Idag firar Indien sin 65:e sjalvstandighetsdag. Robert Gustafsson skriver pa Voltaire om landets historia, sa las dar om ni vill ha glada tillrop och sluta lasa har. Jag surar.

Visst vill jag gratulera  men vill i alla fall beskriva detta min andra hemland som ett land i fritt fall och utan styrsel under NPA II (2008 – 2012 regering).  Reformtakten inom ekonomi och politik efter 2004-2008 har kommit av sig. Exempelvis,  indiska progressiva valfardsekonomer talar om att mata fattigdom men gor mycket lite for att skapa forutsattningar for tillvaxt. Reformerna i denna andra regeringsperiod  har gatt i sta pga band till vanstern, regionala partier och statapparatens ovilja till forandring. Samtidigt vill man bli en supermakt men korruptionen ar ett alltfor stort hinder. Och med korruption i staten, ingen reell marknadsekonomi, ingen tillvaxt, inga pengar.

Kapitalism och liberalism ar alltsa fortfarande skallsord sedan Nehrus sjalvstandighetsforklaring 1947. Indiens Hogsta Domstol skrader inte orden utan skyller problemen med revolutionar terrorism, sk naxalism,  pa ”neoliberalismen”. Landets hogsta juridiska instans ar politisk till sin natur och foretrader socialism som finns inskriven i konstitutionen. Landet har en slags marknadsekonomi men ocksa 5 arsplaner och starka regleringar som hindrar utveckling. Landet ligger pa 124:e plats i ekonomisk frihet.

Var ”egen Indienexpert” Jan Myrdal ar inte till nytta for att utveckla ekonomin som vi vet, utan ar ogenomtankt och revolutionsromantisk i sin analys av vansterterrorismen i sin senaste bok. Patrick Frenchs nya bok India – A portait verkar dock ge mer realism ang upproren, an Myrdal.

Ska man forsta de senaste decenniernas otroliga utveckling av tillvaxtfaktorer i de fattigare landerna kan man istallet ta del av Johan Norbergs utmarkta rapport till regeringens Globaliseringsrad (2007). De 100-tals miljoner som lyfts ut fattigdom sedan 1990-talets liberaliseringar i Indien  och annorstades har marknadsekonomi att tacka, inte socialism visar Norberg. Avregleringar skapar valstand och tillvaxt sa det blir mer att fordela till de fattigare. Indiska politiker har inte orkat ta detta till sig utan tvekar. Under tiden springer Kina, Brasilien, Turkiet, Sydafrika m fl forbi.  Sura gratulationer.