Arbetardiktaren Ragnar Jändels avfall från socialismen

 

Litteraturvetaren Jan Stenkvist om

proletärpoeten Ragnar Jändel

bokrecension från 1986

 

”En diktare, även en ’proletärdiktare’ blir en dålig partiman vart han än kommer. Han är för personlig, lever för mycket i sin egen värld och han kan inte, som andra, redan vid 15 års ålder ha hela världsgåtan klar. Därför passar han icke i ett parti. Hans parti heter Utanför.”

Orden är författaren Ragnar Jändels och stod i den vänstersocialistiska Stormklockan den 5 april 1919.  Rubriken ”Mitt avsked” berättar att den tidigare så övertygade kampdiktaren (och målarlärlingen från Blekinge) lämnar den socialdemokratiska vänsteroppositionen. Varför?

Uppsaladocenten Jan Stenkvist har försökt beskrivas Ragnar Jändels ”avfall” i en faktaspäckad studie, Proletärskalden. Exemplet Ragnar Jändel (Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet/ Gidlund förlag, 1985).

Han berättar i en intervju för Uppsala-Demokraten hur han kom att intressera sig för Ragnar Jändel.

-När jag skrev min bok om marxisten och diktaren Arnold Ljungdahl 1971 läste jag Stormklockan mycket noga. Polemiken kring de som lämnade vänsterrörelsen mellan 1918 och 1920-talets början intresserade mig för där fanns äkta känslor, viktiga argument.  De tidigare avfällingarna på 1910-talet, Leon Larsson m fl. var inga engagerade sökare och diktare som Ragnar Jändel.

-Han var i särklass den mest hederlige och bäste poeten i sin generation, Harry Blomberg, Ivan Oljelund, Ture Nerman.

Och han förblev en god sosse hela sitt liv, till skillnad mot Ivan Oljelund till exempel, som försvarade skotten i Ådalen 1931! – betonar Stenkvist.

GRUNDLIG GENOMGÅNG

Jan Stenkvists bok är en grundlig genomgång av den politiska bakgrunden till Stormklockefalangens (Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, 1921 Sveriges Kommunistiska Parti) brytning med moderpartiet (SAP) 1917 och vänsterns kulturuppfattning. Ragnar Jändels avfall ser Stenkvist som resultatet av en utstötningsprocess, snarare än av en brytning med socialismen, vilket i dåtiden var kätteri och oförsvarligt.

Jändels nutida biograf, Åke Åkesson, anför en annan uppfattning som beskriver avfallet i termer av ”personlig mognadsproblematik”, men det vill inte Jan Stenkvist hålla med om.

-Båda uppfattningarna är oerhört förenklade, säger han. Hans f.d. partikamrater såg honom som en religiös svamlare som höll sig för fin för våldsmetoder. Åkessons psykoanalytiska argument att Jändels mor skulle ha betytt religiositet, kärleksvilja, mystik, är svåra att bevisa och därför meningslösa.

Jändel var en av många som inte fick plats i den revolutionära rörelsen som ”leniniserades” åren efter den ryska revolutionen. Stenkvist säger sig vilja fånga samspelet mellan de krav partiet ställde, författarens personlighet och klyftan mellan ideal och verklighet i den revolutionära praktiken.

-Kanske har jag överbetonat den sociala utstötningsmekanismen, medger Jan Stenkvist efter vissa kritikers påpekanden att diktarens verk och person försvinner bakom mötesreferat och politiska vindkast.

Mellan åren 1920 och 1921 sjönk upplagesiffran på Stormklockan till hälften mot rekordåren 1917–1919 stora antimilitaristiska vänsteruppsving. Jändel var med andra ord inte ensam i sitt avfall. Hans värsta kritiker Zäta Höglund och Ture Nerman följde honom ett par år senare.

RABALDER

Det verkliga rabaldret för Ragnar Jändel startar när han publicerar dikter, visserligen opolitiska, i moderpartiets ungdomsorgan Frihet (då liksom nu SSU:s). Jändel försvarar sig med att skulle han bara skriva för den revolutionära vänsterpressen skulle fattigdomen snart göra slut på honom.

När han till sist våren 1919 skickar in sin partibok från Uppsala, där ungdomsklubben retat honom med sina lågkomiska jippon, bodde han i ett fallfärdigt ruckel i yttersta änden av Vaksalagatan.  Nöden drev på det groende tvivlet.

Ett år på Brunnsviks folkhögskola 1915–16 var viktigt för Ragnar Jändel.  Där brast illusionerna om den allena saliggörande proletärrevolutionen, enligt honom själv. Dan Andersson blev en viktig förebild med sitt tvivel på kollektiva lösningar.

-Jändel var där för att lära sig bokföring och rättstavning, säger Jan Stenkvist och ler, men studerade indisk religion, estetik, antiken. Han ville inte bli någon ombudsman direkt, vilket var avsikten för de flesta där.

-När han kom tillbaka med en portion borgerlig humanism i bagaget träffades han av den fanatiske Ture Nermans angrepp, fortsätter Stenkvist. Denne filosofie kandidat förvägrade proletariatet att läsa sådant borgerligt tjafs. En fullkomlig omöjlighet.

 

FÖRBINDELSER

Uppfattningen att arbetarklassen bär på en speciell och levnadskraftig kultur hyllade bl. a Ture Nerman vid denna tid. Men Kata Dahlström, Carl Lindhagen m fl. ansåg att den borgerliga kulturen visst kunde utnyttjas i socialistiska syften.  Stenkvist själv lutar mer åt det senare efter 20 års studier av arbetardiktning.

-Jag tycker att kombinationen marxism och kristendom är fruktbar. I gränslandet har många upptäckt förbindelser.

Han har aldrig sökt sig till författaren av den typen, men har rör sig mot dem ändå.

-Ja, det är ingen slump att jag skrivit både om Karl Vennberg och PO Enquists religiösa drag.

 

Hans nya bok är fylld med svensk historia av god klass som borde intressera varje vänsterman- och kvinna. Lika delar politisk historia och litteratur.

-De skrev så utförliga och roliga protokoll på den tiden, berättar Stenkvist. Diskussioner refereras ordentligt, spirituella tal skrevs ned osv.

-Jag rekommenderar boken om Ragnar Jändel till dem som vill veta vad som tilldrog sig i dessa spännande tider, då Ryssland slogs för livet, finska inbördeskriget pågick och den tyska republiken utropades. Där finns rötterna för de båda grenarna av den svenska arbetarrörelsen idag avslutar Jan Stenkvist.

Publicerad i Uppsala-Demokraten 14 aug, 1986

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s