Återkommande åsiktsregistrering i Sverige sedan Krilonböckernas 1940tal

Eyvind Johnsson, författare till Krilontrilogin

Under andra världskriget fanns många sätt att övervaka den bräckliga svenska neutraliteten. Pressen fick order vad som kunde skrivas och böcker kunde censurerar. Efter ett tag förstod såväl författare som redaktörer och skribenter vad som gick att säga och skriva. Eyvind Johnsson tillhörde de modiga som berättade om t ex tortyr i Norge under nazister från Tyskland och inhemska men fick paketera berättelserna i de tjocka volymerna om Johannes Krilon. Nu finns ett nyvaknat intresse för den kämpande humanisten Eyvind Johnsson.

2010 disputerade Per A Wiktorsson på denna oerhört sammansatta och betydelsefulla trilogi och För några månader 2012 sedan berättade kulturjournalisten Jens Liljestrand om Johnssons envetna kamp för tryck- och yttrandefrihet i essän ”Friheten att vara mänska”. 2014 tryckte NEO en intressant essä av Torbjörn Elensky om Krilon och Johnsson.

Böckerna om Krilon är fyllda av patos för tanke-, press- och yttrandefrihet.

I Eyvind Johnssons personliga credo för människovärdet är friheten störst:

”Jag är krigförande. Jag är på den sidan som strider för FRIHETEN
ATT VARA MÄNSKA, för det högsta av allt. Friheten
att leva tryggt. Friheten för varje mänska att yttra sig öppet. (…
) Friheten är inte någonting man får alldeles gratis. Framtiden
är heller ingenting man får till skänks, jag menar den ljusa, den
fria och fina. Jag kan upprepa vad jag lovat er ännu en gång och
vad jag kan lova världen: en ljus, en fin och fri framtid, och
stora ansträngningar, stora offer för att nå den.”

Under dessa år 1939-1945 grundlades säkerhetsregister över de som varit eller kunde fruktas träda över gränsen i den ideologiska kampen mot Hitlers eller Stalins tankesystem. Neutraliteten krävde att svenskarna teg. Exporten fortsatte som vi vet men först när vinden vände 1943 började debatten öppnas något. Men registren behölls och fylldes på under de kommande decennierna, nu mest av kommunister och homosexuella.

1966 avslöjade Björn Kumm, Sven Rydenfeldt och Janerik Larsson att Säpo registerat kommunister eller barn till dessa på ett inte tillåtet sätt. En ung man förvägrades bli polis för att hans far var kommunist och av landets 5 miljoner fanns 300 000 i registren vilket tyder på ett oerhört insamlat material, främst via fackföreningsmedlemmar. LO och S var naturligtvis inblandade men som vi alla minns avslöjades inte detaljerna förrän 1973 av Bratt och Guillou i IB-affären . Bloggen Tankar om IB har mer intressant.

ÅSIKTSREGISTERING 2012
Underrättelsetjänster har all anledning att hålla koll på presumptiva terrorister med våldsbejakande ideologier. Jag har inga invändningar mot dagens system där Säpo övervakas av riksdagen och ser heller inga hinder för att använda elektronisk kommunikation som källa för bevisföring, sk signalspaning och FRA-lag.

Vad jag vänder mig emot är de utomstatliga organisationernas egen åsiktsregistrering och hur deras företrädare idag vill använda medel för att stoppa öppen diskussion om svensk invandringspolitik, migration, integration och andra avgörande frågor för landets demografi och ekonomi. Här ges några exempel på initiativ till eller redan genomförd åsiktsregistering:

1) Tidskriften Expo har en lista på personer som bör uppmärksammas pga deras åsikter,
2) Transportsarbetarförbundets uteslutningar av medlemmar med sympatier för Sverigedemokrater
3) Svenska Kyrkans beredvillighet att kartlägga teologer med kritiska åsikter och återkommande censurvilja.
4) Advokatsamfundets vilja att utesluta Sverigedemokrater från nämndemansuppdrag
5) LOs kampanj “Alla kan göra något” som ska utbilda 150 000 aktiva medlemmar att kartlägga åsikter så att inte fel personer väljs till poster
6) Oviljan hos regeringen att öppna arkiv hos fd östtyska Stasi där över 50 svenska journalister m fl finns namngivna och som inte kan ursäktas för sina brott mot oss medborgare.

Det finns säkert många fler exempel på åsiktsregistrering än dessa. LO har relativt gott om pengar och Expo anses ha goda huvuden som betingar sitt pris för att hjälpa LO med de bångstyriga medlemmarna. Men risken är att en öppen debatt om rasism och integration, migration och ekonomi, inte kommer till stand och att de med sk avvikande åsikter blir förbannade.

Eyvind Johnssons maning till mod för att bevara yttrandefriheten kallar oss att inte glömma. Hade han levat idag är jag övertygad att han skulle varit skeptisk till Sverigedemokraternas politik men ha slagits för deras och allas rätt att yttra sig. Den rätten ska inte bero på de register som nu upprättas för att hota och tysta ned.

Uppdatering 18 juli 2014

Programmet Danmarks Röst

Mitt föredrag om yttrandefrihet

Annonser

4 thoughts on “Återkommande åsiktsregistrering i Sverige sedan Krilonböckernas 1940tal”

  1. Mycket bra och viktig text!

    Att EXPO ägnar sig åt åsiktsregistrering och har haft ett nära samarbete med den våldsbenägna ”autonom” sektvänstern i form av tex AFA är ett faktum. Varför har tex EXPO intresse av att fota så många deltagare i Tryckfrihetssällskapets möten som möjligt ? Repressiv tolerans kallas metoden.
    /Benge

  2. Sjunne,
    1. Den lista du hänvisar till är en lista på tagar på Expos hemsida. Där förekommer t.ex. Annie Johansson (numera Lööv), Ulrika Westerlund (ordförande RFSL), Fagersta, Facebook och USA. Naturligvis finns också Jimmy Åkesson, Levi Claussen (en av mina personliga favorittokar), Marc Abramsson och Svenskarnas parti med men att hävda att detta är åsiktsregistreing och en lista av folk man skall ”uppmärksamma p.g.a. deras åsikter” är ju helt absurt! Det är ju som att säga att man inte skall få ha ett personregister i en bok om en politisk företeelse eftersom man då sysslar med åsiktsregistrering.
    2. Vad menar du skulle vara alternativet till att Transportarbetarförbundet själva bestämmer vilka som skall få vara medlemmar utifrån kriterier man själva sätter upp?
    3. Vad menar du skulle vara alternativet till att Svenska kyrkan ställer krav på att de man anställer som präster delar dess värdegrund? Du har i och för sig rätt i att man kan vara kristen och ifrågasätta invandringspolitiken men Svenska kyrkan är som bekant inte det enda kristna samfundet och om de inte vill ha en får man väl söka sig någon annan kyrka.
    4. Jag håller inte med Advokatssamfundets ordförande i denna fråga men det inskränker inte på någons yttrandefrihet att hon tycker så. Det är dumt och skall angripas för att det är dumt men det har ingenting med åsiktsregistrering att göra.
    5. Den artikel du länkar till handlar inte om det du skriver att den handlar om utan att man skall utbilda Byggnads förtroendevalda så att dessa skall motverka rasism och ”ta debatten” på arbetsplatserna. Detta gör man eftersom man i en opinionsundersökning konstaterat att 10% av byggnadsarbetarna röstade på Sverigedemokraterna. Vad är alternativet till att Byggnadsarbetarförbundet får använda resurser till att sprida de åsikter som förbundet har?
    6. Den främsta orsaken till att man inte vill öppna arkiven är att allt som står i dessa inte är sant därför att enskilda agenter säkerligen gärna rapporterat om mer framgångar och mer kontakter än man på riktigt haft. Detta är känt från flera håll och anses t.ex. varit en viktig orsak till fiaskot vid Grisbukten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s