Från center-vänsterhåll har hotet från en auktoritär höger ekat under 2010-talet. Januariavtalet 2019 är ett resultat av att de fyra partierna befarat att M/KD/SD skulle driva landet in i en högerdiktatur. Den goda staten till vänster stod mot den onda till höger.

Samtidigt har folket ropat efter lösningar på eskalerande brottslighet, i gäng och i välfärdssystem. Stefan Löfven har länge tvekat men ser nu ut att ha skapat en effektiv triangulering. Statsministern har tillsammans med statsråden Damberg, Andersson, Johansson och Sherkarabi nu lanserat ett batteri med åtgärder:

fotboja på kriminella 15-åringar, starkare gränsskydd, längre häktningstider, tullen får kontrollera post, utökad avlyssning, kronvittnen och avskaffande av omedelbarhetsprincipen vid rättegångar.

Greppet är snarlikt vad Bill Clinton och Tony Blair lanserade på 1990-talet; inga bidrag utan motprestation, lagar mot anti-socialt beteende (hänga i gathörn och trakassera, urinera och spotta etc). Blair sa att Margaret Thatcher hade ställt de rätta frågorna, men inte haft de rätta svaren.

Labour skulle vara hårda mot brottslingar och hårda mot brottslighetens orsaker tillade han. Gråsosseredaktörerna Widar Andersson och Lotta Gröning instämmer och ger partikamraterna vettiga förslag nästan dagligen.

Dock återstår migrationen och är viktigast så denna nya sida hos S kan spricka innan 2022. Men håller S fast vid de hårda nyporna även där så är Alliansen och ett konservativt block bortspelade av den sluge fackledaren Löfven.

I det liberala lägret runt Timbro har man anat vartåt debatten gått även om man ogillat att väljare övergett individuell frihet för ökad statlig säkerhet. Den nyliberale skribenten Mattias Svenssons skrift Den stora statens återkomst 2017 varnade för utvecklingen, samtidigt som borgerligheten ropade efter större och bättre stat. I USA har renodlade libertarianer börjat tala om ”state capacity liberalism” (”statsliberalism” hos Timbro).

Vem ska leda borgerligheten i striden om hårdaste tag? Den sista batongliberalen major Björklund for Rom. Inom Liberalerna finns ingen med hårda nypor. Centern och MP får lyda Löfvens nya hårda giv. M och KD har ännu inte visat sina bästa kort. SD är pariaparti.

Inriktningen är klar: Löfven kommer ta över den auktoritära rollen. Högern kan känna sig omkörd i vänsterfilen. Socialdemokraterna må vara maktfullkomliga, men de vet hur statsmaskineriet fungerar när de väl bestämt sig. Den goda staten kan vara hård och effektiv, men är ändå alltid god.

Effektiv och god. Win-Win för S.

(Artikeln refuserad av Det Goda Samhället)