Dagens Nyheter publicerar idag 14 feb en intervju med mig om mitt uppdrag i den SD ägda webbtidningen Samtiden. För de som känner mig via Facebook och Twitter, läst denna blogg eller träffat mig är detta en överraskning kan jag tänka.
Men ibland är det nödvändigt att sanningen kommer fram, även om den svider, även om den förstör ens framtida karriär, skadar det parti man gillar och hedrar, för i längden är bara sanningen rätt. Oavsett.
Samtiden hade kunnat bli en bra webbtidning om det givits rätt förutsättningar. Sverige behöver en motvikt mot det PK-etablissemang i medier och offentlighet som jagar varje person som ifrågasätter den officiella bilden av Den Humanitära Stormakten och begär ständigt nya anslag rätt från medborgarnas öppna plånböcker.
Deras uppvridna hjärtan styrs av hot och fruktan från övermakten. Om detta behöver jag inte orda utan ni kan själva läsa vad utmärkta skribenter och vänner till mig som Julia Caesar, Gunnar Sandelin, Jan Tullberg, KO Arnstberg, Ingrid Carlqvist, Stefan Torsell, Chang Frick m fl skrivit om. Och det handlar sannerligen inte bara om invandring och islam. Nog om detta. Samtiden har en publik.
Men som framgår av DN, så har detta medieprojekt misskötts från start. Jag insåg tidigt i höstas 2014 att tidningen inte kunde skötas från Budapest och över internet. Om man ska klara av en sådan distansstyrning krävs ansvarsfördelning, arbetsrutiner, beslutsvägar, utvärderingar osv. Dessutom att man ses regelbundet, minst en gång varannan månad.
På Samtiden fanns inget av detta. Inga bestämda tider att diskutera artikeluppslag, ingen uttalad nyhetspolicy, ingen schemalagd nyhetsbevakning, inga publiceringsrutiner, ingenting. Tre personer föreslog hipp som happ lite vad som helst och så blev det några artiklar per dag. Osystematiskt och inte särskilt bra produkt. Därmed blev Samtiden enligt mig en dyr historia och dålig.
Jag skickade under hösten brev på brev till ledningen för Samtiden (Martin Kinnunen och Paula Bieler) och till sist innan jul 2014 till ägarna, Sverigedemokraternas ledning, Mattias Karlsson, Richard Jomshof, Björn Söder):
”Jag vet att ni har fullt upp med politiken och julen men tyvärr måste jag be er att läsa detta mail angående Samtiden. Problemen går att åtgärda om ni vill och därför vill jag informera er. Några punkter:
1. Jag är ansvarig utgivare och chefredaktör men kan inte publicera mina ledare och andra egna texter. Över 80 av mina texter har refuserats inklusive de tre ledare som jag skrivit de senaste två veckorna. Som ledarskribent är det oacceptabelt.
2. Samtiden har ingen redaktionell planering, ingen nyhetsbevakning, ingen nyhetsvärdering, ingen diskussion om uppslag och vinklar. Kommunikationen över nätet sker sporadiskt.
3. De tre anställda har inte träffats fysiskt sedan april vilket innebär att den enda kommunikationen sker över nätet (se 2 ovan).
4. Min kapacitet utnyttjas till kanske 25 % för Samtiden.
5. Tidigare påtänkta chefredaktörer X och Y har bekräftat vad jag berättar för er. De hoppade av 2012 och 2013 när de insåg hur planeringen var med Erik i Ungern, Annika i Skåne och de ensamma i Stockholm.
6. SVT har bokat in mig till valvakan 22 mars vilket givetvis är bra, men tills dess bör jag även agera som ledarskribent i den publikation jag företräder.
Läget kan förändras när X tillträder 19 jan, oklart som vad dock (enl Martin som chefredaktör, enl henne själv som reporter). Men jag vill ha besked om ni anser att jag ska vara kvar på min post. Som läget är nu är det oklart eftersom mina texter förbli opublicerade, vissa av dem sedan tio månader tillbaka.
Martin var tillmötesgående när vi träffades förra veckan och han erbjöd mig att bara vara ledarskribent från den 19 jan. Men av de två senaste veckorna att döma är jag i så fall en ledarskribent bara till namnet. Så kan det inte fortsätta och ju tidigare ni reder ut min och framförallt Eriks roll ju bättre. Mitt förslag är att jag får tillgång till att lägga ut mina texter själv eller att Erik bara håller sig till bildredigering och där det behövs, språklig granskning.
Samtiden har möjlighet att bli vad ni hade tänkt er och jag har massor med förslag på förbättringar för att göra den bredare, mer lättläst och aktuell. Jag tror på att inkörningsproblemen går att reda ut men behöver er hjälp.
Hälsningar,
Jan Sjunnesson, redaktör”
På detta mail fick jag inget svar. Inte ens från den operativt ansvarige Martin Kinnunen.
Han kom till vår redaktion i onsdags, den 11 februari, vilket var första gången han besökte redaktionen. Jag presenterade ett förslag för honom med en reducerad redaktion, 3,25 mot 5 tjänster, vilka alla placerade i Stockholm och på pendlingsavstånd. För besparingen föreslog jag en att vi köpte in en prenumerationstjänst (något Samtiden saknar) och nyhetstjänst (kanske TT igen).
Förslaget avvisades. Erik Almqvist och vår skribent Annika i Skåne, som jag inte sett sedan april 2014, skulle vara kvar. Resten kan ni läsa i DN idag.
Jag vill passa på att tacka alla krönikörer, debattörer, läsare, tipsare, frilansare och alla andra som bidragit till Samtiden.
Jag inser att SD kommer ta skada av detta, och det är vad som har varit det svåraste under de halvår jag tvekat om hur gå tillväga med att få till en vettig arbetsorganisation utan att röja för mycket.
Att jag skulle göra något som skulle hindra SDs stora framgång, nu senast nästan 20 % i mätningarna, är inte lätt att bära. Detta fina parti med fantastiska 15 000 medlemmar och sympatisörer och med den mest förnuftiga och hållbara politik jag stött på. Sällan har jag mött så många engagerade och kunniga vanliga människor runt om i Sverige som när jag varit i SD sammanhang. Hembjuden och i arrangemang.
Men jag vet samtidigt att den illa skötta organisation jag fått insyn i av medieprojektet Samtiden inte har något att göra med SDs politik, dess medlemmar och inte ens hela ledningen. De ansvariga vet bäst vilka de är och nu vad de borde ha gjort.
På grund av det svenska PK-etablissemangets mobbning och hets mot allt och alla som kan tänkas ha något med SD att göra, eller vara en Sverigevän alldeles utan partiband, blir kritiska reaktioner från en sådan som mig svåra att bära. Lojaliteten mot den Sverigevänliga rörelsen är så stor att man står ut med nästan vilken skit som helst inom den, just för att man är så hatad och hotad, förföljd och trakasserad, missförstådd och förskjuten (ja, jag har ett par familjemedlemmar som gjort detta, gamla Uppsalavänner sedan 1960talet, fd kollegor osv). Att gå tillbaka till den politiskt korrekta svenskfientliga sidan är inte möjligt, men att stanna kvar och upprätthålla en lögn, i detta fall om SD, inte heller.
Sanningen är att det enda rätta är att göra vad man tror är rätt och riktigt och sedan betala för det. Att jag skulle få jobb inom SD är väl med dagens löpsedel i DN inte troligt, men inte heller att jag skulle kunna arbeta i den vanliga officiella arbetsmarknaden om jag arbetat för SD, låt vara att jag hängt ut dem rejält.
Sanningen är att jag tror på Sverigedemokraterna och på grund av det valde att berätta om Samtidens misskötsel. Den blev dyr, dålig och fel. Det ser alla nu. I det långa loppet är det bra att ansvariga fick idag veta detta via Sveriges största dagstidning. För SD finns nu en chans att göra om och göra rätt.
Jag är övertygad om att Mattias Karlsson och Richard Jomshof kan reda upp detta. De är båda enormt duktiga killar med bra värderingar och båda på rätt plats. Lycka till !
/Janne S
076/9000 900
sjunnesson.jan@gmail.com
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
![Sjunne [ dot ] com](https://sjunne.files.wordpress.com/2014/11/unnamed-kopia.jpg)
Sjunne [ dot ] com 
Bra gjort Jan!
Sett dig i flera tv-intervjuer, och du har alltid imponerat. Bra att du tar upp detta nu och inte précis innan val. Almqvist har inget i partiet att göra. Hans skepp är brända. Endast personliga lojalitetsband håller honom kvar, och de måste klippas.
Utan att göra några värderingar av de inblandade, kan jag väl säga så här:
Oklara uppdrag är ohållbara. Har man ansvaret, måste man även ha befogenheterna. Som chefredaktör och ansvarig utgivare för en tidning, kan man inte få sina texter refuserade. Almqvist hade kunnat vara rådgivare och korrekturläsare, men inte ha någon beslutanderätt. Det går inte att ha någon överchefsredaktör bakom kulisserna. Dessutom hade det varit bra om Almqvist skrev sina texter i sitt eget namn oavsett om han var ”Putinvänlig” (och det behöver inte vara fel!) eller ej, det får han stå för. Att försöka mörka vem författaren är, en mycket dålig utväg och inte värdigt SD!
Sist tycker jag att man ska försöka lösa konflikter internt, men om det inte går, kan man gå ut offentligt om det behövs. Den rutinen är den hedersamma.
Ser inte att Sjunnesson kunde göra på annat sätt än vad han gjort. Beklagar att denna konflikt har uppstått pga bristande samarbete. Men sånt händer bland de bästa. Inget att försöka dölja! Så inget hysch-hysch om den här saken och Sjunnesson ska inte ha dåligt samvete. Det här överlever SD, hoppas att även Sjunnesson inte lider skada och att SD skyddar honom mot det.
PS Mitt namn är Ina Höst.
Tråkigt det här. Det är mycket som borde ändras vad gäller det organisatoriska, och det här med Rysslandsvänligheten… kan du kasta något ljus över det Jan? Kan sd vara ett trovärdigt Sverigevänligt parti samtidigt som det konstant finns misstankar om rysk finansiering?
Tycker du ska känna stolthet över ditt beslut. Vi är många som ser SD som en nödvändig part i ett förvirrat politiskt landskap. Men vårt stöd betyder inte blind acceptans. Som tredje största parti måste SD bli mer transparenta. Mygel, smygrasism och bedrägerier är ingenting som kan accepteras, och ledningen har ett tungt ansvar för dagens situation. Med nästan fyra år kvar till nästa val, kanske är det läge att verkligen börja diskutera vilken typ av parti som Sverigedemokraterna ska vara och vilka dess främsta företrädare ska vara.
Ledsamt och upprörande. Man har alltså betalat miljoner av våra skattepengar i ”konsultarvoden” till ärkenötet Erik Almqvist. Hur i helvete kan man låta honom komma i närheten av något som ens har minsta anknytning med SD? Snacka om att skjuta sig både i foten och tinningen.
Trots att SD varit i riksdagen kort tid finns det redan flera oroande tecken på mygel, vänskapskorruption och hunger efter skattepengar, För att ett så omfattande projekt som en tidning ska lyckas måste det skötas professionellt och inte som ett sätt att försnilla allmänna medel.
Mycket illavarslande att högsta ledning i SD är så korkade. Jag är otroligt besviken och demoraliserad.
Bra och analytiskt inlägg. Detta är ju en bild från en av de som vad vad som förevarit. Hoppas de övriga ”stake holders” kan angripa de, eventuella, problem som förevarit på samma analyserande sätt. Dock verkar ju ”spelet för gallerierna” ha varit för handen, VARFÖR? Och tyvärr så är oenigheter inom SD riktigt mums för PK . . bättre än en upplageökning i 10% – nivå! MEN visst är det synd att inte en handfull personer kan bättre samexistera och styra enligt vissa riktlinjer. Min kritik mot dig Jan rörande det som du påstår, om sant naturligtvis: 1. Självklart helt fel MEN varför inte kliva av tåget efter 10-20 refuseringar? Fanns bindningar rörande ersättningar kopplat till anställningstid etc. eller ”skarpa kontrakt” t.o.m. ? 2+3 Där är detta legio på de flesta arbetsplatser MEN med en duktig, EN, chef så fixar det sig….. pladder och skolklass-agerade gör inte jobbet.. Ansvar och Befogenheter väl definierade. 4. Trist! Dock 25% eller 100% lön? Eller bara ideellt arbete från din sida? 5. Borde verkligen varnat dig för detta uppdrag! 6. En etta!
Generellt har dina artiklar överlag överallt varit bra o lätta att läsa . så synd att du inte fick det utrymme du borde ha haft . . . MEN jättetrist att trots att det uppenbarligen funnits en massa diskussioner, eller?, rörande detta under åratal inte ”fixat till det” Jan från en salig chef och mentor och kollega:
”Om nej tack inte är ett bra alternativ är man inte en bra förhandlare” .
Så ”även du min Brutus”…….