Thord Ingesson, utredare vid LO, Irene Wennemo, statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet och Lisa Pelling, utredningschef vid Arena Idé som arrangerade seminariet om arbetskraftsinvandring

-Det är osunt att företagare kan avgöra om en utländsk anställd ska få uppehållstillstånd, sa Thord Ingesson, migrationspolitisk utredare vid LO. Det blir en sammanblandning av asylinvandring och arbetstillstånd.

Han talade vid ett internationellt seminarium den 14 november 2014 om arbetskraftsinvandring arrangerat av den socialdemokratin och LO närstående tankesmedjan Arena Idé i Stockholm.

– Som läget är nu finns tre stora problem med arbetskraftsinvandringen inom LO- området, fortsatte Thord Ingesson. För det första en svart handel med arbetsgivarintyg där nagelsalonger här i Stockholm till exempel säljer intyg för 100 000 kronor. För det andra är de asylsökande redan utsatta efter krig och elände, vilket gör dem än mer sårbara i dessa anställningar. För det tredje är möjligheten av välja spår från asyl till arbete olyckligt eftersom Migrationsverkets ansvar upphör om man går från asylansökan till arbetsansökan. Dessutom är det väldigt kostsamt för facket att organisera tillfälliga anställda, som bärplockare till exempel.

Thord Larsson från LO fick medhåll från Lisa Pelling, utredningschef vid Arena Idé och Irene Wennemo, statssekreterare vid Arbetsmarknadsdepartementet. Alla tre var överens om att Alliansens beslut 2008 att öppna upp reglerna för arbetskraftsinvandring byggde på naiva förhoppningar och inte tillräckligt med fakta om arbetsmarknaden inom hotell, städ, restaurang – branscher där LO finns.

-Men socialdemokratin har vacklat om hur man ska agera, sa Lisa Pelling. Det är svårt att gå tillbaka till regelverket innan 2008. I stället ska vi försöka få ordning och reda genom att ställa mer krav på företagarna. Nu kan utrikes anställda hamna i en utpressningssituation och tvingas jobba i flera år åt samma företagare att få intyg.

– Ett bra förslag vore att se till att intygen blir juridiskt bindande, sa Thord Ingesson. Då kan olagliga företagare som utnyttjar systemet lagföras.

-Jo, men samtidigt kan mer regler och krav på anställningar leda till att vi inför en statlig lönepolitik, svarade Irene Wennemo. Den svenska modellen för arbetsmarknaden går ut på att parterna ska komma överens utan statlig inblandning och går vi in för hårt kan vi hamna på ett sluttande plan med mer statlig inblandning.

Ett sådant exempel är Migrationsverkets krav på de arbetsgivare som vill anställa utländsk arbetskraft inom några av LO:s områden. Där måste företagarna garantera viss lönenivå och ge bra villkor. För utländska tjänstemän och akademiker gäller inga liknande regler.

För den närmaste framtiden hoppades Irene Wennemo att EU- kommissionens nya ledare Junckers tal om ”social dimension” och den ansvariga kommissionärens kritik av det svaga sociala skyddet vid den fria rörligheten, det så kallade ”utstationeringsdirektivet”, kan leda till bättre villkor för arbetskraftsinvandrare inom och utifrån EU.

– Men det finns också de som gillar systemet, sa hon och berättade att Rumäniens ambassadör är nöjd med att deras medborgare kunde arbeta i Sverige med löner som motsvarade rumänska minimilöner, en tredjedel av de svenska kollektivavtalslönerna.

Vid seminariet medverkade även forskare från Tyskland, Danmark och Norge med rapporter om hur arbetskraftsinvandring påverkat deras länder. Sverige representerades av Eskil Wadensjö, professor vid Stockholms universitet.

Angående svart handel med arbetsgivarintyg, se juristen Ulf Wibäcks debattinlägg