Cyberspace i bokform

 

Cyberworld av Jesper 69 Green och Sune Johansson

Virtual Reality av Christian Schade och Morten Steiniche

Multimedia av Tony Feldman

Alla utgivna på Alfabeta bokförlag 1994

 

I den rika floran av populära introduktionsböcker om ny datorteknik och kulturförändringar gav förlaget Alfabeta ut en trilogi förrförra året. De ger en viss vägledning bland de trender och modeord inom datorkulturen som de senaste åren sköljt över de nymornade svenskarna; cyberpunk, netsurfing, hackers, virtuell verklighet, multimedia med mera.

Men den tekniska utvecklingen går mycket fort och dessa böcker med flera år på nacken är redan förlegade för de mest initierade dataentusiasterna. För utomstående men något datorintresserade betraktare liksom undertecknad duger de gott och väl.

De unga danska ”cyberpunkarna” Jesper 69 Green och Sune Johansson har skrivit en bok om livsstilen i datarymden, cyberworld, den konstgjorda värld som den amerikanske författaren William Gibson tidigare skildrat.  Tonen är uppkäftig och det myllrar av häftiga provokationer kring de mossiga föräldrar, lärare och andra som inte fattat vitsen med att lämna den fysiska verkligheten. Författarna menar att vi redan trätt in i den datoriserade världen, cyberworld. Åtminstone några pionjärer.

”Ung. Snabb. Sökande. En persondator, ett modem, en smula ADB-talang och ett okuvligt behov av att utforska datorns Cyberspace. Då har man hackaren – pionjären – i ett nötskal”, skriver de febrigt och gör vad de kan för att kittla vår nyfikenhet och röra om.

Efter en rolig men tidvis tjatig genomgång av cyberpunklitteraturen- och kulturen i USA med referenser till tidig amerikansk undergroundkultur som rockbandet Velvet Underground och nutida techno- och ravemusik hamnar de unga författarna till sist ute på danska Skagen. Slutkapitlet ”Danmarks globala tonåring- en hackers bekännelser” är det bästa där en 18-årig så kallad hacker (”datapirat”) ute bland danska fiskebåtar får berätta om sina illegala intrång i Århus universitets datasystem.

Två liknande unga danskar, Christian Schade och Morten Steiniche, försöker i Virtual Reality, en bok om den konstgjorda världen, förklara den helt datoranimerade världen som man med datoriserade instrument kan träda in i. Boken är betydligt nyktrare och mer ambitiös än den föregående och ger en definition av virtual reality, som att den ”innesluter, överträffar eller utesluter den kända verkligheten”.

För kirurger, astronauter, industritekniker, piloter, militärer, pedagoger och arkitekter är dessa tekniker redan utvecklade och tilldrar sig stort intresse från industri och forskning. Att fjärrstyra en robot in i radioaktivt område genom att ”se” och stura en konstgjord, ”virtuell”, representation av roboten i datoranimerade omgivningar med hjälp av datorhandskar och en slags datahjälm, en så kallad Head Mounted Display, är ett någorlunda begripligt exempel.

Att däremot utöva sex i en ”datasuit” med elektroniska känslokroppar vid huden verkar totalt obegripligt, även för de unga dataentusiasterna som i boken Virtual Reality ser en ”kulturell atombomb” vad gäller framtidens arbete, livsstil, estetik, etik och kommunikation.

Jag hade själv tillfälle att pröva att gå runt i olika ”virtuella verkligheter” gjorda av konstnärer vid Guggenheimmuseet i New York 1993 (se datoranimerad bild intill) . Känslan av att befinna sig i en annan värld var påtaglig. Rumsuppfattningen fungerade bra med någon fördröjning när man vred på sig. Men utrustningen var klumpig och absolut inget för vanliga teve-tittare och konsumenter. Det lär dröja innan begreppet virtual reality blir tillgängligt för allmänheten.

Multimedia av den brittiske förlagskonsulten Tony Feldman ger till sist en saklig överblick för dagens ”elektroniska publicister” inom informationsindustrin. Tekniken att kombinera ljud, bild, olika slags digitala data och text förklaras, men i huvudsak går Feldmans bok in på om multimedia ska kunna bli en storsäljare. Han är ganska skeptisk. CD-ROM tekniken är för långsam menar han och den tillåter för lite egen aktivitet från användaren till skillnad från CD-I, interaktiv CD.

Den enorma datorkraft som behövs för att snabbt och med nöjde kunna använda multimedia och virtual reality saknas i dag till ett för normalfamiljen eller småföretaget rimligt pris. Tekniken måste bli billigare. ”Ytterst står och faller inte multimedia med teknologin, utan om det finns kunder som vill betala för den” spår Tony Feldman i sin bok som är en vederhäftig men torr framställning om multimedia.

 

Uppsala studentkårs tidning ERGO, nr 3/ 1996