![Sjunne [ dot ] com](https://sjunne.files.wordpress.com/2014/11/unnamed-kopia.jpg)
Uppdaterad 20/09/2012
Regeringens utredare nationalekonomen Jan Ekberg beräknade 2009 de totala nettokostnaderna för invandringen till Sverige till 1,5 – 2 % av BNP, dvs. 50-70 miljarder av totalt 3500 miljarder (BNP 2011). Företagsekonomen Jan Tullberg gick igenom siffrorna 2011 och höjde kostnaden till 2,5 – 3, 5 %, dvs. 85-105 miljarder. Tullbergs skepsis mot Ekbergs och andra liknande resonemang (t ex Legrains rapport till Globaliseringsrådet 2008) grundar sig på deras felbedömingar av arbetskraftsbehov och demografi.
78 MILJARDER FÖR GRUNDSKOLA OCH FÖR INVANDRING
Ingen vet säkert eftersom ämnet invandringens kostnader inte beforskats tillräckligt i Sverige. Om vi tar medelvärdet mellan Ekbergs högsta siffra och Tullbergs lägsta får vi 78 miljarder i nettokostnad per år. Hur mycket är detta ? Grundskolan kostade exakt 78 miljarder 2011 och gymnasieskolan 37 liksom rättsväsendet (polis, domstolar osv). Finansminister Anders Borg kalkylerar med 23 miljarder i reformutrymme för nästa års budget, varav 4 går till forskning, 2 till arbetsmarknadssatsningar, 9 till infrastruktur, 2 till ungdomsjobb/lärlingar men hela budgeten presenteras inte förrän 20 sept 2012. Vad som inte kommer finnas är en öppen redovisning av invandringens kostnader som uppgår till drygt 3 gånger mer än reformutrymmet. Migrationsverket har begärt ytterligare 8 miljarder vilket är en ytterligare direkt kostnad och en fördubbling av anslaget på 9,5 miljarder för 2013, som innebär att siffran indirekta följdkostnader och direkta på 78 miljarder kommer passeras med råge.
Journalisten Gunnar Sandelin gick i dec 2011 igenom Migrationsverkets statistik och kommit fram till att en fjärdedel av de som söker asylskäl har sk skyddsbehov eller är kvotflyktingar. FPs kommunalråd i Gävle och fd beslutsfattare vid Migrationsverket, Per Åke Fredriksson, skrev på debattsajten Newsmill (14/9/2012) om de många lögner och brister i de asylsökandes handlingar som inte lett till avslag, vilket verifieras av anställda i boken ”Varken svart eller vitt”, av migrationsaktivisten Merit Wager.
Av de 78 miljarder som invandringen kostar kan alltså cirka 60 miljarder vara pengar vi bör diskutera öppet hur de används när de går till asylsökande och flyktingar utan uppenbara skäl att stanna. Att importera arbetslöshet och att lösa fattigdom och misär i andra länder är inte mål för svensk migrationspolitik utan ett ansvar som alla länder bör ta, inte minst EU genom att sänka importtullar för jordbruksprodukter och sluta subventionera sitt (sydeuropeiska) jordbruk. Fick de fattigare länderna sälja till de rikare skulle bistånd och invandring bli överflödiga.
Vad som vidare kunde minska kostnader vore att invandrare hamnar där arbete efterfrågas. Som läget är nu finns det tomma bostäder, ofta kommunalägda, i avfolkningsbygder där svenskar lämnat för jobb på andra orter. Mindre nogräknade kommunalråd hyr ut dessa till Migrationsverket eller tar emot flyktingar och staten betalar men bara några år. Sedan står kommunerna där med arbetslösa invandrare som i än mindre grad kan försörja sig. Dessa kommunalråd har nyligen begärt mer pengar från staten till att inhysa folk i fel bygder. I Gnosjö, Värnamo och Halland finns arbete och som SVT kunde konstatera nyligen finns det nästan bara invandrare på fabrikerna. I dessa orter finns arbete, så varför inte placera de som fått upphållstillstånd där ?
FYRA ALTERNATIV
Vi kan vara för en öppen invandring men inte ha råd. Vi kan också vara mot öppen invandring men ha råd. Vi kan även vara mot öppen invandring och inte ha råd. Vad vi inte kan vara är att vara för öppen invandring för att vi ha råd.
En generös välfärdsstat eller öppen invandring är de alternativ som ges. Inte båda. Och vi har så länge gjort så mycket gott i invandringspolitiken i decennier som ledarskribenten Anna Dahlberg skriver . Det finns ingen anledning att skämmas eller stämpla rasist/främlingsfientlig/islamof
ob osv. på de som vill ifrågasätta dagens 60 miljarder till invandringen på lösa grunder. Det räcker med att räkna.
Sjunne [ dot ] com 
”Vad vi inte kan vara är att vara för öppen invandring för att vi ha råd.” Varför inte det? Det är väl ett utmärkt argument för att en generös invandringspolitik.
Här är inte en siffra rätt, och inte slutsatserna heller. Ekbergs beräkning är bara en summering av skatter och utgifter, och inkluderar alltså inga av de välkända positiva effekterna på företagande, innovation och utrikeshandel. Något som tydligt framgår för den som läser artikeln. Tullbergs artikel är ännu värre – där finns över huvud taget inte någon beräkning, bara en ”skattning” helt utan vettig förklaring. Tullbergs frekventa användning av ordet ”massinvandring” antyder kanske vad den skattningen baseras på.
Siffrorna kring andelen som borde få stanna är också helt uppåt väggarna – majoriteten av invandrare som kommer nuförtiden är inte skyddsbehövande och deras anhöriga, utan EU-medborgare, studenter och arbetskraftsinvandrare. Gunnar Sandelin är en välkänd, fullkomligt osaklig invandringsfiende, vilket borde vara välkänt för de flesta liberaler.
Det grundläggande resonemanget att vissa personer saknar rätt att vara här borde också vara helt främmande för en liberal. Visst finns det folk som ljuger om sina flyktingskäl – det är ju en naturlig följd av en politik där man bara får stanna om man uppfyller vissa krav. Men för de flesta liberaler är det inte framför allt en börda att ta emot personer från andra länder, utan en mänsklig rättighet att få bosätta sig var man vill. Man kan diskutera vilka steg som behöver tas på vägen till den långsiktiga vision om fri migration som finns inskriven i vårt partiprogram, men att misstänkliggöra invandrare, sprida falsk information och att hävda att färre borde välkomnas tar oss inte i rätt riktning..
Många osakligheter staplade på varann gör inte ditt inlägg bättre men jag ska besvara några av dem. Siffrorna som Ekberg och Tullberg använder har inte motsagts av deras utgivare, Finansdepartementet och Stockholms universitet, vilka jag litar på mer än dina antaganden om effekter.
Att Fores inte kan räkna rätt har Tino Sanandaji redan visat här.
Att vilja ha generös välfärd och stor invandring (den största per capita i västvärlden, motsvarande nästan antal födda/år, 100 000) samtidigt är inte hållbart. Jag vill ha stor och öppen invandring men tror inte vi kan försörja alla. Regeringens Globaliseringsråd under ledning av folkpartiministern Leijonborg gav ut 2008 en rapport av P Legrain som gjorde klart att detta inte är möjligt, men som föreslog en uppdelning; Ge kvotflyktingar och vissa skyddsbehövande försörjning men inte alla som fått upphållstillstånd. A och B lag således. Inte bra men att inte ta in folk och låta de försörja sig själva om de inte har tillräckliga skäl kan vara en lösning, som dock såväl LO och SD motsätter sig. Svenska kollektivavtal för svenskar. Facklig protektionism som leder till segregation och rasism.
Vad som är liberalt är att vara öppen för förändringar och hjälpa folk i nöd, men det innebär inte att försöka rädda alla som lider av misär och förtryck i jordens alla länder genom att ta hit dem och försörja dem. Finns ingen nation som skulle överleva med sådan politik och den leder till mindre öppenhet och mindre liberalism. Återstår att reda ut detta och välja väg som Anna Dahlgren skrev innan vi tvingas stänga gränser för 75 % av de som vill komma in men inte uppfyller de strikta villkoren.
Gunnar Sandelin är en kunnig journalist som ska ha heder för sina insatser och som visat nu i sommar vad få orkar räkna ut, att över 170 000 personer kommer invandra till Sverige 2012-2014. Du vill försörja alla dem med andras pengar. Vi som betalar ifrågasätter rimligheten i detta.
En fråga jag gärna vill få svar på är hur många miljarder som går tillbaka genom att de som kommer hit får jobb, är konsumenter mm. Den försörjning de får i form av bidrag innan de får jobb är väl också pengar som går tillbaka. Ofta är det ju så att man räknar kostnaderna eller är det bara dessa man redovisar, oavsett. Detta att man bara ser kostnaderna får åtminstone mig att ana att det finns en ideologi bakom – alla skall klara sig själva. Och när det gäller den ideologin är det dom som har de sämsta möjligheterna som också blir mest utsatta.
Det kostar att utbilda människor, oavsett vilka de är, men det leder ju längre fram att samhället får igen en stor del av dessa kostnader på många olika områden. Tar man t.ex. hand om människor som har det tufft, ja då kan man minska kostnaderna inom sjukvård, kriminalvård mm.
Icke att förglömma är att vi alla kostar samhället, men att vi också ger mycket tillbaka, både i det vi ger, men också i det vi inte får.
Jag efterlyser på alla områden att man tar fram båda sidorna och inte bara när det gäller t.ex. skola och utbildning som nu är aktuellt bara tar fram kritiken och när det gäller vad olika grupper i samhället kostar, tar fram vad de ger tillbaka och bidrar med.
Läs Ekbergs o Tullbergs rapporter. Allt är med
Tack för ett insiktsfullt inlägg! Tyvärr är det fortfarande allt för många som lider av ”godhetssjukan”. Symptomen är att all invandring är av godo och är ett tillskott i statskassan och att man måste ersätta ”köttberget”. Inget av detta är sant enligt forskare och man missar helt de negativa sidorna om man bara hittar några enstaka positiva fall, . All kritik som hur väl den än presenteras stämplas som ”fiske i grumliga vatten” som bäst och främlingsfientlig, rasist, nazist och breivikare som sämst, ännu värre om man har lite siffror och fakta att komma med.
Jag tror att en stor majoritet vill hjälpa till, både med flyktingar och bistånd, dock vill man se resultat. De 35 miljarderna som läggs på bistånd skulle redovisas ner till sista kronan precis som EU-kostnader och invandringskostnader. Man kan inte längre ”mörka” kostnader inom vissa område och detaljredovisa kostnader inom andra område och samtidigt påstå att man inte kan ställa grupper mot varandra, det gör politiker dagligen i sina arbeten.
Tack!
Ja, det är för väl att denna PK-fråga äntligen lösgörs från sina ankarkättingar. Invandringen sköts inte väl i det här landet och vi tar på oss alldeles för mycket bördor, som borde delas med andra länder.