Vi i föreningen Medborgarperspektiv.se är personer med borgerliga perspektiv som vill delta i samhällsdebatten. Detta gör vi bl.a. genom att skicka ut texter med olika tankar och förslag till opinionsbildare.

Vid flera tillfällen har vi i vår verksamhet önskat hjälp och svar från offentlig sektor:

• veta hur mycket Stockholm stad tjänar på parkeringsfällor som är en del i stadens inkomst på hundratals miljoner för felparkeringar
• Kontrollräkning av valanalys över hur röster fördelat sig på olika kategorier såsom hur invandrarröster påverkade valet 2022
• svar på petition att public service som en av sitt åtagande att vara opartisk och saklig ska sluta med att sätta negativa epitet på politiska personer eller organisationer som man inte gillar såsom epitet högerextrem. Något svar på petitionen har inte inkommit trots att petitionen skickades till alla beslutande organ i och runt public service. Arrogant med tanke på att vi i föreningen är tjugo personer som lägger ner avsevärd tid på att följa och delta i samhällsdebatten.
• En fråga har också ställts till tillsynsmyndigheten Mediemyndigheten och ägaren Förvaltningsstiftelsen till public service huruvida de har agerat över den obalans i förtroende mellan borgerliga tittare och deras lägre förtroende visavi de som röstar vänster. Obalansen har existerat i decennier. Mediemyndigheten hänvisade då till en pågående utredning om public services framtid. Förvaltningsstiftelsen svarade inte trots påstötningar.

Vi föreslår nu att offentliga verksamheter, myndigheter såväl som bolag ska gå in för att stödja samhällsdebatten. På samma sätt som man har policies för jämställdhet och hållbarhet kan man ha en policy för att se till att vital information når samhällsdebattörer:

• ”vi stödjer samhällsdebatten med information” borde man frankt deklarera på sina webbsidor

Det är uppenbart av våra exempel men även av Tryckfrihetsförordningen som definierar offentlighetsprincipen att nuvarande status inte räcker för att stödja samhällsdebatten. I förordningen står det i 2 kap. 1 §:

”Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar”.

Nyckelbegreppet är allmänna handlingar. Begreppet var inte relevant för våra fyra exempel. Det gör offentlighetsprincipen bestående av tryckfrihetsförordningen ganska så tandlös. Bevisligen skulle man också kunna säga eftersom vi inte har fått något svar.

Tveksamt också om Stockholm stad har ett dataregister som visar vilka adresser/ställen som genererar flest P-böter, dvs det saknas en allmän handling kring detta. De andra exemplen är ju dels en begäran om kontroll av beräkningar som gjorts kring valet 2022 och dels krav på svar om public service tänkte upphöra med att sätta negativa epitet på personer och organisationer som de uppenbarligen tycker är kontroversiella.

Slutligen ville vi veta vad public service avser att göra för att rätta till obalansen i förtroende mellan borgerliga och röda tittare och lyssnare.

Även förvaltningslagen kommer in här med sitt krav på att myndigheter ska vara serviceinriktade. Som vi ser det är det endast Mediemyndigheten i våra exempel som faller under denna lag. En JO-anmälan har gjorts över att svar ej har getts dock inte för Stockholm stad och P-böterna, ej heller för Statistiska Centralbyrån för vägran att kontrollera vår valanalys, ej heller för public service som vägrar svara på våra framställningar. Dessa är inte myndigheter.

Vår önskan är nu att offentliga verksamheter inför en informationspolicy för främjande av samhällsdebatten.

En allmän positiv inställning från myndigheter och annan offentlig verksamhet att hjälpa personer och organisationer med samhällsinformation för samhällsdebatten kommer att göra debatten betydligt mer stringent samt mer omfångsrik. Med tillgång till fakta och information ökar de politiska förslagen.

Man kan diskutera om policyn borde vara obligatorisk. Vi förordar ett införande på frivillig väg. Blir det en torftig uppslutning kan riksdagen kräva ett införande.

Under resans gång får det också utkristallisera sig vad som är rimliga insatser från offentlig sektor och vilken information som är lämplig att sprida ut till omvärlden. Ett råd bör finnas på någon lämplig myndighet med uppgift att precisera policyn allteftersom erfarenheter vinns.

Hjälpen ska vara kostnadsfri.

Om man räknar med den lokala samhällsdebatten uppskattar vi att det handlar om några tusen individer (och organisationer) som skulle kunna komma att belasta offentlig sektor med önskan om information och fakta. Det borde offentlig sektor mäkta med.

Med en informationspolicy för offentlig verksamhet att stödja samhällsdebatten skulle Sverige få en vitalare samhällsdebatt.

Förslaget exploaterar, till låg kostnad, den potential som finns inneboende i offentlig sektor när det gäller information och möjlighet att serva samhällsdebatten.

Offentlig sektor får helt enkelt anstränga sig lite för att göra nytta i samhällsdebatten.

 

Föreningen Medborgarperspektiv.se
Skribent
Åke Thunström (ordf)
20241106

 https://www.medborgarpolitik.nu/category/lobbying/