Efter liberalismen: The Retreat of Western Liberalism av Edward Luce- Del 9

The Retreat of Western Liberalism: Luce, Edward: 9780802127396: Amazon.com: Books

EFTER LIBERALISMEN- Del 9

The Retreat of Western Liberalism av Edward Luce

 

I min serie om kritiker av liberalismen under 1900-talet har vi kommit till USA efter Trumps seger 2016.

En klarsynt liberal debattör, Thomas Frank, analyserade de misstag liberaler gjort i boken Listen liberal samma år, en bok som jag och USA-kännaren Ronie Berggren samtalade om. Året därpå gav en annan besviken liberal, journalisten och författaren Edward Luce, ut denna bok som också är en självkritisk uppgörelse som vi ska se närmare på här.

Luce är en flitig kolumnist vid Financial Times som tidigare gett ut In spite of the Gods 2007, en initierad bok om indisk ekonomi som jag läste inför min flytt dit.

OPTIMISM

Han skriver i denna mer pessimistiska bok efter Trumps seger:

“Western liberal democracy is not yet dead, but it is far closer to collapse than we may wish to believe. It is facing its gravest challenge since the Second World War.”

Han uppehåller sig mycket vid den optimism som rådde efter Järnridåns fall 1989 i Öst- och Centraleuropa (inte samma sak!), men som inte infriades. Tvärtom anser han att utvecklingen gått åt fel håll i Turkiet, Filippinierna, Ryssland, Polen och Ungern.

På 1990-talet arbetade Luce i Bill Clintons administration, men 20 år senare har han lite till övers för hustrun Hillary. ”Her tone-deafness towards the middle class was almost serene”.

MISSTAG

Vad han kallar ”identity liberalism”, som Hillary Clinton gärna använde, fick vita medelklassamerikaner att ty sig till Trump.

Ett annat och grundläggande misstag är att inte rätt analysera ekonomiska skillnader och hur de påverkar en sjunkande medelklass tilltro till liberala lösningar, istället för mer populistiska som Trumps.

Västvärldens medelklass utsätts för konkurrens från Kina, Indien m fl länder men också från automatisering. Samtidigt hade eliter distansierat sig mer från massorna. Skillnaden mellan Demokrater och Republikaner, mellan Labour och Tories i Luces hemland Storbritannien, minskade.  Att välja blev som att välja mellan Pepsi och Coca-Cola.

Trump insåg den fruktan som medelklass och arbetare började känna av i och med deras relativa standardsänkningar sedan 1990, medan Hillary moraliserade över vanligt folks oro.    Hon tillhör eliten och Luce är klarsynt nog att inse det.

”The left-behinds looked rather more numerous than the cosmopolitans had supposed. The difference was that they had no party to speak for them. It was not just the economy that had left them stranded- the Clintons and the Blairs had moved along too. Having built their political careers on the aspirational vote, the Third Way leaders were unable to find the vocabulary to engage the losers. The new left had long since become fluent in McKinsey-speak, the lingua franca of Davos”.

Thomas Frank, som jag nämnde inledningsvis, skrev boken What’s the matter with Kansas? 2004 om  den liberala elitens folkförakt (för mer pang på rödbetan och mer rent hat mot vita rika liberaler, se The Redneck Manifesto:  How Hillbillies, Hicks, and White Trash Became America’s Scapegoats 1997).

De framgångsrika motståndarna till den liberala eliten har tagit över motståndet mot avregleringar som vänstern brukade stå för. De vill öka offentlig sektor, men för de egna medborgarna, inte hela världen, vilket den liberala eliten gärna vill (dock utan att bo intill de nya bidragsberoende invandrarna).

HYCKLERI

Obama stödde inte samkönade äktenskap förrän 2011. Hillary Clinton väntade till 2013. Ändå beskyller de  och deras supporters Trumps läger för fördomar och homofobi.  Folk blir förbannade över sådant hyckleri och att eliten så snabbt vände. Den brittiske homosexuelle debattören Douglas Murray noterar samma fenomen i sin Madness of crowds 2019.

Att dessutom se ned på Trumpväljarna och kalla den ”deplorables” som Hillary Clinton gjorde är oförlåtligt och nedlåtande:

”Millions who backed Trump in 2016 had voted for Barack Obama in 2008. Did they suddenly become deplorable? A better explanation is that many Americans have long felt alienated from an establishment that has routinely sidelined their economic complaints.”

Dessutom: Demokraterna togs över av unga upproriska medelklassradikaler på 1970-talet, en generation uppväxta med Woodstock och fri sex, medan Republikanerna behöll de värderingar som arbetare och medelklass stått för. Dessa  republikanska ”Reagan Democrats” var nyckeln till Trumps framgångar 30 år senare.

SLUTORD

“The West’s crisis is real, structural and likely to persist” /…/ ”liberal elites will have to resist the temptatioin to carry on with their comfortable lives and imagine they are doing their part by signing up to the occasional Facebook protest”

Edward Luce har inga goda råd till västerländska liberaler som ogillar sk högerpopulism. Han diagnostiserar problemen väl och det räcker för att förstå utmaningarna.

I nästa del 10 tar jag mig an den lika aktuella Why liberalism failed av Patrick Deneen, som är ett konservativt angrepp på liberalismen.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s