BOKLANGARE- EN KONSEKVENS AV ÅSIKTSKORRIDOREN

För en tid sedan berättade en trovärdig person om  denna företeelse som jag fått bekräftad från andra:

En hög myndighetschef, generaldirektör, vill ta tag i böcker som anses kontroversiella. De är inte skrivna av Josef Stalin eller Adolf Hitler utan av svenska och utländska författare som kommenterar islam, invandring, åsiktsförtyck, kulturkamp etc.

Han vågar emellertid inte köpa online via Bokus eller Adlibris, än mindre bli sedd på Hedengrens eller Akademibokhandeln med böcker av KO Arnstberg, Gunnar Sandelin, Tino Sanandaji, Ann Heberlein eller ens Douglas Murray. Om han handlar via nätet måste han uppge sin adress, sitt namn och då kan någon illvillig anställd på nätbokhandlarna se hans order och starta drev. Samma sak i bokhandeln.  Biblioteken har redan diskvalificerat sig, se inlägg 2017.

Vad göra? Han ber sina barn och vänner köpa ut eller långa böcker åt honom, dvs bli boklangare. Några gånger har han handlat i bokhandel men då alltid betalat kontant och vid tider då få är i affären.

Vi behöver sannerligen en kulturkamp för att kunna läsa, skriva och tänka fritt. De danska debattörerna Kasper Stovring och Mikael Jalvings bok Danmark under angreb är ett föredöme  för en välbehövlig kulturkamp, men  den svenska kulturdebatten  ligger 20 år efter.

Köp  och låna vilka böcker du vill – ett omöjligt ideal för ryska och östeuropeiska potentater och medborgare fram till 1989, men verklighet 2019 i Sverige.