Kenan Maliks moralhistoriska kompass

Kenan_Malik_2010_1

Om man inte vet vad som är rätt och fel, gott och ont, eller bara vill orientera sig i senaste tre årtusendenas moraldiskussioner på ett par kontinenter, är idéhistoriken Kenan Maliks översikt The quest for a moral compass: A global history of ethics (Atlantic Books, 2014) en utmärkt introduktion. Indiskfödde britten Malik är känd för svenska läsare med sina kulturartiklar i Expressen där han ofta kritiserar ogenomtänkt mångkulturalism och invandringspolitik. Även Samtiden hade en recension av hans kritik av mångkulturalism nyligen.

I 20 kapitel täcker Kenan Malik vad filosofer, religiösa ledare, politiker och författare tänkt, sagt och skrivit i Europa, Asien, Karibien, Mellanöstern och Afrika. Greppet att inkludera idétraditioner utanför västvärlden är nytt i filosofihistorier av detta slag. Men han börjar med den västerländska civilisationens vagga, de gamla grekerna. Homeros Iliaden från 700-talet f.Kr., Sokrates med hans lärjunge Platon, Aristoteles, romerska skeptiker och livsnjutare.

Samtidigt som dessa kända namn flimrar förbi placerar Malik in judarnas anfader Moses, de hinduiska verken Mahabharata och Ramayana, Buddha, kineserna Konfucius och taoisten Lao Tse (500-talet f.Kr.) och nykonfucianen Zhu Xi (1100-talet), Muhammed (600-talet e.Kr) och hans uttolkare Ibn Rushd och Al-Ghazali i 1100-talets Arabien. Moraliska läror och debatter sätts kortfattat in i sitt historiska sammanhang för att underlätta för läsaren, vilket är nödvändigt för att förstå Kina, Indien och Mellanöstern vid denna tid.

Sedan tar andra västerlänningar vid som medeltida kyrkofäder, Dante, renässanspoeter, Luther och de mer naturvetenskapligt lagda filosoferna Descartes, Leibniz, Spinoza, Locke och Hume. Tyskarna Kant, Hegel, Marx och Nietzsche samt dansken Kierkegaard samsas i 1800-talets Nordeuropa med rebellen Toussaint L’Ouverture från Haiti, och sedan på 1900-talet med de anti-koloniala tänkarna C.L.R. James från Trinidad och Franz Fanon från Nordafrika. De senaste diskussionerna i anglo-amerikansk moralfilosofi finns med, men ganska flyktigt. Boken är skriven för nyfikna allmänbildade läsare, inte fackfilosofer.

Boken handlar om sökandet, the quest, efter en hållbar moral. Den ger egentligen ingen vägledning till vilken moral som är rätt. Från tidernas begynnelse då våra öden och därmed moraliska beslut var givna av släkten, religion och traditionen till ett alltmer självständigt förnuft som kompass visar Malik alla civilisationers bidrag till vad vi människor står idag. Ansvaret är vårt skriver Kenan Malik i sammanfattningen och låter som vår egen privatexistensialistiske publicist Herbert Tingsten.

Vi kan gå tillbaka till Sokrates fråga om det goda och fromma är rätt för att gudarna anser det eller om gudarna väljer det goda och fromma för att det är gott i sig. I det första fallet kan gudarna anse vad som helst är rätt medan i det andra är gudarna underkastade en annan moralisk källa som de inte råder över. En objektiv moral som Sokrates trodde existerade som eviga idéer och former.

Kenan Malik lämnar läsaren utan en kompass men man har förstått att det finns en moralisk karta att orientera sig i som sträcker sig från Peking till Port-au-Prince, och från vedisk tid (1500 f.Kr) i Indien till Bin Ladins död 2011.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s