Kalle Strokirk, www.kallestrokrik.se

Bland alla kommentarer och förslag med anledning av den aktuella regeringskrisen är några särskilt lockande att testa. Till exempel Anne Lööfs tanke (i DN 11/11) på att förändra riksdagens röstregler så att ett parti bara får rösta en gång på ett budgetförslag, inte två. Därmed skulle veckans kris kunna ha förhindrats då SD valde att rösta på Alliansens motförslag och därmed tog ifrån Stefan Löfvén själva statsplånboken.

Men, tänker kanske vän av ordning, om ett parti bara har en chans att rösta på budgetförslag, då kanske det partiet väljer att inte lägga fram ett eget förslag utan röstar direkt på ett bättre alternativ från andra partier. För att även denna risk ska elimineras i framtida riksdagar bör Lööf med juristexamen från Lund 2011 överväga att dra in rösträtten för det parti som kan väntas stödja ett förslag som kan vinna majoritet för att det är bra, men ändå inte rätt eftersom just detta parti röstade fel i detta fall, trots att förslaget var bra och från hennes egen riksdagsallians.

Samma demokratiska överprövning kan den två månader gamla utrikesministern Margot Wallström ta upp efter sitt tidigare slit i Bryssel med att få länder som Irland, Danmark och Frankrike att rösta rätt för tio år sedan. Som ni kanske minns (se annars mitt samtal med UKIPs man i Bryssel) så gav sig inte dåvarande informationskommissionär Wallström när vissa EU-medborgare röstade fel i sina folkomröstningar om Lissabonfördraget. Hon förklarade tålmodigt i direktsändning i brittiska Newsnight att hon inte skulle ge sig förrän de röstade rätt. Demokrati är det först när Bryssel har fått det resultat man vill ha, deklarerade hon. Stefan Löfvén har i henne en rättrådig person som kan utlysa extraval på nyval på nyval på extraval tills han fått den riksdag han vill ha. Danskarna har redan full koll på denna möjlighet, se Helt Normalt.

För att påskynda denna demokratiska utveckling kan Wallström, kanske med stöd av Lööf, föreslå ytterligare begränsningar för det parti som röstar fel. De kan fastna i hissar och toaletter i riksdagshuset, få mat som ger dem akuta laxerande magåkommor i riksdagsrestaurangen och så vidare vid känsliga omröstningar i plenissalen.

Det misstroendevotum som SvD annars föreslog 5/12 är väl det närmaste en demokratisk process vår riksdag kan komma. Tanken är förbaskat bra, norrländskt kärv och nykter. Den politiska chefredaktören Tove har tänkt rätt. Dock finns en hake som Lööf och Wallström inte kan acceptera även om Tove nog gör det, nämligen att det yngsta och mest framgångsrika partiet verkligen röstar bort regeringen.

Den svenska riksdagens demokratiska process upprepar sig först som fars och slutar som tragedi, kontra Karl Marx som menade att historien upprepar sig först som tragedi och sedan som fars. I Sverige 2014 är det först roligt och sedan blir det trist. På två korta månad