Amerikaniseringen av den svenska arbetarrörelsen

Kortegen följdes av en liten folkskara i Åmåls centrum.
1 maj 2021 i Åmål

Fram till 1930-talet var svensk arbetarrörelsen del av den europeiska, i synnerhet den tyska. Revisionisterna Karl Kautsky och Eduard Bernstein hade stort inflytande på den reformistiska svenska socialdemokratin.

Men på 1930-talet började svenska socialdemokrater vända sig till USAs Demokrater och vänsterfolk för inspiration. I Tyskland stred ju socialdemokrater och kommunister mot varandra medan nazisterna leende såg på.

Dessutom hade det svenska folkhemsbygget intresserat amerikanska reformvänner. 1936 utkom Sweden: The Middle Way av den amerikanske journalisten Marquis Childs och boken kommenterades positivt av ingen mindre än Franklin D Roosevelt, USA Demokratiske president.

 

Alva Myrdals idealism kom från pappa | Slakthistoria.se
Gunnar och Alva Myrdal med barn på väg till USA

MAKARNA MYRDAL

Nyckelpersoner i den svensk-amerikanska vändningen inom SAP var Alva och Gunnar Myrdal som tillbringade flera år i USA.  Redan 1929–1930 var Gunnar Rockefeller stipendiat

Under andra världskriget bodde familjen mestadels i USA där de båda skrev boken Contact  with America 1941 /Amerika mitt i världen 1943 . Gunnar Myrdal studerade sedan rasfrågan i An American Dilemma: The Negro Problem and Modern Democracy 1944.

Alva Myrdals pedagogiska gärning  i Sverige var att införa daghem/förskolor och grundskola. Båda var inspirerade av den amerikanska progressive pedagogen John Dewey som stod nära Demokraterna och ville utveckla en ny socialdemokratisk reformism, närmast socialliberal av den vetenskapliga sorten och mycket sömngivande.

Deweys inflytande i svensk skola och samhällsdebatt är mycket stort och kan säga ligga till grund för den ickemarxistiska vänster som tog fart efter 1945 i Sverige inom och runt socialdemokratin. Här finns inte plats att dra alla trådar men klart är att John Dewey och andra sk progressiva tänkare i USA till stor del står bakom den samhällsomvandling vi haft under 1900-talet i välfärdsstatlig och socialpedagogisk inriktning.

MODERNITET

Deras vetenskapssyn och framåtanda passade de svenska socialingenjörerna i folkhemmet. Den svenska rättspositivismen som stod mot europeisk naturrätt var också lämplig för att understödja modernitetens obönhörliga framväxt. Där som här skulle allt gammalt raseras.

I folkparkerna på 1950-talet kunde man dansa till boogiewoogie, rock n roll och twista loss, liksom man tidigare diggat jazz inne i städerna. Den amerikanska populärkulturen med dess bilar och fräcka konsumtionsvaror för folket passade det nya Sverige och socialdemokratin.

USA stod för modernitet och lilla Sverige vill hänga på så gott vi kunde med våra band till Tyskland och Europa. Dessa blev allt mindre viktiga och många ungdomar reste till USA som utbytesstudenter, däribland jag (Arkansas 1975-76).

Att vända åter till Europa som Ingvar Carlsson gjorde 1990 i en ansökan om medlemskap i EU blev därmed obegripligt.

I och med Sveriges allt starkare vändning mot USA efter andra världskriget och landets strävan efter modernitet framstår Europa som alltså något gammalt och konservativt för många svenskar.

Avståndstagandet från nazismen innebar också ett avståndstagande från tysk kultur, som dominerat svenskt kulturliv sedan medeltiden.

Maciej Zaremba noterade i ett tal år 2003  (tryckt i skriften Vad har Sverige i Europa att göra?) att Europa representerade fyra K:n som Sverige inte vill befatta sig med: Katolicism, Konservatism, Kolonialism, Kapitalism.

Sveriges placering och ställning som inte riktigt en del av det kontinentala Europa eller av de brittiska öarna ledde under 1800- och 1900-talen till än mer kulturella och politiska uppbrott från Europa.

Europeiska språk förutom den i USA talade engelskan har fått minskat utrymme och färre elever (utom den i Latinamerika talade spanskan).  Den svenska euroskepticismen går djupt menade Zaremba och frågade sig vad Sverige gör i EU om landets medborgare och press inte ens kan väckas av att eventuellt bli medlemmar i en federal europeisk union.

 

Olof Palmes jultal 1972 – Wikipedia
Bitr utrikesminister Olof Palme går med Nordvietnamns Moskvaambassdör i Stockholm 1968

AMERIKANSK SJÄLVKRITIK

Olof Palme läste vid Kenyon College i Ohio 1948 och reste runt i Södern där rasmotsättningarna uppenbarades för den unge socialdemokraten. Han stod vid den amerikanska vänsterdemonstranternas sida under protester mot Vietnamkriget.

Kritiken mot USA under 1960-talet kom alltså från USA självt i och med ungdomsuppror och hippies. Socialdemokratin var nog rätt avvaktande till en början men fann att vissa drag kunde approprieras.

Socialdemokratin hade stagnerat på 1970-talet till att försvara sin korporativa makt, inte olikt vad Demokraterna gjort i USA med sina organisationer,  särskilt fackföreningar.

Den amerikanska nyvänstern (Partisan Review, C W. Mills),  fann sig lätt in i de nya svenska kommunistiska grupperna och debatten. SAP höll avstånd med lät sig influeras när den värsta radikalismen vattnas ut, särskilt genom att ta i identitetspolitiska och postmoderna synsätt från USA (via Paris) till den breda svenska vänstern.

Där befinner vi oss idag på 2020-talet: fransk postmodernism importerades till USA på 1970- och 80-talen, paketerades om i diverse Cultural Studies, Women Studies, Fat Studies, Black Studies och importerades bl a som antirasistisk intersektionalism till Sverige via  besuttna vänsterfolk runt SAP, rätts-och utbildningsväsen och våra statsmedier och myndigheter.

Samtidigt har en folklig amerikansk kultur levt vidare i raggargäng, bilträffar och dansbandsmusik.  SD vinner allt fler i dessa arbetarkonservativa grupper medan SAP förlorar. För 60 år sedan var just folkparker med lättcountry ett arbetarnäste där SAP kunde frodas. Idag ser den nya socialdemokratiska medelklassen ned på dessa företeelser.

RADIKAL MEDELKLASS

Vad som skett är att den mjuka amerikanska vänster som gradvis ersatt marxism och arbetarklass i Sverige nu har nått sin kulmen. Det tänkande som går under beteckningen politisk korrekt har sitt ursprung där och ett starkt fäste i den nya medelklassen, de progressiva.

Jan Myrdal, son till Alva och Gunnar, såg detta tidigt och har aldrig missat ett tillfälle att klå dessa förståsigpåare, ofta inom Vpk och SAP men även utanför. Han hade sett hur föräldrarnas folkförakt tedde sig och själv fostrats av en kylig beräknande progressiv pedagog, mor Alva.

1980 skrev han, Lars Gustafsson, Sven Fagerberg och Sven Delblanc om den nya medieklassen som skällde tillbaka utan reson. 10 år senare vann de nya herrarna med vänsterfolk först. Blair, Clinton/Obama/Biden, Schröder och här Carlsson/Persson  stod för Den Tredje Vägen, en politik som låtsades vara folklig men i realiteten befäste en nytt globaliserat och avreglerat klassamhälle.  Liberala Demokratiska kritiker  i USA som David Brooks och  Thomas Frank har insett vartåt det barkar. Trump var sista chansen på länge.

Tillbaka till Sverige som blev ett bättre land för denna nya radikala medelklass än USA. De utgör inte inte en borgerlig grupp utan är ett sk mellanskikt utan band till bildningstraditioner. Idealiska nyttiga idioter som kan fås att göra vad som helst i progressivismens och det rätta politiskt korrekta tänkandets namn.

Här finns system med personnummer och källskatt sedan 1948 som gör alla medborgare nåbara och övervakade. Genom sekler av centralisering har den svenska staten lagt under sig enorma tillgångar som denna tjänstemanna- och politikerklass nu kan styra över och slösa med utifrån sina progressiva och förment goda ideal. En elit som uppfostrar sina räddhågsna medborgare.

Irritationen över dagens censurerande PK-tänkande och misskött invandringspolitik kan alltså spåras tillbaka till en klassomvandling som skett med vänsterideologi från USA. En mjuktotalitär utveckling som nått längst i Sverige med en skattegödd hegemonisk nomenklatura.

Makarna Myrdal skulle inte förstå vilket monster de skapat.

 

8 reaktioner till “Amerikaniseringen av den svenska arbetarrörelsen”

  1. Under rubriken Vad gör S till ”det bästa för Sverige”, Löfven?
    Skriver den tidigare socialdemokraten Carl Tham i Aftonbladet.
    Socialdemokraternas överlevnad står på spel.https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Xqo40o/vad-gor-s-till-det-basta-for-sverige-lofven

    Tham drömmer i färg mestadels rött, att ”återgå till klassisk sossepolitik” är en anokronism. Blickarna borde i stället riktas mot den danska socialdemokratin. Som börjat sin resa ut ur den politiska återvändsgränden och tonat ner den i Sverige så dogmatiska mångfaldstron.

    Socialdemokraterna i Sverige följer bara den långsiktiga trenden för socialdemokratiska partier i Europa, de krymper.
    Inkompetens, handlingsförlamning och samtidsförnekelse inför Sveriges stora problem är nyckelorden för dagens svenska socialdemokrati. Ansträngning förmedlas bara när man pekar ut sina motståndare som varande antidemokrater, eller än värre epitet. Kopplingen till arbetarklassen numera, är att man sjunger om den på första maj. 

    Enligt Novus juni 2018 ansåg 22 % av socialdemokratins väljare att utvecklingen i samhället går åt fel håll, långt färre än genomsnittet. Totalt bland svenska folket var det 50 % som anser att utvecklingen går åt fel håll. Det betyder ändå att 22% av den svenska socialdemokratin kan tänka självständigt. Långt fler än man förmodar och oroväckande för Löfven och partistrategerna. Fallhöjden borde teoretiskt att ha ökat. För socialdemokratin är makten viktigare än innehållet i politiken. Man innehar den mycket tack vare Annie Lööf och sin valboskap.

    Dario Fos citat är fortfarande gångbart:
    ”Socialdemokraterna har det ungefär som duvorna på Marcusplatsen. När de är nere på marken äter de ur handen på folk, när de är uppe i luften skiter de på dem.”

  2. ”Att vända åter till Europa som Ingvar Carlsson gjorde 1990 i en ansökan om medlemskap i EU blev därmed obegripligt.”
    Dagens Arena har ett inlägg om Sveriges väg till EU. I den tar man upp några av Carlssons motiv. Är skriven av den gamle finansministern och fackpampen Allan Larsson.
    https://www.dagensarena.se/essa/sa-blev-sverige-medlem-eu
    Dagens Arena ses som en Vänstertidning av många. Intressant med en Vänstertidning som aldrig har tagit arbetstagarnas parti. Senast Hamnarbetar-konflikten en ren pinsamhet. I Allan Larssons minne skymtar i alla fall jag Elitprojekt EU, mellan raderna. Samma rugguglor har sitt finger med i spelet överallt i detta epos.

    1. Litar inte på Cwejman, var ordförande för Liberala ungdomsförbundet mellan 2009 och 2012. Mellan 2014 och 2017 ledde han Timbros utbildning Stureakademin. Nyliberal ideolog!
      De nyliberala ideologerna förfäktar numera en något annorlunda tes. Det talas tyst om vinsten med invandringen utom möjligen på sikt. Nu betraktas invandring som ett ”neutralt fenomen”, dess utfall kan vara såväl berikande som belastande beroende på ”kontext”. Innebörden i detta är betydligt luddigare. De förstår egentligen inte ett vitten om var Sverige är på väg. De undviker elefanten i rummet islam. Historielösa? Naiva? Både och?

  3. Reblogga detta på ulsansblogg och kommenterade:
    ” Genom sekler av centralisering har den svenska staten lagt under sig enorma tillgångar som denna tjänstemanna- och politikerklass nu kan styra över och slösa med utifrån sina progressiva och förment goda ideal. En elit som uppfostrar sina räddhågsna medborgare. ”
    (Ur texten vilket vi på Ulsans instämmer med)

  4. ”En mjuktotalitär utveckling som nått längst i Sverige med en skattegödd hegemonisk nomenklatura.”
    Ja, det är dagens socialdemokrati personifierad, från den aktivistiske tjänstemannen på UD eller migrationsverket och uppåt. Ett muntert skratt när misären görs genomskinlig.

  5. Bra och trovärdig analys hur vi hamnat i denna kökkenmödding av marxistisk propaganda och politisk korrekthet.

  6. Idag är Sverige en vasall-stat till U.S.A?

    Signifikativt för dagens propaganda är associationsskuld. En skrämselkultur som byggts upp av bl.a politiker, regim symbiotisk media och mångkulturens koryféer. Förebilden tycks komma från det vänsterliberala U.S.A. Narrativet skapar ett flockbeteende grundat på rädsla och leder till polarisering. Målet tycks vara självcensur (enligt NIosif Vissarionovitj Dzjugasjvili den effektivaste formen av censur). En tydlig trend är även politikernas samarbete med Tech-bolagen för att begränsa vilken information som kan läggas ut på internet. Bolagen befinner sig närmast i ett monopol.

    Har personligen blivit kallad rasist i Sverige och hotats med att bli ”avslöjad” inför vänner och arbetsgivare. Nu är mina åsikter helt offentliga och mina vänner känner dem väl (de få som fortfarande bor kvar i riket). Någon arbetsgivare var det decennier sedan jag hade. Och jag bor dessutom inte i Sverige. Jag skiter på avstånd på dessa angivare vars föräldrar hyllade Pol Pot och grät när Die Berliner Mauer föll.

    I min ”nya” miljö förvånar den utbredda oviljan hos många svenska intellektuella att diskutera sociala och kulturella skillnader mellan olika grupper. Och att prata om intelligens är ett direkt tabu. Även med de vetenskapliga förbehåll som existerar.

    Sverige är på god väg mot ett samhälle där tillgången till våldskapital avgör din status. Och svenskar sedan generationer verkar att acceptera sin roll som tämligen rättslösa och totalt övergivna av rättssamhället. När inser man att samhällskontraktet är brutet? Svenskens tolerans för idiotin är oändligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s