I en kommande bok om de kulturkrig som sattes i gång av den amerikanske filosofen och kulturpersonligheten Allan Blooms The Closing of the American mind: How Higher Education Has Failed Democracy and Impoverished the Souls of Today’s Students 1987 kommer jag ha en avdelning om dansk kulturkritik.

Danmark ligger mig varmt om hjärtat. 1977 tog jag mig till fristaden Christiania vid Köpenhamn efter en bussresa med proggmusikerna Raj Montana Band via Malmö efter min andra Barsebäcksmarsch (av tre). Där gjorde jag inköp på Pusher street, vinglade runt och sov över i ett skjul. Att jag inte blev rånad berodde nog mest på att jag såg, och var, ut att vara pank.

1981–82 fick jag mer kontakt och kunskaper om danskt kulturliv. Jag gick medielinjen på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö utanför Uppsala och upptäckte den synnerligen läsvärda dagstidningen Information, en fri vänsterpublikation som sedan  Lars Hedegaard styrt över, en bekant och stridbar publicist, grundare av Trykkefrihedsselskabet och en hedersman.

Våren 1982 tillbringade jag och några folkhögskoleelever hos en dansk journalist på affärstidningen Børsen vi träffat på Biskops-Arnö. Minns inte hans namn men han bodde fint i Frederiksberg, en självständig stadsdel i Köpenhamn.

Denne beläste borgerlige ungkarl var intresserad av en ny politiskt radikal, ekologisk och humanistisk rörelse, utifrån boken Oprør fra midten (på svenska 1979), författad av fysikern Niels I. Meyer, politikern K. Helveg Petersen och författaren Villy Sørensen, vars tänkvärda noveller och essäer berörde mig då. Det socialliberala partiet Radikale Venstre låg närmast de humanistiska idéerna.

1982 flyttade jag till Köpenhamn för att skriva. Dels den långa novell som Bonniers Litterära Magasin utlyst i en tävling (och som Ola Larsmo vann), dels frilansartiklar. Någon novell skrev jag inte men en del (ofta obetalda men publicerade) artiklar.

En opublicerad handlade om mitt möte med Lars Forssell, som lätt berusad läst upp en berättelse vid muséet Louisiana, där även Hans Alfredson medverkade. Jag minns även poeten  Nina Malinovski, som min folkhögskollärare Ingmar Lemhagen satt på ett Köpenhamnskafé med vid samma höst. Och poeten Mikael Strunge som jag intervjuade och skrev om i kulturtidskriften 2NioNO.

Danskt gemyt kontra svensk stelhet är temat för Mogens Berendts bok Tilfældet Sverige 1983 som Mikael Jalvings Absolut Sverige 2011. Krönikören och cyklisten (!) Jalving är en bekant som intervjuade mig 2014 för Jyllands-Posten och som gett ut många intressanta böcker, som  Først med det værste 2015 (min recension).

Dansk kritik från vänster av islamisering och kulturell separatism kom 2008 från Jens-Martin Eriksen och Frederik Stjernfelt, se min recension av den engelska utgåvan av Adskillelsens politik. Jens-Martin Eriksen skrev sedan en dystopisk framtidsroman,  Helter Skelter 2019 som jag skrev om i en översikt av europeiska dystopiska romaner.

Den semiotiskt inriktade forskaren Frederik Stjernfelt kom till Uppsalalingvistiken runt 1987 för att tala om kaos-, katastrof- och komplexitetsteorier i ett samarbete med Nordiska Sommaruniversitetet, något jag knappast minns mer än att det var obegripligt men vackert.

Hans och Søren Ulrik Thomsens senare samarbete i boken Kritik av den negativa uppbyggligheten 2005 är  mer intressant, se Johan Lundbergs och Erik Åkerlunds recensioner. Minns Søren Ulrik Thomsen från mitt besök på tidskriften Sidegadens redaktion 1982 då jag träffade Strunge för första gången.

Alltnog/ Alligevel/ Anyway.

Om vi beger oss till danska-svenska initiativ efter 2015 finns den stridbara dansk-kanadensiska islamkritikern Tania Groths tal vid Sergels Torg, hennes tal i Tensta, Gamla Stan och i Skåne året därpå.

Hösten 2016 arrangerade jag en internationell konferens om yttrandefrihet (med anledning av den svenska Tryckfrihetsförordningens 250 års jubileum) tillsammans med Trykkefrihedsselskabet och  Daniel Pipes vid Middle East Forum. Aia Fog, ordförande för Trykkefrihedsselskabet  talade liksom  Douglas Murray., Daniel Pipes, Abdel Hamed Samad  och Anne Marie Waters.

Slutligen hyllades den svenske socionomen, journalisten och författaren Gunnar Sandelin av Trykkefrihedsselskabet  2020 med Sappho-priset för sina inlägg och böcker om den usla och partiska mediebevakningen av invandringen i Sverige, se pdf av boken Invandring och mörkläggning (2013).

Samma år gav jag ut boken Skandinavisk kulturkamp som bygger på mina resor till Danmark, Norge och Finland och studier av deras strider mot oförnuft, islamisering och massinvandring.

Intressant att notera är att Blooms bestseller The Closing of the American Mind, som jag ska skriva om alltså i kommande bok,  översattes till danska 1992, Historien om Vestens intellektuelle forfald, se uppdatering i Kristeligt Dagblad

Danskarna är inte fega för att ta sig an kontroversiell konservativ kulturkritik. Douglas Murrays bok The Strange death of Europe (2017) finns ute på danska (och norska!) men inte på svenska. Jag poddade om den dock. Murray fick fö samma frihetspris 2018 som Gunnar Sandelin av de duktiga danskarna.

Nu återstår att läsa böcker av Mikael Jalving,  Kasper Støvring, Eva och Rune Selsing, och Bent Meier Sørensen.  Om någon har boktips om konservativ dansk kulturkritik som jag kan ha nytta av i samband med Allan Bloom kan ni maila mig.

Mange tak til vores kære naboer.