Rektor som informationsstrateg

Publicerad i Skolledaren nr 2/2013

Att skydda sin lärarkår och personalstab från att översvämmas av oväsentlig information tillhör skolledningens kärnuppgifter idag. Dagligen svämmar e-postens inboxlåda över, bara överträffad av den fortfarande pappersburna högen inkommande post till rektorsexpeditionen.
Myndigheter, läromedelsföretag, fortbildningskonsulter, projekt av alla möjliga och omöjliga slag, kommunala nämnder och förvaltningar, ideella organisationer, koncernledningar, föräldrar i grupp och enskilt, elever i grupp och enskilt, kollegor och anställda – alla pockar på uppmärksamheten från dig och att du ska föra just deras budskap vidare till din personalkår. Men det ska du inte alls göra utan goda skäl.

SKYDDDA PERSONALEN
Den viktigaste uppgiften, förutom myndighetsuppdraget, för en rektor idag är att skydda sina lärare från alla slags propåer så att de kan få tid att undervisa och vara med eleverna. Inget annat är viktigare. Om alla som ville in i skolan skulle få tillgång till tid och plats skulle vi ha 32 veckors temaveckor om sex, trafik, hållbar utveckling, relationer och vad helst som kan vara behjärtansvärt men icke åligger skolväsendet i första hand. Från och med LGr 69 och SIA utredningen 1974 har den svenska skolan inlemmats i ett vida större uppdrag än enbart att förmedla kunskap och färdigheter. Skolöverstyrelsen inbjöd då folkrörelser, näringsliv (nåväl), föreningar och intressegrupper att bidra till skolans uppdrag att fostra harmoniska samhällsmedborgare med resultatet att kärnuppdraget försvann ungefär 1980. Den borgerliga regeringen hade inga invändningar utan fortsatte den korporativa synen på skolan som en Mädchen für alles. Det entreprenöriella lärandet är ett senare liknande sidouppdrag från alliansregeringen utan större relevans om eleverna inte kan läsa, räkna och skriva och hålla sams – alla dessa förmågor som sjunkit i decennier utan större uppmärksamhet.

FEM PROCENT VETT
Av den dagliga skörden information per e-post och brev torde omkring 60 % direkt kunna läggas i papperskorgen. 30 % är visserligen relevant men om du bara besvarar att du tagit del av informationen så är den delen överstökad. Återstår 10 %. Hälften är angeläget men kan vänta. Dock måste du ta tag i detta själv och dra in berörda (lärare, personal, elever, föräldrar osv.). Återstår 5 % vettiga budskap som du kan ta med till veckans personalmöte/ lärarkollegium om det finns tid. Dessa 5 % bör vara så viktiga att något blir lidande om dessa propåer inte hörsammas.

TJAT GÅR HEM
Vad som inte ska vänta är elevvårdsärenden och särskilt de med relevans för lagar om kränkande behandling och diskriminering. Mobbning i dagligt tal. Dessa meddelanden ska alltid besvaras, helst per mail så att det finns en dokumenterad återkoppling. Du ska minst en gång per månad påminna dina lärare med mentorsuppdrag/klassföreståndaransvar att de alltid ska besvara mail om det finns information om mobbning. Även uppenbart omöjliga föräldrar, och en del elever, skickar mail som ska besvaras, hur galet de än kan ha uppfattat situationen. Rådgör med din IT ansvarige hur mailboxens utskickslåda kan inrymma fler megabytes så att alla lärare kan spara sina skickade mail i 10 år helst.

Elevvårdens informationsstrategi har en särskild metod för att klara av alla blanketter och rutiner som innebär att de elever som uppenbart inte sköter sig, och en del föräldrar, kallas till möten regelbundet med allt kortare intervall. Metoden går ut på att istället för att skälla på elever som skolkat, stulit, bråkat, haft sönder skolans egendom osv. så tjatas de till bot och bättring. I andra, ofta sydligare länder, så slås sådana elever sönder och samman men vi i Norden vet bättre. Med neutral ton klarar vi skolledare och elevvårdsansvariga av att förmedla budskapet om vad elever måste klara av för att sköta sig, få betyg och bli respekterade, annars blir det mer information och dokumentation. Inte hotfullt, bara mer papper och prat. Det fungerar ungefär på samma vis som när lärarna får för mycket information. De värjer sig och rättar in sig.

TVÄRTOM
Din uppgift som skolledare är att göra tvärtom mot dina hyggliga lärare. Beskydda deras ögon och öron från oväsentlig information. Med strulpellar och pjoskföräldrar gör du det motsatta. Belamra dem tills de storknar.

Dina lärare ska inte rätta in sig i allsköns uppdrag från det omgivande samhället, om så de kommer från Skolverket eller Skolinspektionen. Allt har sin tid och du är satt att förvalta den dyrbara tid som oftast inledas i 40 minuterspass i skilda ämnen och grupper. Dessa lektioner kräver att dina lärare och därmed elever får koncentrera sig åtminstone en stund.

2 reaktioner till “Rektor som informationsstrateg”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s