I den nyliigen lanserade rapporten om tillståndet för den norska yttrandefriheten, ”Status for ytringsfriheten i Norge- Fritt Ords Monitorprosjekt”, uppger 8 procent att de kan säga vad de vill i sociala medier eller på nätet. På arbetsplatsen vågar 15 procent yttra sig uppger norska statsradion NRK
De låga siffrorna handlar om att våga tala eller skriva om ämnen som kan såra andra personer eller som kan uppfattas som ”politiskt inkorrekt”. Särskilt tysta är de norska kvinnorna där bara fem procent vågar säga sin mening högt medan norrmännens andel är 13 procent.

-Man kan tolka undersökningen på två sätt, säger forskaren Kari Steen-Johnsen till NRK.
-Dels kan man se att människor inte vill såra och att de vill ta hänsyn till andra. Dels kan man se det som att de fruktar motreaktioner och att uppfattas som annorlunda. I det ligger en politisk korrekthet.

I undersökningen uppger de tillfrågade att de även fruktar att bli trakasserade och övervakade på grund av sina åsikter. Forskaren Steen-Johnsson är bekymrad över att demokratin kan ta skada om inte alla röster hörs i den offentliga debatten.

– För att demokratin ska fungera måste alla synpunkter höras. Om vissa åsikter systematiskt tystas i debatten är det ett problem, säger hon.

En av de som tagit till orda offentligt är den före detta polischefen Hanne Kristin Rohde som intervjuats av NRK i samband med rapporten. Hon väckte uppmärksamhet för några år sedan då hon berättade om den överrepresentation som fanns bland icke-europeiska invandrare i våldtäktsstatistiken. Men även hennes råd till unga kvinnor för att undvika att bli våldtagna var något som hon fick utstå en del kritik för.
-De menade att jag stigmatiserade invandrare och att våldtagna kvinnor skulle skulle sig skylla sig själva. Något som jag inte alls menade, berättar Hanne Kristin Rohde.
-Det måste vara tankarna, förnuftet och budskapets vikt som ska vägleda oss, inte känslor och aggression. Annars kommer inget gott ut av debatten.

SVENSKEN ALI ESBATI

Jämfört med de nedtystade norska medborgarna så är dock svenskarna än mer nedtystade och det är bra. Det tycks den svensk-iranske riksdagsledamoten Ali Esbati (V) mena. Han har anknytning till Norge och var med vid massakern på Utöya 2011, som Samtiden berättat om.

Till norska radion NRK säger vänsterpartisten Esbati att undersökningen av den norska yttrandefriheten bekräftar hans uppfattning att norrmännen inte tiger lika mycket som svenskarna.

-Det finns en ökad acceptans i kommentarsfält för rasism, främlingsfientlighet och kvinnoförtryck i Norge. Det är ett evigt hackande på invandrare och tal om etnicitet som förklaringsmodell för allt, vilket leder till ett offentligt samtalsklimat som det är viktigt att reflektera över.
-Jag vill leva i ett samhälle där människor upplever att det inte är lätt eller självklart att uttrycka åsikter som förnärmar, trycker ned men också begränsar andra.

Han medger att den lägre andelen av kvinnor som vågar yttra sig offentligt kan ses som ett slags kvinnoförtryck och självcensur, för att kvinnor ska ses som mer ”anständiga”. Men samtidigt anser Ali Esbati att det är bra att de håller igen.