

En annan intressant vinkel på demokrati och sociala medier i boken är genomgången av skandalen runt företaget Cambridge Analytica som ansågs ha påverkat det amerikanska valet 2016. Uvell visar tydligt att saken är betydligt mer komplicerad än att giriga kapitalister stal data från Facebook användare och sålde dem till Trump.

Världsförbättraren Macron har även här ett finger med i spelet om att begränsa yttrandefriheten på Facebook . Hans möten med Facebook med krav på att användare ska blockeras för evigt från plattformen och att Facebook måste lämna bevis till franska domstolar rimmar illa med försvar för la liberté.

JURIDIK

Justitieminister Morgan Johansson figurerar i boken som en initiativtagare till minskad yttrandefrihet, tyvärr flankerad av Tidningsutgivarna, mediebolagen Bonniers (Expressens Tomas Mattson och DNs Martin Gelin) och Schibsted (Aftonbladets Karin Petterson och bolagets Raoul Grünthal).

Det copyrightdirektiv som de svenska mediebolagen ville införa och som gick igenom i EU 2019 kommenteras av Bahnhofs VD Jon Karlung (av vilken jag köpte ett 36k modem i Uppsala 1996 och som hostade min första webb).

Övriga som intervjuas om juridiska aspekter är juristprofessor Mårten Schultz (som blockat mig på twitter ) och moderaten och advokaten Henrik Sundström. Schultz är ungefär lika nöjd som de jurister vi på Yttrandefrihetsombudsmannen lyssnade till i november 2019 och som Magnus Stenlund förtjänstfullt refererade.

Men Schultz inser att det juridiska skyddet inte är tillräckligt och säger att den faktiska yttrandefriheten är mindre än någonsin. Hans kollega Henrik Sundström är kritisk till att polis och domstolar ägnar tid åt sk näthat. Han ogillar också den utvidgade definitionen av hetslagstiftning som nu omfattar könsöverskridande identitet.

Uvell vill fö avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, vilket hedrar henne och som bl a debattören och ekonomen Jan Tullberg slagits för länge. EUs system med en sk tillförlitlig rapportör i Sverige väcker också hans motvilja. Anders Ygemans förslag i februari 2020 om att göra socialamediebolag ansvariga för kränkande innehåll ligger i samma linje.

Förslagen mot databasen Lexbase, anklagelser om utlandsspioneri för bloggare, utvidgat skydd för journalister, den vänsterliberala kampanjen Tystnainte.se , och mycket annat juridiskt gås igenom. Ledarsidornas Johan Westerholm intervjuas sist och har många kloka synpunkter på det rättsliga läget.

SKANDINAVIEN

Det land som gått i bräschen för yttrandefrihet i Norden är Danmark, vilket skymtar ibland men alltför sällan i Tyst! I min nyutkomna Skandinavisk kulturkamp finns mer liksom på bloggen www.snaphanen.dk.

Lars Hedegaards Trykkefrihetsselskab och kulturredaktören Flemming Rose som publicerade Mohammedkarikatyrerna 2005 förtjänar sin plats i nästa bok om yttrandefrihet i Norden. Andra som Jens Martin Eriksen och Frederik Stjernefelts projekt Fri Debat likaså, liksom försvararna av yttrandefriheten i Norge, HRS Norge och Document.no.

Att den svenska nystartade YO, Yttrandefrihetsombudsmannen skulle komma med i Uvells bok var knappast att hoppas på då vi befinner oss på skilda platser i debatten, en liten men knivskarp hårsmån från varandra. Bakom mitt projekt YO ligger många års erfarenheter med opinionsbildning och strid för yttrandefrihet här i Sverige:

Föredrag

Bibliotek

Debatt

Europa

Hot

Antologi

PEN klubben

Nästa bok om yttrandefrihet skrivs varken av mig eller Rebecca Uvell utan av en ung doktorand som vill ta reda på vad som kunde sägas under de senaste decennierna i Sverige.

Köp boken och inse hur viktigt det är att försvara yttrandefriheten idag i Sverige. Den är värd ditt engagemang.

Lyssna på Rasmus Dahlstedts samtal med Rebecca Uvell

Lämna en kommentar