Video

Föredragsanteckningar av Jan Sjunnesson, grundare av  föreningen Yttrandefrihetsombudsmannen (YO) vid möte med danska Trykkefrihedsselskabets ordförande Aia Fog i Malmö 9 april, 2022:

Våra två länder var tidiga med att anta lagar om tryckfrihet, i Sverige 1766 och i Danmark 1770, även om de snabbt drogs in och begränsades.

Jag ska utgå från de ämnen som anses kontroversiella och särskilt i behov av skydd av  tryck- och yttrandefrihet. Två citat belyser perspektivet:

Vi har inte yttrandefrihet för att tala om vädret (Ron Paul, Lars Hedegaard)

Om frihet betyder något alls handlar den om att tala om för folk vad de inte vill höra (Georg Orwell)

Fyra ämnen är kontroversiella i Sverige:

Invandring

Islam

Kön, sex och familj (abort, trans, feminism, barnuppfostran, hemundervisning, hemmafruar)

Klimat (miljövänl mat/livsstil)

(Finns fler, vacccin t ex.)

Som Aia Fogs text om statligt auktoriserad politisk förföljelse visar så beror även ämnet och vinkeln på vilka som debatterar, då nationalkonservativa och islamkritiker i synnerhet förföljs, även i Danmark.

Dessa fyra ämnen har svenskar svårt att tala fritt om. Det kan leda till åtal för Hets mot folkgrupp och förtal, men även utstötning ut gemenskaper och förlorade karriärer. De berör praktiskt taget all svenskars vardagsliv och vardagsvärderingar i möten och inköp.

Dock vill jag tillfoga ett ämne till, demokrati inkl allmän rösträtt  som nyligen firade 100 år i Sverige 1921-2021.

Under tusentals år tom år 1900,  var demokrati inte önskvärt.  Inte heller var ens hälften av världens länder demokratier 2021. 

Platon, Sokrates, Aristoteles, Rousseau, USAs grundlagsfäder och liberalen JS Mill var alla tveksamma till allmän oinskränkt rösträtt.

Ett skäl var att demokrati kunde leda till  sk ”pöbelvälde”  om de fattigas flertal kunde rösta för att ta från de rika. Enligt en orsakskedja under antiken så leder demokratiskt styre  till korruption, kakistokrati (de minst lämpades styre), andligt och materiellt förfall, anarki och sen till tyranni för att städa upp oredan.

En  fråga idag är om massan egentligen vill  ha yttrandefrihet 

Undersökning i mars 2022 (Bulletin) visade att en majoritet av kvinnor skeptiska till yttrandefrihet. Sociala medier ska regleras mer. Över 60 % vill att den grupp de ogillar inte ska få bli statsminister och 20 % att deras yttrandefrihet ska begränsas.  De mest ogillade var vaccinmotståndare, SD, abortmotståndare och klimatförnekare. 

Vad gäller för de fyra ämnena  och det femte, demokrati så finns intressanta ingångar:

Nyanlända invandrare har tidigt rösträtt i kommun och landsting och det anses odemokratiskt att kritisera utlänningars rätt att betämma i Sverige.  Ja även att kritisera kriminella invandrare kan vara odemokratiskt:

I SVT 1986 fälldes Jan  Guillous  program Rekordmagasinet av  Radionämnden  för ”brott mot Sveriges demokrati” med motiveringen att påpekandet om vissa romers öppet  av dem själva erkända brottslighet skulle kunna framkalla rasistiska stämningar i landet.

Vad gäller ämnet kön, så anses total jämställdhet, 50/50 i företagsledning och alla yrken, vara det mest demokratiska.

Två av ämnena leder till odemokrati:

Islam är i också ett omfattande socialt och politiskt system, närmast odemokratiskt men svårt att tala om  pga. okunskap och rädsla.

Vissa klimatexperter förespråkar en mjuktotalitär världsregering, t ex  FNs Agenda 2030.

De brister jag tänker på för demokratin handlar inte om  att Sverige haft en  maktlös socialistisk regering 2014 till 2022 som inte lyckats skapa regeringsunderlag i riksdagen. 

Det handlar inte heller riksdagens formella demokrati, vilket den moderata riksdagsledamoten AM Pålssons bok Knapptryckarkompaniet visade tydligt. Inte  heller om att få medborgare vet vilka dess företrädare i kommun, region och riksdag är.

 Inte heller om att statsvetare varnade för demokratisk ”populism” i riksdagens jubileumsbok, vilket Einar Askestad påtalat. 

Nej, demokratin kritiseras idag  i USA  och generellt utifrån dess grundläggande systemfel.  Statsvetaren Jason Brennan skrev i sin After democracy att ”politiskt deltagande gör oss till sämre människor pga polarisering, och professorerna Hans Hoppe och Loren J Simons utvecklade kritiken i sina böcker Democracy, the god that failed och What’s wrong with democracy?

Här hemma har Patrik Engellau hävdat att folket snarare är mer maktlösa med demokrati: 

”De folk som ansett sig i demokratins namn har fått makten har inte fattat att kontrollen över deras liv i ökande utsträckning utövas av ett nytt härskarsläkte, nämligen politikerväldet och deras byråkrater” 

Om vi återgår till begreppet yttrandefrihet och demokrati. Ska vi tillåta odemokratiska åsikter? 

Länge var Karl Poppers tes ledande att demokratin måste vara intolerant mot de intoleranta, annars tar de över. ”Vi måste därför, i toleransens namn, hävda rätten att inte tolerera de intoleranta”, skrev han 1945 efter att Hitler kommit till makten via demokrati, avskaffat den och infört diktatur.

Man kan tilllämpa hans insikt på nazister, kommunister, islamister, fascister och anda våldsamma antidemokrater.

Men vad med fredliga frihetliga tänkare som Mises, Rothbard, Hans Hoppe och Curtis Yarvin (som vill knoppa av fria men auktoritärt styrda  stadsstater) , Peter Thiel (som sagt, ”I no longer believe that freedom and democracy are compatible”) och, kanske, Elon Musk? 

Och vad gäller om odemokratiska system presterar bättre i materiellt, t ex i barnadödlighet?

 ”Many scholars claim that democracy improves the welfare of the poor. This article uses data on infant and child mortality to challenge this claim. Cross-national studies tend to exclude from their samples nondemocratic states that have performed well; this leads to the mistaken inference that nondemocracies have worse records than democracies. Once these and other flaws are corrected, democracy has little or no effect on infant and child mortality rates.” Michael Ross, UCLA.

Vidare brukar man säga att yttrandefrihet förutsättning för demokrati och det stämmer nog. Men  gäller det motsatta?

Är demokrati förutsättning för yttrandefrihet? Ja men kanske inte alltid.

Kan man, som snillet och miljadären Peter Thiel, föredra yttrandefrihet framför demokrati?

Demokratikritik är svårare än fyra ämnen. Kritik av allmän rösträtt är givetvis svårast att ta upp i en offentlig diskussion i Sverige och Danmark. Man bör då minnas ärkeliberalen JS Mills tre argument för yttrandefrihet; 1) Att låta alla tala fritt kan leda till att fel upptäcks, 2) Kritik leder till vässade motargument och 3) Att folk får tala fritt har ett egenvärde. 

Sjunnessons och Fogs föredrag finns på YOs Youtube kanal https://www.youtube.com/channel/UChRmI-CTAl7R4IMoO9ieeYQ