Tidigare blogginlägg 1 och 2 och podd
Steve Bannon är känd för att ha lett högersajten Breitbart från 2012 och ha varit kampanjledare och rådgivare till Donald Trump från 2015 till 2017. Han passar inte in som akademisk tänkare i denna serie om liberalismens kritiker, men har haft kanske större reellt inflytande än någon av dem.
2020 gav forskaren Benjamin Teitelbaum, expert på nordisk nationalism och vikingarock, ut den unika och läsvärda boken War for eternity. I den visar han att Bannons kritiska syn på liberalismen, förstådd som den liberala demokratin sedan 1700-talet går mycket längre än någon av de tänkare och idéströmningar jag behandlat här. Martin Heidegger möjligen undantagen.
TRADITIONALISM
För Bannons del handlar kritiken av västerländsk liberal demokrati om att det moderna projektet i västvärlden gått i stå genom att det inte respekterat naturliga hierarkier, vårt behov av gemenskap och de eviga cykler av uppgång och förfall som alla civilisationer genomgår.
Vår undergång är nära medan asiatiska ekonomier med dess konservatism är på väg upp. Möjligen kan USA:s arbetarklass rädda västvärlden, enligt Bannon själv. Denna syn kallas traditionalism och har knappast blivit känd om inte den inspirerat såväl Steve Bannon som Vladimir Putins före detta rådgivare, den euroasiatiske tänkaren Alexander Dugin och den brasilianske presidenten Jair Bolsonaro via hans rådgivare, sufisten Olavo de Carlvalho.
Boken är full med kända och okända namn, men intressant nog har flera anknytning till Sverige: de högerradikala publicisterna Henrik Palmgren och Daniel Friberg, som arbetar nära Alt-Right och vitmakt-grupper i USA.
Traditionalism har haft några riktiga tänkare: Aldous Huxley, René Guénon, Julius Evola, George Gurdjieff, Frithjof Schuon, Alain de Benoist, och svenskarna Kurt Almqvist och Tage Lindbom. Vissa menar att den går tillbaka till renässansen och antiken via philosophia perennis. Idag finns den iranske teoretikern Jason Reza Jorjani, som intervjuas i boken. Man kan lägga till Alexander Bard.
Traditionalism utgår ofta från österländska religioner som muslimsk sufism, zoroastrism, hinduism och buddhism, men även vissa västerländska trossystem, ortodox kristendom, förkristna europeiska religioner, även ursprungsamerikansk naturreligion och synkretistiska varianter som teosofi. Dessa trossystem har existerat i årtusenden och bygger på andliga gemenskaper och mysticism bortom tro på teknik och naturvetenskap.
Märkligt nog fascinerades en praktisk person som Steve Bannon av dessa esoteriska och icke-världsliga idéer. De vänsterliberala västerlänningar som intresserat sig för österländsk filosofi och skapade new age, hade missat hur djupt konservativa dessa tankar är, menar Bannon.
Han har själv examen i stadsplanering, säkerhetsarbete, företagsekonomi och arbetade som marinofficer vid hangarfartyg i Persiska viken. I 1980 när över 200 amerikaner var gisslar på den amerikanska ambassaden i Teheran väcktes hans politiska intresse när han på plats sett hur illa den Demokratiske presidenten Jimmy Carter skötte saken.
MÖTEN
Teitelbaum lyckades få över 20 timmars intervjuer med Steve Bannon. Ibland stängs mikrofonen av. Mycket av samtalen rör traditionalism, men också geopolitik (hur bemöta hotet från Kina) och Bannons roll i dataföretaget Cambridge Analytica som hjälpte Trump till makten 2016 via bearbetning av Facebook data. Han var även involverad i Brexit-kampanjen i Storbritannien där samma metoder användes av Nigel Farages Leave.EU.
Teitelbaums bok består dels av reportage från verkliga och föreställda möten, dels beskrivningar av traditionalism och resonemang om politiska konsekvenser av detta djupt reaktionära tänkande. Vid ett möte på Armémuseum på Östermalm i Stockholm 2012 under temat «Identitär Idé« satt Ben Teitelbaum i publiken när Daniel Friberg presenterade ryssen Alexander Dugin vid podiet:
”Jag minns tillfället tydligt. Daniel Friberg, vd för Arktos, presenterade Dugin och mig i foajén till en föreläsningssal i Stockholm den 28 juli 2012. Lång och med getskägg var Daniel Friberg värd med sin exceptionellt djupa röst” (War for eternity, s. 141)
Dugin talade inför 300 halvfulla svenska högerradikala nationalister på temat All that is anti-liberal is good. Varför liberalism, inklusive upplysning, tekniska framsteg, rösträtt och allt vi förknippar med moderna samhällen är fel beror på dess fokus på individen förklarar Teitelbaum:
”Det här sättet att tänka om människor, att definiera dem som idealiskt frikopplade (befriade) från religion, familj, nation, till och med deras egna kroppar är historiskt exotiskt och lömskt, hävdade Dugin. Och som till och med en förespråkare för liberalism som Francis Fukuyama förstod, skulle det få oss att längta efter gemenskap. Det problemet, hävdade Dugin, födde liberalismens två huvudutmaningar på 1900-talet: kommunism och fascism. Båda ideologierna strävade efter att främja en alternativ enhet – inte individen, utan två kollektiviteter, klass och ras.” (op cit., s.146-47).
Bokens undertitel, Inside Bannon’s far-right circle of global power brokers, beskriver väl hur ett fullkomligt apart tankesystem, som verkar verklighetsfrämmande för de flesta västerlänningar och säkert de utanför också, fick inflytande in i Vita Huset i Washington.
Det svenska bokförlaget Arktos, ägt av Daniel Friberg, spelade en nyckelroll för Steve Bannons läsning av traditionalistiska böcker, genom sina översättningar av de närmast fascistiska författarna Julius Evola och Alexander Dugin.
Nästa avsnitt om postliberalen John Gray

Jag skulle inte placera in Bard bland traditionalister. Han är snarare transhumanist.
Här är ett utdrag från en text jag skrivit:
”Bard tänker sig kanske att AI är en ny maskin som kvalitativt skiljer sig från den gamla ordningens maskin och kan skapa frihet. Han säger också att “bara teknologin kan rädda oss”. Men maskinens utformning och användning kan inte skiljas från maktutövning eller moral. Frågan blir ju hur vi ser till att AI utvecklas på ett sätt som vi människor gillar. Alltså inte bara är bra för oss utan som människor faktiskt uppskattar. Bard verkar tänka sig att AI med nödvändighet kommer att utvecklas så att dess maktutövning blir bra för människan och att den kommer att finna en optimal lösning på resursskapande, resursallokering och maktutövande som passar människan. Han nämner i alla fall inget som skulle kunna vara problematiskt i AI:s utveckling. Det är här Bard blir en maskinprofet. Han omfamnar den teknologiska utvecklingen och Maskinen som vår nya upplysta despot.”
https://bjornaxen.wordpress.com/2023/11/19/maskinprofeten-alexander-bard-titanernas-tjanare/