Äntligen en debatt om medierna blossat upp som den nya kulturministern Alice Bah Kuhnke får på sitt nystädade bord. Sommarprataren Athena Farrokhzads program i Sveriges Radio där hon uppmanade till våld mot borgerliga meningsmotståndare fick som alla minns den moderate riksdagsledamoten Gunnar Axén att säga upp sitt avtal med Radiotjänst som har hand om avgifter för radio- och tevelicenser.

Han redovisade sitt beslut i den diskussion i SVT:s Gomorron Sverige (29/7, se kl 7:13 in i klippet ) i en diskussion med den ansvarige vid Sveriges Radio. Axén menade att Farrokhzads uppmärksammade radioprogram var droppen, men att han länge följt SR:s utbud och konstaterat en vänstervinkel över tid med hänvisning till den liberala tankesmedjan Timbros Medieinstitut .

Gunnar Axén är inte ensam i sitt beslut om att inte fortsätta stödja public service-företagen SVT och SR via licensavgifter. 25 000 tittare har gjort likadant efter Högsta Förvaltningsdomstolens beslut i juni att datorer, surfplattor och mobiler inte ska räknas som tevemottagare uppger journalistförbundets tidning Journalisten. Radiotjänst befarar att totalt 100 000 licensbetalare kan försvinna under 2014 till en minskad intäkt för public servicebolagen SR och SVT på 200 miljoner.

Hur många som sagt upp och kommer säga upp licensavtalet på grund av politiska överväganden är givetvis oklart, men debatten om programinnehållet Sveriges Radio och Sveriges Television har definitivt gått in i en ny fas i och med digitaliseringen. Många anser att utbudet av nyheter och kommentarer man finner gratis på internet är tillräckligt och vill varken betala för papperstidningar eller betaltjänster in till tidningarnas webbupplagor. Skribenten och videoredigeraren Chang Frick vid nyhetswebben Nyheter Idag menar att internet i sig är det nya public service.

Medielandskapets förändringar påverkar givetvis även de traditionella dagstidningarna, mest lokalt men även Aftonbladet i tryck tappar läsare. Journalister inom lokalpressen sägs upp i en omfattning som inte skett tidigare vilket lett Expressens chefredaktör Tomas Mattsson att fundera över hur den svenska tidningsdöden ska stoppas. I ett inlägg i Journalisten förslår han en ny medieskatt som ska dels gå till Sveriges Radio och Sveriges Television, dels till presstöd för tidningar på fallrepet.

Förutom denna utveckling mot färre prenumeranter och lösnummerköpare av kommersiell press, och färre licensbetalare bland medborgarna, så pågår en parallell medieutveckling i de så kallade alternativa medierna. SVT:s ledning verkar dock inte oroad uppger DN.

– Vår prioritering är svenskare tv. Vi är den enda aktören som gör riktigt lokalt material, på svenska, för en svensk publik, i en svensk kontext. Netflix eller Rupert Murdoch kommer inte att göra några dramaserier för en svensk föreställningsvärld, utifrån en svensk värderingsgrund, sade SVT:s avgående chef Eva Hamilton i augusti.

Men hon har bara sett början på den tekniska och publika utvecklingen. TV4 verkar ligga ett par steg före SVT enligt vad chefen Casten Almqvist sa till DN.

Mediepolitiken blev ingen valfråga men det komplicerade läget gör å andra sidan inte skiljelinjerna särskilt tydliga. De flesta partier är för public service och presstöd, men den tekniska utvecklingen liksom de mediekritiska medborgarna springer förbi dem,se mitt inlägg.