Exil – ett nationellt forskningsprojekt

Sverige befinner sig i en omfattande migrationsprocess. Sedan år 2000 har cirka 1,5 miljoner människor flyttat hit, samtidigt som andelen infödda svenskar har minskat. Liknande mönster syns över hela Europa. I Storbritannien har inflyttningen sedan 1997 varit större än all migration till öriket sammanlagt sedan 600-talet, enligt Office for National Statistics, se statsvetaren Matt Goodwin.

För många svenskar skapar denna förändring en känsla av exil i det egna landet. Vissa överväger att lämna Sverige, andra har redan gjort det. Känslan kan uppstå i vardagen – som när man expedieras av en beslöjad apotekare – eller i oron för barn och äldre som tas om hand av personer som inte talar svenska eller inte sköter sin uppgift i äldreomsorgen till exempel.

Att förstå vilka som vill lämna Sverige, och varför, är angeläget. Även de som en gång invandrat men sedan återvänt till sina hemländer bär på erfarenheter som bör dokumenteras.

Forskningsprojektet ”Exil”

Jag föreslår ett nationellt forskningsprojekt med titeln ”Exil”. Det syftar till att undersöka känslan av rotlöshet hos både svenskar och invandrare. Projektet bör bygga på intervjuer och studier av fem grupper:

Svenskar som har flyttat utomlands på grund av politiskt läge eller upplevd otrygghet. Se text och video.
Invandrare som valt att flytta tillbaka till sina ursprungsländer.
Utlandssvenskar som återvänt hem. (Ett intressant exempel är Tove Lifvendahls Sverigebok Sagolandet.)
Svenskar som överväger att emigrera men ännu tvekar och går i inre exil.
Invandrare som nyligen flyttat till Sverige. Se mina analyser.

Gemensamt för dessa grupper är att de på olika sätt upplever exil, vare sig den är frivillig eller ofrivillig. Att studera deras erfarenheter kan ge ny kunskap om hur migration och identitet formar varandra.

Historiska perspektiv på utflyttning och hemlöshet

Sveriges historia rymmer egna erfarenheter av massutvandring. Mellan 1907 och 1913 genomförde riksdagen Emigrationsutredningen för att stävja den enorma utflyttningen till Nordamerika, där ungefär en femtedel av befolkningen redan hade försvunnit.

Skälen var både ekonomiska och sociala: fattigdom, socialt förtryck och kyrkans kontroll. Många kände sig underlägsna och tvungna att ”bocka och buga för herrarna”. Vilhelm Mobergs Soldat med brutet gevär skildrar denna underdånighet och det spirande upproret.

Det folkhem som Per Albin Hansson började formulera på 1920-talet, och som efter 1945 fick fullt genomslag, var en direkt följd av emigrationen. För att svenskarna skulle stanna krävdes både höjd materiell standard och större frihet för medborgarna.

Motstånd mot orädd migrationsforskning

Hundra år senare ser vi en motsatt rörelse: massiv inflyttning och en växande känsla av hemlöshet bland delar av befolkningen. Samtidigt har kritik mot invandring och mångkultur ofta stämplats som rasism eller extremism. Se denna översikt.

Redan på 1990-talet försökte antropologiprofessorn Jonathan Friedman i Lund studera effekterna av migrationen, bland annat i samband med att 82 000 ex-jugoslaver anlände 1992. Han ville intervjua unga män på landsbygden om deras reaktioner, men fick nej till forskningsmedel i Sverige. I stället vände han sig till en amerikansk fond och publicerade senare bidrag i antologin Exit Folkhemsverige. Se denna översikt av paret Friedmans forskning.

I boken PC: Political Correctness and Rising Elites at the End of Hegemony (2019) analyserade Jonathan Friedman hur politisk korrekthet i Sverige har försvårat en öppen diskussion om migrationspolitik.

Exilens existentiella dimension

Ett projekt om exil rymmer mer än demografi och politik – det berör själva människans villkor. Alla människor lever på sätt och vis i exil. Vi är ”inkastade” i en värld och en tid som vi inte själva valt. Martin Heidegger kallade detta för Geworfenheit (”inkastadhet”).

Att undersöka hur både infödda svenskar och invandrare upplever hemlöshet kan därför förenas med existentiella perspektiv. Filosofihistorien från Kierkegaard till Sartre, har skildrat människans sökande efter mening i en tillvaro utan självklart hem.

Även litteraturen och konsten ger starka vittnesmål om exil: August Strindberg skrev 1884 i ett brev till förläggaren KO Bonnier att han behövde ”laxera Sverge och Svensk Dumhet ur sig”, och historien är fylld av författare, konstnärer och filosofer som funnit kreativitet i landsflykt.

Ett projekt för självförståelse

”Exil” kan bli ett projekt som förenar samhällsvetenskap, kulturhistoria och existentiell filosofi. Genom att studera människors känsla av hemlöshet – frivillig eller ofrivillig – kan vi bättre förstå både oss själva och de andra. Undersökningen World Values Survey är en självklar utgångpunkt men den behöver kompletteras. Se min kommentar.

I en tid när migration förändrar nationer och identiteter kan ett sådant forskningsprojekt bidra till fördjupad självförståelse och ny kunskap som samhället är i stort behov av och utvidga förståelsen av den mänskliga tillvaron.

(denna text lades upp 2020 på Katerina Magasin och är fortfarande aktuell, trots att både Fokus och Axess refuserat den)