Visst kan alla skratta åt Peter Haber, Leif Andrée och bröderna Ekborg i Tomten är far till alla barnen men tyvärr är dessa mesar till män symtomatiska för den svenska tv-julen. Matriarker som Katarina Ewerlöf regerar och männen hukar.

Inte ens Chevy Chase i Ett päron till farsa firar jul lyckas bättre, även om den tönt han spelar, Clark Griswold, är mer man än någon av svenskarna.

Andra julfilmer erbjuder visserligen rätt ståtliga män, men antingen är de otrogna (Jarl Kulle i Fanny och Alexander), spöklika (Allan Edwall i samma Bergmanfilm), Jan Malmsjö (hänsynslös) eller så är de förvandlade till smygkommunistiska tecknade unga viktigpettrar med fjollröst (Karl-Bertil Jonsson, vars far Tyko Jonsson dock är en hedersman) eller tunna tjejtjusare som Sune (Uppdrag Midsommar, sändes julafton (?)). SVT gav Min pappa Marianne dan före dan, där den bullrige Rolf Lassgård förvandlas till en tant för att bli rätt man för vår tid.

https://bulletin.nu/sjunnesson-julfilmer-och-hogtidens-brist-pa-manliga-forebilder