I tisdags 22 maj intervjuade Maria Sveland mig angående mina marscher från Tensta till Husby 2015 och 2016. Hon är utbildad radiojournalist och spelade in vårt samtal för RFSU Dokumentär.

Givetvis är hon kritisk till en Sverigevän som mig men hon var ändå intresserad, tror jag. Sommaren 2012 fick hon, uppmärksammad feministisk författare till Bitterfittan och Happy, Happy!, ett uppslag i DN Kultur där hon ondgjorde sig över SD och kulturvänsterns sjunkande dominans. Ett halvår senare fick hennes gelikar på tafsen just i DN av Bengt Ohlsson som undrande varför kulturen måste vara röd .

Nåväl. Hon frågade mig om bakgrunden till Pride Järva, varpå jag berättade om min sexradikalism och skriverier om gayrörelsen sedan 1980-talet och hur det lett fram till mig som en svensk företrädare för det förklenande begreppet från vänstern om oss, homonationalism.

Jag och Douglas Murray, en äkta homosexuell britt som bland annat skrivit om Oscar Wildes älskare Bosie, intervjuas i Anna-Maria Sörbergs bok Homonationalism, en utgångspunkt i Maria Svebergs intervju med mig.

Vad som återkom i hennes kritik av mig, och som Sörberg, Stockholm Pride, RFSL, RSFU och alla arga HBTQ-vänsteraktivister, är att våra marscher inte var förankrade i de förorter vi gick igenom. Jag förklarade som jag gjort tidigare att tiden var knapp, vi hade inte de lokala kontakterna och att vi ville göra en provokation mot den rådande ängsligheten bland Stockholm Pride och RFSL inför homofobisk islam, reaktionära utländska kulturtraditioner, hedersförtyck av bögar och flator.

Men invändningen kvarstår och var kanske en anledning till att jag avböjde att arrangera ett pridetåg 2017. Dock ser jag fördelen med att få lokalt stöd i en ny marsch denna sommar, så om några på Järvafältet vill göra något liknande uppmanar jag dem att inte tveka. Även en provokation på Rinkeby Torg vore välkommen och då har jag ett tips:

Hyr in bra högtalarsystem och en scen till torget. Håll ett tal om svensk diskrimineringslagstiftning och vår världsberömda tolerans inför alla sexuella uttryck. Säg till de som sitter på kaféerna att de kommit till ett av världens mest gayvänliga länder och att deras döttrar får kyssa flickor och söner andra unga män. Tolka talet simultant till arabiska och somaliska. Mona Walter ställer nog gärna upp, men kolla med polisen först.

När jag höll tal på torget 2016 såg polisen till att inga motdemonstranter kom in och störde oss. Därför är det fullt möjligt att hålla liknande informationstal i år, men det kommer inte mottas nådigt, varken av gayvänstern eller de överraskade åhörarna som omedelbart kommer förstå vad som sägs på somaliska (Mona Walters föredrag 2015).

Andra invandrartäta förorter i landet där svenska lagar inte gäller fullt ut kan behöva liknande pridetåg: Angered, Hjällbo, Skäggetorp, Tjärna Ängar, Rosengård, Gottsunda, Araby, Kungsmarken…

Det krävs mod att upprätthålla svenska lagar och vår tolerans inför sexualitetens uttryck när det politiskt korrekta etablissemanget sviker. Folk i förorter eller utomstående sympatisörer och opinionsbildare som jag har en uppgift.

Därför uppmanar jag alla som vill och kan att anordna Pride Järva 2018 och tåg för HBTQ-personers rättigheter i alla våra utanförskapsområden. 2015 lovade Moderaterna att hissa regnbågsflaggan på Järvafältet. Kör samtidigt som Stockholm Pride
Lycka till ! Hör av er till mig för tips.