Parrhesia- free and bold expressions in ancient Greece

  Parrhesia  free and bold expressions in ancient Greece To speak out in public at the town square or among listerners, right from your heart, in order to reveal important truths, was  called parresia at the age of classical debate and philosophy, 2500 years ago or so in Greece. The word comes from pan, which … Fortsätt läsa Parrhesia- free and bold expressions in ancient Greece

Bokcirkel och bildning

GIMLES BOKCIRKEL: Var tredje onsdag kl 18 samlas vi, några herrar och undantagsvis någon dam, för att dryfta synpunkter på några aktuella böcker, helt utan bidrag men för vår egen bildning. Detta sker på kafé Ritorno vid Vasaparken i Stockholm i regi av kulturföreningen Gimle. Vi har betat av Markus Uvells Bakslaget, Douglas Murrays Kollektiv … Fortsätt läsa Bokcirkel och bildning

En skriftställares dagbok: 24-12-2020

PÅ JULAFTONS FÖRMIDDAG SKINER SOLEN som sedan kommer gå ned 14.51. Igår skulle den skina men molnen hopade sig, medan idag skulle det bli molnigt.  Tvärtom är bra ibland. Jag lever bra med stöd från akassan sedan jag blev arbetslös i somras. Regeringen har höjt ersättningen med 10 000 kr/mån fram till valet 2022, en … Fortsätt läsa En skriftställares dagbok: 24-12-2020

Samtal om liberalism- Del 1

Samtal med Daniel Svensson om liberalism utifrån mina texter nedan. Det andra samtalet är med Strausskännaren Mattias Betts. *** Min artikelserie om kritik under 1900-talet av liberalismen: Del 1-Introduktion Del 2-Peter Thiel och The Straussian moment Del 3- Carl Schmitt Del 4-Leo Strauss Del 5- Neokonservatismen Del 6-Kommunitarism Del 7-Judith Shklar Del 8- Statsliberalismen Del … Fortsätt läsa Samtal om liberalism- Del 1

Efter liberalismen: Steve Bannon och tradtionalismen-del 11

EFTER LIBERALISMEN Steve Bannon och Traditionalismen- Del 11 Steve Bannon är känd för att ha lett högersajten Breitbart från 2012 och varit kampanjledare och rådgivare till Donald Trump från 2015 till 2017. Han passar inte in som akademisk tänkare i min serie om kritiker av liberalismen, men har haft kanske större inflytande än någon av … Fortsätt läsa Efter liberalismen: Steve Bannon och tradtionalismen-del 11

Efter liberalismen: Why liberalism failed av Patrick Deneen- Del 10

EFTER LIBERALISMEN- Del 10 Why liberalism failed av Patrick Deneen   I denna studie av det västerländska demokratiska statsskicket, här kallat ”liberalism”, tar Patrick Deneen, professor i statsvetenskap vid Notre Dame universitetet,  upp den klassiska politiskt filosoiska tråden från sin föregångare, den tysk-judiska filosofen Leo Strauss, som jag skrivit om i denna serie. VÄST ÖVERGAV … Fortsätt läsa Efter liberalismen: Why liberalism failed av Patrick Deneen- Del 10

Den misslyckade postmodernisten Sjunne

”Det är lätt att man överskattar individens inverkan på samhällsutvecklingen. Effekten av min död skulle till exempel inte bli så positiv som många föreställer sig.” Horace Engdahl, De obekymrade (2019) Omsider har även jag läst Johan Lundbergs När postmodernismen kom till Sverige. Den berör förhållanden som jag känner till, om än perifert i vissa fall, … Fortsätt läsa Den misslyckade postmodernisten Sjunne

Efter liberalismen: Judith Shklar- Del 7

EFTER LIBERALISMEN – DEL  7 Judith Shklar   I min serie om liberalismens kritiker under 1900-talet har den politiska filosofen Judith Shklar  (född 1928 i Lettland, död 1992 i USA) en intressant position. RÄDSLANS LIBERALISM Hon är en skeptisk liberal som myntat begreppet ”liberalism of fear” (översatt som ”Rädslans liberalism” i Timbros utgåva 2016 och … Fortsätt läsa Efter liberalismen: Judith Shklar- Del 7

Efter liberalismen: Neokonservatism- Del 5

Efter liberalismen- Del 5 Neokonservatismen I min serie av kritiska perspektiv på liberalismen är neokonservatismen en logisk följd av filosofen Leo Strauss. Strauss koppling till denna grupp och hans roll i invasionen av Irak, 30 år efter sin död, har fått orimliga proportioner. En labil forskare, Shadia Druy, har envetet tolkat Strauss som en slags … Fortsätt läsa Efter liberalismen: Neokonservatism- Del 5

Efter liberalismen. Carl Schmitt. Del 3

Efter liberalismen. Carl Schmitt- Del 3 av Jan Sjunnesson I samtalet med Peter Thiel och Peter Robinson som jag tog upp i Del 2 av denna serie om den liberala demokratins brister nämndes en tysk teoretiker, ”with a chequered past” (Robinsons ord). Thiel log och svarade att Carl Schmitt (1888-1985) hade sina poänger trots sin … Fortsätt läsa Efter liberalismen. Carl Schmitt. Del 3

Efter liberalismen: Från Carl Schmitt 1920 till Steve Bannon 2020. Del 1

EFTER LIBERALISMEN Introduktion- Del 1 av Jan Sjunnesson Sedan 11 september 2001 har USA och västvärlden ställts inför ett hot som riskerar att slita sönder våra liberala demokratier i interna religionsstrider och asymmetriskt inbördeskrig. Det Västeuropa som skapats utifrån bilagda strider mellan katoliker och protestanter vid Westfaliska Freden 1648 måste återigen ta strid i religiösa … Fortsätt läsa Efter liberalismen: Från Carl Schmitt 1920 till Steve Bannon 2020. Del 1

Inställda essäer och oskrivna infall

För sju år sedan planerade jag att skriva  sex-sju skriftsamlingar med korta essäer och kåserier inom teologi, humaniora och samhällsdebatt.  Storslagna planer som delvis realiserades. Serien skulle heta Essäer och utfall, del I-VII. Här är de planerade infallen, varav några publicerades i mina textsamlingar Pedagogik och polemik, Philosophy papers, Livsvatten och Tryckt och otryckt, här … Fortsätt läsa Inställda essäer och oskrivna infall

Förslag på ny radikal högskola 1996

Se även mitt folkbildningsinitiativ i Uppsala 1992 Radikal högskola Högerns ideologiska erövring av universiteten måste stoppas. Näringslivet får aldrig ha monopol på utbildning. Därför måste vänstern starta egna högskolor till motvärn. Det gäller alltså att starta en ny mindre högskola. Antingen i folkrörelse- eller i fristående regi. Idéen om en ny radikal högskola kan ges … Fortsätt läsa Förslag på ny radikal högskola 1996

Tänkandet om ”Den Andre” som antirasismens kulturpsykologi: Del III – från Buber till Levinas

Detta är den tredje delen i en artikelserie om det filosofiska begreppet ”Den Andre”: Martin Buber (1878- 1965) företräder en religiös dialogfilosofi som inte liknar de mer akademiska filosoferna som refererats tidigare. Hans bok ”Jag och Du” behandlar relationer mellan Jag-Det och Jag-Du (skrivet Thou på engelska). Jaget upprättas i mötet med ett Du enligt … Fortsätt läsa Tänkandet om ”Den Andre” som antirasismens kulturpsykologi: Del III – från Buber till Levinas