Dagbok från 9 maj, 1979, vid Harvard, Cambridge, Mass, USA

Lite bakis. På väg till 503 Larsen Hall, Harvard University, så hamnade jag på ett möte för svarta om svarta colleges. Intressant och förfriskande.

Jag hade följt med hissen upp till dit ett gäng svarta akademiker skulle istället för att gå av vid det hissplan dit jag egentligen skulle. Alla var älskvärda mot mig och småpratade medan jag drack upp deras vin och åt upp deras snacks. Sedan berättade jag som det var att jag inte alls visste något om svarta studenters villkor utan bara hade åkt hiss med dem. Då blev de sura men var fortfarande artiga när de bad mig gå. Helt ok.

Hos Joe Blasi som forskade om kibbutzer Israel och motsvarande kollektiv i USA (och som jag brevväxlat med från Uppsala efter att ha läst om alternativa kollektiv i Mother Earth News som jag prenumererade på) satt jag sedan ett par timmar med hans sekreterare innan han dök upp, en liten jude med spasmer och en skarp hjärna.

Mötet tog slut och jag gick ut. Nere på stan i en inredningsbutik mötte jag finska Liisa, söt och betagande. Hon gav mig boken Zen och psykoanalys av D.T. Suzuki och Erich Fromm som jag tog med mig i mitt lilla resebibliotek tillsammans med Marcuses One -Dimensional Man, filosofiantologin Handbok för tveksamma och en grundbok i antropologi, The Human Animal.

Där fanns en annan utbytesstudent från Norrköping. Jag ringde Ann Sutton och vi hamnade på Café Patisserie igen. Småpratade och köpte sedan vin och bröd. Däremellan sprang jag för att hämta några framkallade foton och hade då tagit av mig den svettiga tröjan. En kund i fotoaffären reagerade surt på min nakna bringa.  Jag och Ann satt sedan vid stranden och såg roddbåtar fara förbi i solnedgång. ROMANTIK. Ingen sa så mycket. Vi väntade in varandra.

Sedan gick vi på bio och såg Woody Allens Manhattan, som handlade om hans förhållande till en 17/ 35 åring (?). Bra men jag fattade inte alla skämt. Väl tillbaks på The Idler så drack vi drinkar. Till sist frågade jag henne om hon ville resa runt med mig och fick ett nekande svar. Så klart. Men hon ville till Europa och Frankrike till hösten. Vi blev båda lite berusade och jag talade om för henne att jag gillade henne. Och som avslutning kyssar och kramar. Jag hoppas att de gjorde god verkan.  Nu ska David lira flöjt i en timme till kl. 2.00.

Tidigare i New York och sen i San Francisco, våren och sommaren 1979

Utdrag ut min självbiografi Ett förhastat liv

https://www.adlibris.com/sv/bok/ett-forhastat-liv-9789198367782

Lämna en kommentar