Kategoriarkiv: Islam

Kurder i Sverige får svenska barn

pekgul

Makarna Nalin och Cheko Pekgul har skrivit boken Jag är ju svensk (Recito, 2014) som de fått ge ut själva på egen bekostnad. Titeln kommer sig av ett utrop deras då femåriga dotter sa till sin kurdiska mormor när hon hävdade att barnbarnet var kurdiskt, varpå dottern utbrast: ”Men jag är ju svensk!”.

Boken är en argsint och bitvis välartikulerad attack på den islamistkramande vänstern inklusive den socialdemokrati framför allt Nalin Pekgul representerat i riksdagen och som ordförande för S-Kvinnor. Nalin är för övrigt syster till Kurdo Baksi som vi tidigare skrivit om i denna artikelserie.

I boken redogörs för många resonemang och händelser om missförstånd från myndigheter inför krav från fundamentalistiska muslimer men även den svenska ängsligheten att bli kallad rasist om man kritiserar vad vissa invandrargrupper har för sig. I en intervju i NEO berättar Nalin Pekgul om boken som är starkt kritisk till hennes eget parti, Socialdemokraterna

Deras hemvist i Stockholmsförorten Tensta är det nav som alla korta kapitel vrider sig runt. De är lojala sin hembygd där de bott ett par decennier, men anser att Tensta varken är ett invandrarghetto eller en multikulturell dröm. 2005 var Nalin och Cheko Pegul på väg att lämna Tensta på grund av den växande islamismen och våldet men valde till sist att bo kvar berättade de förvånade över uppmärksamheten i DN .

De avslutar boken med en förhoppning om att multikulturalismen kan överleva i Sverige till skillnad från länder som Tyskland och Storbrittanien där den sagts ha misslyckats. Dock har de dessförinnan listat över 50 anledningar till att misstro experimentet. Två modiga svenska kurder med svenska barn har med boken bidragit till en nyttig diskussion om invandring, om svenskhet och framtiden-

Svenska muslimer och terrorbekämpning

MMRK

Jagar den svenska säkerhetspolisen muslimer? Får muslimer sämre rättsskydd än andra? Varför bryr sig ingen om de två fängslade svenska medborgarna som togs från Somalia till USA 2012?

Dessa tre frågor besvarades i stort sett med ja, ja och islamofobi vid en kväll (22/11) i Rinkeby Folkets hus med MMRK (Muslimska MänniskoRättsKommittéen) och Afrosvenskarna. Där fanns också en inbjuden talare från brittiska Cage Prisoners, Farhad Ansari, och Gösta Hultén från svenska Charta 2008. Båda dessa organisationer har anklagats för att stödja extremism, försvåra arbetet för polis och åklagare att söka efter misstänkta terrorister. Kontakter finns in i den rödgröna regeringen. Bostadsminister Mehmet Kaplan har deltagit i möten med Charta 2008 där islamister har vädrat antisemitiska och fundamentalistiska åsikter, se Dagens Samhälle och Samtiden.

Inför mötet med de svenska muslimerna i Rinkeby debatterade Försvarshögskolans terrorexperter Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren några dagar tidigare i Expressen och efteråt i Expressen om att svenska MMRK och brittiska Cage uppmuntrar till extremism. Cage beskrevs av Ranstorp och Hyllengren som ”en organisation vars överhuvud är antisemiten Yvonne Ridley och som upphöjer den kände al-Qaida predikanten Anwar al-Awlakis jihadistiska budskap”. Kan tilläggas att Mehmet Kaplan bjöd in Yvonne Ridley till riksdagen 2011, att Afrosvenskarna bjöd in henne till Rinkeby samma år (se Expressen) och att hon talade vid Muslimska Familjedagarna på inbjudan av Islamska Förbundets ordförande, socialdemokraten Omar Mustafa (se Expo).

Vid kvällen i Rinkeby berättade representanten från Cage i Storbritannien att landets hårda lagar om terrorbekämpning i muslimska bostadsområden, moskéer, i skolor och sjukhus, har lett till att ingen vill berätta om vad de vet av risk att själva råka illa ut. Han menade att brittiska MI6 och Scotland Yard kategoriserar muslimer utifrån deras klädsel, bönevanor, böcker med våldsamt innehåll och så vidare. Resultatet blir att polisen letar i huvudet på folk snarare än att söka efter och straffa olagliga beteenden menade han.

Budskapet var att Sverige kunde gå samma väg som övriga Europa genom att införa lagar utan rättssäkerhet som riktar sig specifikt mot muslimer. Som tur var hade detta inte skett än men den brittiska muslimen hade hört att en viss Ms. Mona Sahlin, in charge of anti-terrorism enforcement, och Minister of Law, Mr. Morgan Johansson, hade planer på så kallad snabblagstiftning och åtgärder mot jihadresor.

Där tog MMRK:s Fatima Doubakil, Rashid Musa, Kitimbwa Sabuni och andra lokala och nationella muslimska företrädare vid och berättade om hur de svenska moskéerna får besök av ”dialogpoliser” från SÄPO som ska dela upp dem i ”goda” och ”dåliga” muslimer. Doubakil ansåg att polisen var alldeles för upptagen av de 90 individer som rest till Syrien och Irak. De skulle istället låta moskéerna och de svenska muslimerna sköta sina egna angelägenheter. För övrigt fanns inget samband mellan att delta i terrorträning och att begå terrorbrott menade de och avvisade alla förslag på att kriminalisera resor till konflikthärdar från Sverige.

Några ”blodspengar” från svenska samhället välkomnades inte från de svenska muslimerna, om det innebar att underordna sig Mona Sahlins och SÄPO:s premisser om att skvallra på andra muslimer som kunde misstänkas hysa terrorsympatier eller låta sina barn göra jihadresor.

Förresten var orsaken till att unga män stred att de inte hade arbete och bostad, att de var utsatta för rasism och islamofobi. Samma ursäktande resonemang förde för övrigt Mehmet Kaplan i turkisk press för någon månad sedan vilket uppmärksammades av Nalin Pekgul, turkisktalande socialdemokrat (se Dagens Industri ).

Kvällens rättshaveri stod Charta 2008:s företrädare Gösta Hultén för, en man som nog har gott om sådana erfarenheter. Han uppmanade alla i Rinkeby Folkets Hus åhörarskara att ringa till Utrikesdepartementet för att förhöra sig om de två svenska medborgare som greps i Somalia 2012 för terrorbrott och fördes till USA (se Expressen). ”Var jobbiga medborgare” manade han.

Hur jobbigt det kan vara att följa med i resonemangen från personer som MMRK:s Doubakil visar den eminente skribenten Nima Gholam Ali Pour på sin blogg, men han reder ut deras förvirrade, konspirationsteoretiska och kränkthetssökande tankar så att man hänger med. Vilket tur att att landets knappa halv miljon vettiga muslimer inte bryr sig om dem.

ISIS och islamism i Sverige och Europa

ISIS

En person som kallas Sheikh Achmed intervjuas av en korrekt arabisk programledare. Achmed är bosatt i Sverige, ett land han vill göra muslimskt, med våld om så krävs. Han hyllar ISIS och våld, men blir emotsagd av programledaren vid tv-kanalen Al-Hayat.

Här är klippet, ISIS i Sverige med svensk översättning.

Här är en ordagrann översättning från arabiska, ISIS i Sverige

Mer om ISIS och islamism i Europa:

Demonstration för ISIS i Holland, slagsmål mellan ISIS supporters och kurder i Tyskland, svensk fd socialdemokrat flaggar för ISIS på sin FB sida, TV4 inslag, ISIS propagandacentral i Malmö och det islamistiska partiet Hizb ut-tharir i Sverige. Kommentar från journalisten Gunnar Sandelin och terrorexperten Magnus Norell på bloggen www.morklaggning.wordpress.com och från Ilan Sadé.

***

Varför man bör oroa sig om mellan 15 och 25 % enligt västerländska säkerhetstjänster och opinionsundersökningar av världens 1, 2 miljarder muslimer är vad som betecknas fredliga eller våldsamma islamister framgår av denna video, Brigitte Gabriel at Benghazi hearings. Den amerikanska utredaren Brigitte Gabriel besvarar en fråga från publiken om varför muslimer skildras som så våldsamma i medier. En utförligt svar ges som kan ses här.

20 % av 1,2 miljarder blir 240 miljoner. Av dem kanske bara några realiserar sina planer men det är alldeles för många. Fler moderata muslimer behöver göra som programledaren i Al-Hayat tv, konfrontera våldsretoriken och predika frihet och tolerans.

Flygblad till stöd för ISIS utdelat i London 12 aug 2014:
ISIS london

Flygbladsutdelare i London:

ISIS i lOnd 2

Mitt föredrag om yttrandefrihet

JS

Underlag till mitt föredrag den 18 mars 2014 i Alviks Medborgarhus. Videoinspelning här.

Kronologi över begränsningar i yttrandefriheten från 1970-talet /Dansk lista Fri debatt

Utrikes
1979 Irans revolution
1989 fatwa mot Salman Rushdie, Iran och Storbrittanien
1991 mord på Rushdies japanska översättare, mordförsök på norsk och italiensk förläggare och över 30 döda i Turkiet
1993 Taslima Nasreens bok Shame dödshot, Bangladesh
2002 mord Pim Fortym, Holland
2003 Ayaan Hirsi Ali, kritik av islam, dödshot, Holland
2004 Lars Hedegaard vägras inträde i danska PEN och grundar Trykkfrihedsselskabet
2004 mord Theo Van Gogh, Holland
2006 karikatyrteckningarna, Kurt Vestergaard och Flemming Rose Danmark och globalt
2006 Opera i Berlin stänger pga hot från islam
2007 Naser Khader, dansk politiker dödshotad av muslimer
2008 boken om Aisha av Sherry Jones dras in pga kritik av islam, USA
2009 förslag på ny blasfemilag, Norge, stoppad
2010 förslag på ny blasfemilag, England, stoppad av överhuset
2010 FNs kommittée för mänskliga rättigheter antar förbud mot blasfemi stoppat 2011
2010 bomb vid tidningen Charlie Hebdo, Frankrike pga Muhammedkarikatyr
2011 åtal mot Geert Wilders pga kritik av islam, frias, Holland
2011 åtal mot Lars Hedegaard pga kritik av islam, frias, Danmark
2012. Lego drar tillbaka leksaker pga kritik från islam, Danmark
2013 Burger King drar tillbaka glasslogo pga kritik från islam, USA
2013 skott mot Lars Hedegaard, Danmark
2013 dödshot mot poeten Yahah Hassan, Danmark
2013 EU parlamentariker förbud mot kritik av islam, feminism, invandring, hädelse mm, Europa
2013 Wendy Donigers bok om hinduism förbjuden, Indien
2013 Konstnärerna Firozeeh Bazrafkhan och Abel Azcona dödshotas pga konstverk om Koranen, Danmark och Spanien
2014 Katy Kerry popstjärna drar tillbaka smycke med text om Allah, USA

Sverige
Hajby och Kejne affärerna 1950-tal
1973 IB affären, Palme
1977 Geijer affären, Palme
1980 Medievänstern (Myrdal (hönster), Delblanc, Fagerberg, Gustafsson (problemformuleringsprivilegiet)
1970-80tal anmälningar till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Palme arg
1989, Svenska Akademien, tvekan om Rushdie fatwa (Ekman, Ahnlund, Gyllensten)
1997 Karolina Matti , Sociologi i Umeå
1997 Kajsa Ekholm Friedman, föredrag och debattinlägg, Lund
2003 Integrationsminister Mona Sahlin tar strid i utredning om strukturell rasism. Akademisk ofrihet
2004 TV8 stängs ned pga Fox News reportage från Rosengård av Schyman & Ohly
2005 Världskulturmuseét i Gbg stänger utställning pga hot från islam
2006 Utrikesminister Frievalds stänger webbar med Muhammedteckningar, förnekar
2006 JK Lambertz försvarar censur pga islam och global kris
2007 Lars Vilks rondellhundar. Gallerister hotas o dödshot vid föredrag o bostad
2011 Kulturhuset ställer in utställning pga hot från islam
2013 Skribenter (Gardell, Sveland m fl ) förbud mot kritik av islam, invandring, feminism mm
2013, genusdebattören Pär Ström hånas i pjäsen Vita kränkta män som ges på Teater Brunnsgatan 4 med stöd av Statens Kulturråd, Stockholms stad och landsting samt hyllas i press och medier.

Här finns fler liknande svenska företeelser på senare år:

• Fackförbundets uteslutningar av Sverigedemokrater, Kristdemokrater, Moderater
• Förföljelser av präster inom Svenska Kyrkan från Seglora Smedja, Tro & Solidaritet
• Debattinlägg i Kyrkans Tidning om att avskilja prästkandidater med avvikande meningar
• Advokatsamfundets ordförandes förslag om uteslutning av Sverigedemokratiska nämndemän
• LO:s kampanj som ska utbilda 150 000 medlemmar att lyssna vid fikapauserna
• Utredningen av Bengt Westerbergs Främlingsfienden inom oss SOU 2012:74
• Ungdomsstyrelsens satsningar 2013 på informationskampanjer i skolor om internetsidor
• Statens Medieråds förlåtande hållning mot autonomt vänstervåld 2013 (Magnus Sandelin blogg)
• Arbetarrörelsens samarbete med radikala muslimska organisationer tystas ned
• Expressens och Researchgruppens uthängningar 2013.

Boktips
Arnstberg Arnstbergs böcker om svenskhet

Brauhn och Demirbag- Steen, Till frihetens försvar
Dervish, Ordbrand
Caesar, Världmästarna
-”- , Fler ministrar borde gråta
Malik, Från fatwa till jihad Finns på svenska
Arnstberg och Sandelin, Invandring och mörkläggning
Thelin, Sverige som rättstat
Hultén och Samuelsson, Mediavänstern
Ahlmark, Det galna kvartsseklet
-”- , Vänstern och tyranniet
Carlqvist och Hedegaard, Farliga ord
Lars Hedegaard, 1400 års krigen
-”- , I krigens hus
-”- , Muhammeds piger
-”- , Frem for alt frihed, festskrift till Lars Hedegaard
Bruce Bawer, While Europe slept
-”- , Surrender
-”- , The new Quislings
-“- Victims revolution
Ch Murray, Coming apart
Mark Steyn, America alone
-“- , Lights out
Ezra Levant, Shakedown
Roland Zuiderveld, Fallet Wilders
Geert Wilders, Marked for death
Christopher Caldwell, Reflections on the revolutions in Europe
Hallgrim Berg, Demokrati eller Islamisme ?
Ibn Warraq, Defending the West
-”- , Why I am not a Muslim
Melanie Phillips, Londonistan
-”- , The world turned upside down
Johan Lundberg, Ljusets fiender
Magnus Sandelin, Jihadister
Magnus Norell, Islamismens seger
Bernard Lewis, What went wrong?
Asle Toje, Rodt, hvidt og blått
Douglas Murray, Islamophilia
Kågeson, Tid för barn?
Kihlbom m fl. Förskola för de allra yngsta
Kullbom och Landin, Politisk korrekthet på svenska
Kurten-Lindberg, Tokfeminismen
Wager, Inte svart eller vitt.
Zaremba, Minken i folkhemmet
Ljungberg m fl, Betongväldet
Tribell red, Den borgerliga optimisten
Tribell red, Den nya borgerligheten
Jalving, Absolut Sverige
Nerbrand red, Samtida feminism
Östergren red, F-Ordet
Norberg, Motståndsmannen Vilhelm Moberg
Moberg, I egen sak
Rothstein, Förargelseväckande beteende
Sjunnesson, Sverige 2020/ The Swedish story
Sandberg, Fritänkaren
Segerfeldt och Raanka, Enpartistaten
Billing, Jämställdhetsbluffen
Ström, Mansförbjudet
Boktips för feminism
Zetterberg och Ljungberg, Den svenska socialstaten
Arvidsson, I ett annat land
Edwardsson, En annorlunda historia
Björkman m fl, Exit Folkhemssverige
Hamilton, Det infantila samhället
Engellau och Gür, Den övermodige beskyddaren
Himmelstrand, Att följa sitt hjärta
Huntford, Det blinda Sverige/The new totalitarians
Johansson, De svarta åren
Nilsson, Sverige sluten anstalt
Segerfeldt, Befria kulturen från politiken
Stjernfeldt och Thomsen, Kritik av den negativa uppbyggligheten
Eriksson och Rennerfeldt, Folkhemmets balkanisering
Enkvist, Feltänkt!
Enkvist, God utbildning och dålig
Ohrlander, Den gudarna älskar
Alapoeus, Drabbad av Sverige
Enzensberger, Svensk höst
Jonathan Friedman, PC worlds
-”- The anthropology of global systems
Jim Goad, The redneck manifesto
Paul Collier, Exodus
David Eberhard, Ingen tar skit
-”- I trygghetsnarkomanernas land
-”- När barnen tog makten
Sven Delblanc, I Moria land
Rauscher och Mattsson, Makten, männen, mörkläggn
Salman Rusdie, Överskrid denna gräns
-”- Joseph Anton

________________
Ledarskribenten Marika Formgren har också talat och skrivit om yttrandefrihetens villkor i Sverige

Föredraget ”Bygg samhället underifrån” på Axess seminarium i Engelsberg, feb 2014

”Sluta med progagandan” Axess magasin, nr 1 2014

”Grön attack mot småskaligheten”, Axess magasin, nr 2 2014

Blogginlägget ”Ledarskribentens epilog” jan 2014

Islamistiskt parti etablerar sig i Sverige

Svensk-islam

Läs på om det islamistiska Frihetspartiet Hizb ut -tharir som etablerar sig över hela världen och i Sverige för att införa ett nytt kalifat, muslimskt världsstyre byggt på sharia och islam. Även Expo har reagerat efter att Per Gudmundson skrivit om dem på sin blogg. De skriver öppet om sin odemokratiska syn:

”Således är den av människor konstruerade demokratiska ideologin bristfällig och därmed direkt farlig för människor, eftersom den: I) inte lagstiftar korrekt (resultatet blir egoism, omoraliskhet), II) inte lagstiftar i enlighet med människans natur (människan lämnas,full av otillfredsställelse) och, III) inte fyller henne med inre frid och förnöjdhet.”

Försök förstå dessa nutida världsomfattande planerna på kalifatets återkomst

300px-Kalifatet_år_750_historisk_karta

Länkar att läsa

http://expo.se/2012/antisemitiskt-islamistparti-etablerar-sig-i-sverige_5361.html

http://hizb-ut-tahrir.se/

http://hizb-ut-tahrir.se/index.php/kategori-politik/91-demokrati

http://ligator.wordpress.com/2014/02/02/ett-svenskt-parti-som-vill-utrota-judar-och-forbjuda-demokrati/

http://gudmundson.blogspot.se/2012/10/svenska-hizb-ut-tahrir-uppmarksammas.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hizb_ut-Tahrir

http://da.wikipedia.org/wiki/Hizb_ut-Tahrir

http://english.hizbuttahrir.org/

http://www.sydsvenskan.se/sverige/sapo-haller-koll-pa-islamistparti/

http://www.wnd.com/2014/01/islamic-terror-campaign-reaches-2014-olympics/

Om någon börjar tala om islamofobi kan man påtala snarare den utbredda islamofilin.

Föredrag om islam och genus i vinter

Två intressanta föredragshållare kommer till Alviks Kulturhus i nordvästra Stockholm i vinter.

Bertil Malmberg som tisdagen den 14 januari talar om islam. Här finns föredraget inspelat.

Tanja Bergkvist som tisdagen den 18 februari talar om genus. Här finns föredraget på hennes blogg.

Båda föredragen startar kl 19 i sal Mossen. Inträde 20 kr. Min Sverigebok kommer finnas för kontantförsäljning, 200 kr.

För er som inte kan komma spelar vi in föredrag och lägger upp på YouTube som vi gjorde sist när Jan Tullberg talade om ekonomi och invandring.

Arrangör Fri Folkbildning.
Välkomna !/Sjunne

Sverigedemokratiska invandrare

Fenomenet med sverigedemokratiska sympatisörer och medlemmar med invandrarbakgrund fascinerar mig och retar kanske andra. Hursomhelst är fakta uppenbara. I SCBs väljarundersökning från nov 2013 har andelen gått från 2 % vid valet 2010 till 7,4 %. Mer än en fördubbling alltså. Se SvD 12 dec 2013 och Nima Gholam Pour. Se även hans uppdaterade blogginlägg.

SCB SD

Enligt SDs egen medlemsundersökning sommaren 2012 har en femtedel utländsk bakgrund. Några av dem väljer att framträda med namn som Nima G Ali Pour , Peter Szadja och Mrutyuanjai Mishra . Dock har Mishra senare valt att hoppa av och anklaga SD, se Nimas blogg.

Jag kan se några anledningar till att svenskar med invandrarbakgrund väljer att inte gå på den tyvärr vanliga missuppfattningen att deras ursprung innebär att de oundvikligen ska rösta rödgrönt eller ens med regeringen Reinfeldt.

För det första är de människor i första hand och med stort mått av integritet. De vill inte låta sig formas av en svensk konformism utan tänka själva. Rasismanklagelser är inte aktuellt för dem utan de ser igenom vad media och etablissemang propagerar för.

För det andra är invandrare i högre grad än svenska besittare av normalt spridda värderingar, dvs. de specifikt svenska sekulära, rationell och individualistiska framstår som extrema för dem. Min Sverigebok The Swedish story skrevs först på engelska för denna målgrupp.

För det tredje är denna normal syn på familjeliv och individens roll socialkonservativ, liksom SDs men vilket partiet har kanske svårt att se ibland. Den välfärdsstatliga svenska statsindividualismen som alla partier inklusive stödjer utmanas av invandrare som hellre litar på sig sig själva och sina familjer än den svenska staten I det är de närmare gammelmoderat Gösta Bohman än Anders Borg.

För det fjärde har många invandrare flytt från muslimska länder på grund av det hårda religiösa förtrycket, iranier i synnerhet men även andra t ex kristna irakier och syrier. De går inte med på att än en gång lägga sina liv och sin hälsa i Sverige i radikala imamers händer och vill hålla sina ungdomar borta från jihadistgrupper och radikal islamism. Svenskarna däremot, särskilt rödgröna, kan inte se faran med representanter som Omar Mustafa med kopplingar till Muslimska Brödraskapet, Hizb ut –Tharir, kända anti-semiter och alla andra farliga grupper, utan stödjer dem med ord och bidrag, inte sällan skattemedel, som Muslimska Rättighetskommittén och många fler (se Johan Lundbergs bok Ljusets fiender och Per Gudmundsons blogg).

För det femte så bor många invandrare i utanförskapsområden där de dagligen får leva med en misslyckad integrationspolitik, brist på jobb, hög kriminalitet, usla skolor, brist på kontakter med svenskar men med floskler om mångfald ljudande om öronen. Särskilt från invandrare som flyttat till rikare områden men ändå förbehåller sig rätten att läxa upp dem som bor kvar och som vågar ha egna åsikter utanför mallen att brunhyade ska rösta vänster, ta emot bidrag och hålla tyst.

Till sist måste jag tillstå att vi svenskar efter 1980 är nog bland det mesigaste folk som gått på denna jord. Ett folk som skäms för sitt land och sig själva kan inte respekteras av inflyttade. Undra på att vi dras vid näsan av bedragare och man skrattar åt oss.

Jag utvecklar mer mina analys av grupper av invandrare i Sverige sedan 2000 i min bok Sverige 2020. Här finns ett utdrag ur kapitlet om invandringen till Sverige:

”Som tur är de nästan alla invandrare vettiga och tar avstånd både från religiöst motiverat våld och tjafs om handhälsning, fläsk i ärtsoppan och trassel med huvuddukar. En enkel men ovetenskaplig uppdelning av de skilda invandrarkategorier som kan skönjas utifrån detta avsnitts resonemang och internationella diskurser kan se ut så här:

A – Övervägande majoritet av ärliga, arbetande eller arbetssökande
B – Illojal minoritet, våldsamma, tjafsiga, kriminella och bedrägliga
C– Självutnämnda talespersoner, multikulturalister och anti-rasistiska aktivister
D – Stolta företrädare för sina utländska rötter, försvarar gemensamma krav och rättigheter (se not nedan)

A bryr sig inte mycket om C som försvarar B mot A och D. A gillar inte D särskilt mycket, men A är väldigt brydd över B, ofta deras yngre släktingar eller syskon som kastar sten på poliser och missköter skolan . D älskar skolan för där fick de visa sig duktiga och kunde göra A stolta. C tjafsade med lärarna om B hade snott mobiler eller nypt svenska flickor i baken. Vissa i B jobbar svart medan de tar emot bidrag men att avföra allt svartjobb som något fel och bara för B är nog fel. Det finns stolta svartarbetare i A men området är grått, medges.

Grupp D rör sig i offentliga svenska debatter och är journalister, kulturpersonligheter, forskare eller högre tjänstemän men gruppen utgör ingen homogen samling . De har skilda åsikter men kan diskutera sakligt och engagerat med varandra. De ogillar alla grupp C som de anser inte respekterar att samma krav och rättigheter ska gälla för alla boende i Sverige, oavsett ursprung, hudfärg, medborgarskap eller religionstillhörighet. När svenska debattörer och politiker backar tar grupp D striden med grupp C och grupp B. Grupp D kallas ibland för husnegrer, Oreo kakor, Onkel Toms och rentav islamofober och rasister av grupp C.

Både grupp C och grupp D syns i medierna och arbetar ofta där. Grupp A och B finns knappt alls i medierna om inte någon reporter åker till Skärholmens centrum för att tala med den persiske matthandlaren, en försynt medlem i grupp A. Väl där kan han stanna till på torget och se hur unga manliga medlemmar i grupp B bildar små klickar vid tunnelbaneingången, var och en inom sitt revir och med sina särskilda varor och tjänster att erbjuda för invigda.
Grupp C består av aktivister, journalister (ofta i statsmedia), färgglada galenpannor och missnöjda men härligt kaotiska artister. Radikala svenska akademiker och trendigt mediefolk använder grupp C som alibi för att bedriva identitetspolitik och leva hipsterliv, ungefär som Palme och 1968 generationen utnyttjade befrielsekrigare i Asien, Latinamerika och Afrika för att känna lite doft av djungelgerilla och revolutionärt krut. Nu sker liknande möten med tufft förortsliv och nya slangtermer, hybridkulturella begrepp, känna av våld och erotik i ungdomsgängen, och för att sedan återvända till innerstaden eller villakvarteret, stolta över ha doppat nosen i asfalt och lite myrra. Förortsmisär som chic medelklassradikalism .

På en amerikansk skala står grupp C för den gamla identitetspolitiska och multikulturella världen där medborgarrättsledaren Jesse Jackson leder striderna mot de vita förtryckarna, medan grupp D representeras av Barack Obama som inte tvekar att säga till svarta struliga tonåringar att de ska sluta skolka och deras föräldrar att de måste skärpa till sig.

Den offentliga grupp D och den anonyma grupp A är viktiga för att göra Sverige mer normalt, medan grupp B och grupp C behåller de nuvarande extrema dragen, inklusive den svenska mesigheten som de understödjer och lever av. Grupp B och C behöver pengar och acceptans från de snälla svenskarna, medan grupp A och grupp D vill vara oberoende och stolta. ”

Grupp D, där inga sympatier för SD ska förutsättas, snarare tvärtom med ett undantag:
Harry Schein, Tomas Gür, Nima Dervish, Nyamko Sabuni, Maciej Zaremba, Dilsa Demirbag-Sten, Merit Wager, Bhareh Andersson, Mauricio Rojas, Hanif Bali, Alice Teodorescu, Boris Benulic, Sakine Madon, Arhe Hamednaca, Nima Gholam Ali Pour, Jasenko Selimovic och Sara Mohammed. Internationellt finns författarna Salman Rushdie och Kenan Malik, och sedan 1960-talet den svarte amerikanske ekonomen Thomas Sowell.

I förordet till Nima Dervish Ordbrand beskriver författaren Torbjörn Elensky denna grupp C. ”Här var en massa personer som ingår i vårt svenska vi, men som inte tänker nöja sig med de roller som de tilldelats av vare sig rasister eller antirasister, två läger som fortfarande sorgligt nog matchar varandra i tendensen att stänga ute dem som inte passar i mönstret”.

Muslimsk fredsagent hyllar stupad jihadist

Kajs Atallah vid Lidingö folkhögskola på internationell konferens för fredsagenter
Kajs Atallah vid Lidingö folkhögskola på internationell konferens för fredsagenter

2013-07-20

Till ledningen för Fryshuset, Lidingö folkhögskola och Tro & Solidaritet,

Jag skriver till er i ett litet men principiellt viktigt ärende. Den 25 juni 2013 publicerade Svenska Dagbladets krönikör Per Gumundsson uppgifter på sin blogg som berör era enheter i varierande grad.

En ung muslimsk man vid namn Kajs Atallah har skrivit på sin Facebook sida en hyllning till en stupad vän men också jihadist i Syrien. Här finns hans ord om vännen på Gudmundssons blogg, kopierat från Atallahs privata FB sida:

”I detta liv var du ett LEJON och nu är du in sha Allah en fågel som flyger runt Allahs tron i paradiset.
En fin människa som visade godhet och omtänksamhet mot sina föräldrar och syskon i synnerhet och sin omgivning i allmänhet.
En ädel bror som var omtyckt av precis ALLA pga. sin etik, moral och karaktär.
Må Allah acceptera dig som shaeed och må Allah besvara din önskan! Amin
Kärleken är obegränsad. Saknaden är stor. Ditt härliga leende och ljuva skratt består! / Din bristfällige storebror”
http://gudmundson.blogspot.se/2013/06/har-hyllar-jihadisterna-den-senaste.html

Texten kan verka oskyldig men orden LEJON och shaeed (som betyder martyr på arabiska) är i sammanhanget inte alls representativt för någon som verkar som fredsagent för Tro & Solidaritet vilket han gjorde bland annat sommaren 2012 vid Lidingö folkhögskola i arrangemang av Tro & Solidaritet, se http://troochpolitik.se/?p=3557. Jag kan ha fel men en fredsagent kan väl knappast hylla jihadistiska frikårer i Syrien som läget ser ut nu ?

Vidare ingår Kajs Atallah i Fryshusets projekt Tillsammans för Sverige, en , ett projekt för interreligiös dialog som ”utgår från de mänskliga rättigheterna och vill visa hur religion kan vara en väg till integration och en växtkraft för unga i arbetet för fred och förståelse”. Hur denna ambition kan sammanföras med hans hyllning till en jihadist kan bli svårt att förklara men det är inte upp till mig.
Jag som skriver detta är en fd biträdande rektor vid Fryshusets Gymnasium 2005- 2007, sedemera verksamhetschef vid Internationellt Kulturcentrum vid Studieförbundet Vuxenskolan och universitetsadjunkt vid Stockholms universitet. Ni får göra vad ni vill av denna lilla upplysning men ta tag i Kajs Atallah när ni ser honom är ett gott råd. Att Svenska Dagbladet sitter på sådana uppgifter kan visa sig förödande i framtiden.

Allt gott i era strävanden efter interreligiös dialog,

Jan Sjunnesson

Förbannade svenskar skriver, arga invandrare agerar

14007_404871686215960_1332905314_n

Vad som gör vissa etniska svenskar, här kallat vanligt folk, mest förbannade och får dem att skriva vulgära angrepp på invandrare i kommentarsfält och bloggar är det hyckleri de åser angående ursäkter för vissa arga invandrarungdomars agerande.

Orden som gränsar till rashets och definitivt är främlingsfientliga gör inte någon glad eller fyller annan funktion än att få ur sig frustration. Och väl är väl det. För om dessa arga svenskar inte skulle skriva på internet utan ta sig ut i natten och tända eld på okända bilägares egendom eller bränna ned förskolor, finns knappast ord för vad media och etablissemang skulle kunna ta sig till.

Men just dessa handlingar som i varierande antal utförts av just ett fåtal men högljudda och av medier påhejade invandrarungdomar i förorter i Europa och USA de senaste decennierna ursäktas alltför ofta. I England 2011, i Husby i våras  2013 och nu i dagarna efter domen i Florida så går arga unga till angrepp mot egendom och andra oskyldiga.

Kommentarsfälten är fulla av arga utbrott över att dessa handlingar ursäktas, t ex av professor Ove Sernhede (och til blivande lärare),  partiordförande Stefan Löven och naturligtvis av Aftonbladet.  Minsta illa valt ord i dessa kommentarer däremot kan ge upphov till drapor i sagda slaskblad som i en vecka kan hävda att rasism minsann sker i det fördolda på Avpixlat, Exponerat och Fria Tider.  Jag ser som jag noterat tidigare dessa forum som folkfostrare och folkbildare. Fanns inte de skulle de mest arga och vulgära skribenterna dra sig till Nationell, Motpol, Realisten, Nya Tider och vad de kan heta. Där finns nog en del äkta rasister och mörkermän som välkomnar de arga besökarna och inte modererar så noga. En konsekvens blir då emellertid att dessa nya besökare får dels fel kontaktnät, dels bli kallade nazister och rasister oavsett vad de än skriver.  Blotta faktum att skriva där räcker. Blir man sedan kallad rasist för vad man än skriver tror man sig till sist vara det, fast man kanske ville ha en mer restriktiv migrationspolitik, kanske i paritet med EU genomsnittet. Vilket för över till nästa ämne.

SD har länge förespråkat en lägre nivå för invandringen, vilket inte lär ha undgått någon.  Nu har Cecilia Malmström tagit tag i frågan och, se, lagt ett förslag om lägre invandring med sikte på EU genomsnitt (vi tar redan in flest per capita med undantag för Malta, och nr 3 i absoluta tal). Ingen reagerar på att siffrorna hon föreslår är ungefär samma som SD:s utan plötsligt är hon en klok kommissionär (det är hon fö. inte alls, dvs. klok med sin doktorsgrad och IQ men totalt omdömeslös i vad svenska folket förväntas godta utan knussel).

Vidare liknande händelser med samma märkliga medielogik under våren 2013 var mordet på soldaten Rigby i södra London av två svarta muslimer.  De stod kvar och skrek Allah Akbhar när de greps men när jag läste om nyheten på BBC:s hemsida stod detta fundamentala faktum mot slutet i beskrivningen. Det såg annars ut som ett vansinnesdåd utan orsak, liksom när major Nidal Hasan skrek samma Allah Akbhar när han dödade 13 och skadade 29 vid Fort Hood i Texas 2009 men blev rapporterat som en arbetsplatsolycka.

Den brittiske Douglas Murray följde nyhetsrapporteringen om mordet på Rigby och inom några timmar fann han att nyheten hade förändrats till att bevaka så att inga angrepp skedde mot brittiska muslimer eller att någon skrev något på twitter. I sin bok Islamophilia berättar han om denna och andra särbehandlingar muslimer fått i media. Tyvärr gjorde någon det och en tant sade till pressen att muslimer inte var att lita på. Båda åtalades för att använt sin yttrandefrihet efter en fruktansvärt tragisk händelse och givit utlopp för sin frustration.

Den frustration som britter och svenskar visar i ord kan inte jämställas med den frustration som vissa invandrare visar genom att förstöra egendom och slåss med polis och oskyldiga. Naturligtvis kan även arga invandrarungdomar skriva vulgära påhopp på twitter och internet, följ @ingridcarlqvist @rogsahl får ni se, men dessa påhopp anmäls sällan.

Folk ser hur olika måttstockar används för skilda grupper och handlingar; svenskar som skriver illa om invandrare hängs ut, invandrare som förstör egendom (ofta andra invandrares) ursäktas.   Det är ingen konspiration, ingen dold agenda, utan något de som följer näthatsdebatten och annat sett länge.

Jag upprepar: Det är BRA att Avpixlat m fl. finns som tar in nästan alla kommentarer, och det är FEL att Newsmill m fl. inte låter folk skriva av sig.  Det är FEL när Aftonbladet kan driva hetskampanjer mot ”skiten” i kommentarsfälten och det är BRA att Mats Dagerlind får tala till punkt på Publicistklubben.

Yttrandefriheten tål det mesta men det finns tillfällen som den kan behöva inskränkas menade JS Mill.  Det ena är om man framför hot och hetsande yttranden framför en grupp med uppmaning till att begå brott, t ex vid Reclaim the Streets fönsterkrossningar i Göteborg 2000 och i Husbyupploppen (då via sociala media). Det andra tillfället är, givetvis, när yttranden övergå i kriminella handlingar vilket skett över hela Västeuropa och USA sedan decennier, nästan alltid utfört av arga (halvkriminella) invandrarungdomar (i Frankrike 2006 i synnerhet, i London 2011 troligen lika delar arga vita som bruna butiksrövare).

När man så öppet visar att inte samma villkor gäller för olika gruppers ord och handlingar kallas det hyckleri. Om dessa grupper skiljer sig åt etniskt och i hudfärg kallas det rasism.

En termins statsorganiserad indoktrinering i islam

islamologi

En termins indoktrinering i politiskt korrekt islamologi, 30 hp RHG 102.

Ingen kritisk eller vetenskapligt ifrågasättande kurslitteratur, över 15 år gamla böcker, attentatet 9/11 2001 studeras ur Mattias Gardells ursäktande perspektiv liksom hans debattbok om sk islamofobi, där Muslimska Brödraskapet jämförs med svensk socialdemokrati.

Professors Jan Hjärpe vars bok ingår, försvarade antisemitism i fallet med Radio Islam 1989 och hävdar att arabvärlden befinner sig i en guldålder, visar Per Ahlmark i ett inlägg.

CSN lånar ut dina skattemedel med låg ränta, studenter fördummas och förbereds inte för arbetslivet, och Stockholms universitet kan stoltsera med mångfald och tolerans.

Islamisering? Nej svensk högskoleutbildning.

Framförallt frihet. Festskrift till Lars Hedegaard 70 år

20130206_081741

Frem for alt frihed. Festskrift til Lars Hedegaard
Trykkefrihedsselskabets Bibliotek 2012

Den svenska pressens undfallenhet efter mordförsöket 5 feb 2013 på en av denna tidnings redaktörer, Lars Hedegaard, förklaras bäst med dess okunskap om vem de har att göra med. För att råda bot på detta rekommenderas läsning av den festskrift som utkom sommaren 2012 till Hedegaards 70-årsdag. Till de som hyllar Hedegaard finns danska ministrar, partiledare, internationellt kända intellektuella inklusive meningsmotståndare från hela världen och från Hedegards studietid vid Århus universitet på 1960talet.

Fokus i de 21 bidragen ligger vid yttrandefriheten och dess fiender medan ämnena varierar från bibelexeges till frikännandet av Hedegaard av danska Högsta Domstolen i april 2012. Bland bidragen finns många som ser paralleller mellan andra tiders förtryck och dagens politiska korrekthet i västvärlden, särskilt inom EU och i Skandinavien. Några historiska bidrag står ut bland de många samtida betraktelserna över islamisering, yttrandefrihet, intellektuell repression och jubilarens framgångsrika insatser sedan 1960talet med historieforskning, publicistisk och opinionsbildning i Danmark i synnerhet men även utomlands.

Kai Sørlander beskriver motsättningen mellan diktkonst och filosofi i Platons antika Grekland. Temat är välkänt och hans genomgång traditionell, men slutar i att påvisa den protestantiska kristendomens betydelse för att kunna bedriva verklig rationell analys och tillåta fri diskussion, även om sekulära ting. Hotet mot denna rationalitet är den relativism som brett ut sig och låtit samhällsfrågor behandlas som vore de upp till litterära smakomdömen.

Prästerna Søren Krarup och Jesper Langballe går i närkamp med det kristna begreppet om kärleken till sin nästa, respektive skillnaden mellan den statiska guden Allah och den kristna Guden. Bibelns ord om att älska sin Gud och sin nästa som sig själv är en uppmaning menar Krarup. I 1968 års version blev den till en lag, en regel om löneutjämning och solidaritet enligt vänsterns påbud. Att älska ett oändligt antal nya och anonyma invånare till Danmark via skattsedeln är inte meningen. Langballe visar hur Allahs lag alltid ger muslimen rätt, medan Gud tvärtom visar människans otillräcklighet och inbjuder till självkritik. Den kristne är desillusionerad om sin förmåga och behöver syndernas förlåtelse. Muslimen kan tvärtom med Allahs hjälp gå emot alla andra med svärdet i sin hand för jihad.

Katrine Vinkel Holm skriver om 1770 års danska tryckfrihetsman, Johann Friedrich Struensee (som fö skildras i svensken PO Enquists roman Livläkarens besök). Avskaffandet av censur blev kort, 3 år. Sedan fick det danska enväldet nog av de tusentals illa skrivna, uppstudsiga, ofta anonyma skrifter som hade givits ut. Folk med ”de mest ytliga kunskaper gav sig in i allt möjligt”, suckade en historiker några decennier senare. Som om de ville delta i samhällsdebatten, tänka sig.

David Gress skriver om upprinnelsen till det spanska inbördeskriget där den sedvanliga glorifieringen av vänsterns republikaner ifrågasätts. Gress hävdar att denna förenklade marxistiska tes inte räcker till för att förklara vissa historiska händelser som misskrediterar de framryckande kommunistiska och anarkistiska styrkorna. Tyvärr råder sedan 2007 yttrandefrihetsinskränkning i Spanien om inbördeskrigets orsaker, inte olikt det turkiska förbudet om utrotningen av armenier 1917-21.

Jens Gregersen skriver om en annan myt, framgångslandet Sovjetunionen, som lockade och förblindade många europeiska intellektuella under sina första decennier (i Sverige hyllades diktatorn Stalin så sent som 1947 av svenska Författarförbundet under ledning av akademiledamot Artur Lundvist). Danska författaren Karin Michaëlis resa 1934 avrapporterades i den bolsjevikvänliga liberala dagstidningen Politikken, som kunde visa upp mönsterfängelser och glada sovjetmedborgare. I nutida biografier och uppslagsverk om Michaëlis förtigs detta. Även Bent Jensens bidrag behandlar kryperi för Sovjet, t ex vid en konferens 1975 om dissidenten Andrej Sakharov.

Festskriften är obehaglig i ljuset av mordförsöket. 2013 lade danska sk anti-fascister ut Lars Hedegaard adress med en karta där hans hus var uppmärkt. ”Vi måste värna om de orädda, som hotas till livet av rasande islamister” skrev Bent Jensen och Frørup Vestergaard i bokens förord i maj 2012. Nio månader senare besköts Lars Hedegaard med två kulor vid sitt hem. Svenska journalister bör ta chansen att förstå vad som sker genom att läsa denna utmärkta skrift och agera.

Bokens motto, ”Frem for alt frihed”, är taget från britten John Miltons Areopagitica (1644), “Give me the liberty to know, to utter, and to argue freely according to conscience, above all liberties”, vars ord citerades i domstolen 24 januari 2011 av Lars Hedegaard.

Chronology of islamist terrorist attacks and plots 2000- 2013

terrorist-attacks

2000, Dec 22, Delhi, India. Red Fort attacked.

2001, Sept 11, New York and Washington DC, USA. Planes flown into buildings.

2001, Dec 13, Delhi, India. Parliament attacked.

2001, Dec 22, Paris flight to USA. Richard Reid arrested in terrorist plot

2002, Jan 23, Peshawar, Pakistan. Journalist Daniel Pearl abducted and killed.

2002, May 6, Hilversum, Holland. Politician Pim Fortuyn assassinated.

2002, Oct 23, Moscow, Russia. Theatre attacked.

2003, May 16, Casablanca, Morocco. Bombs in city.

2004, Sept 1, Beslan, Russia. School attacked.

2004, March 11, Madrid, Spain. Train bombings.

2004, Nov 2, Amsterdam, Holland. Politician Theo Van Gogh assassinated.

2005, Feb 14, Beirut,. Lebanon. Politician Rafic Hariri assassinated.

london_OZLyq_17340

2005, July 7, London, UK. Buses and metros bombed.2005, Oct 1, Bali, Indonesia. Hotels bombed.

2005, Oct 19, Sarajevo, Bosnia. Bosnian-Swedish M. Bektašević arrested in terrorist plot.

2005, Oct 29, Delhi, India. Bombs at markets.

2006, July 11, Mumbai. India. Trains bombed.

2008, July 26, Ahmedabad, India. Bombs in city.

2008, Sept 13, Delhi, India. Bombs in city.

2008, Sept 20. Islamabad, Pakistan. Hotel Marriot attacked.

2611-Mumbai-Attacks

2008, 26-29 Nov, Mumbai, India. Hotel and train station massacre.

2009, Sept, New York, USA. Najibullah Zazi arrested in terrorist plot

2009, Oct, Pennsylvania, USA. Colleen Renee LaRose (“Jihad Jane”) arrested in terrorist plot

2009, Dec 25. Amsterdam flight to USA. Umar Abdulmutallab arrested in terrorist plot

2010, Feb 13, Pune, India. Bakery bombed.

2010, May 1, New York, USA. Faisal Shahzad arrested in terrorist plot.

2010, May 11, 15, Sweden. Artist Lars Vilks attacked.

2010, Dec 13, Stockholm, Sweden. Suicide bomber Taimour Abdulwahab self-exploded.

2010, Dec 29. Copenhagen, Denmark. Four Swedish immigrants arrested in terror plot.

2011, July 13, Mumbai, India. Bombs in city.

2011, Sept 7, Delhi, India. High Court bombed.

AQIM_AFP

2013, Jan 16, Algeria. Oil field attacked.

A selection with emphasis on Sweden, USA and India. For more, including terrorist attacks by others than islamists, see
http://en.wikipedia.org/wiki/Terrorist_attack

Det mörka nätet- om norsk högerextremism

Det mörka nätet

Det mörka nätet. Om högerextremism, kontrajihadism och terror i Europa
Av Øyvind Strømmen. 200 sidor.
(Molind & Sorgenfrei förlag, 2012)

När den norske anti-rasistiske bloggaren och frilansjournalisten Øyvind Strømmen förberedde sin bok om norsk högerextremism och anti-muslimska nätverk i Europa sommaren 2011 mördade Anders Behring Breivik 77 unga och gamla i och utanför Oslo. Boken blev därför en aktuell kommentar till den ideologiska bakgrunden till det besinningslösa dådet och en journalistisk bragd som premierades med titeln ”Årets Frilansare 2011” i Norge.

Boken är en katalogisering av en mängd extremhögergrupper- och partier i Europa sedan 1900, moderna internetkampanjer mot invandring, kontrajihadistiska nätverk och aktuella idéer som Bat Yeors tes om ett islamiserat Europa, Eurabia. I detta sällskap sägs bl a Lars Hedegaard ingå tillsammans med förespråkare för serbiska nationalister som Milosovic och ungerska pilkorsare under andra världskriget. Dagens English Defence League ges stort utrymme eftersom Breivik själv sade sig ha kontakt med dem, liksom den norske bloggaren Fjordman som refereras noga i förbindelse med Brevik.

Boken driver tesen att förföljelse av judar har numera ersatts för förföljelse av muslimer som metod för de sena högerextrema rörelserna under 1900-talet, även om viss anti-semitism lär finns kvar i vissa högergrupper. Sverigedemokraterna sägs inte vara ett fascistiskt men väl ett högerpopulistiskt missnöjesparti i stil med norska Fremskrittspartiet. Några resonemang varför muslimer blivit måltavla ges inte annat än att rasism och lögnaktig propaganda om hög kriminalitet och sociala problem bidragit till deras utsatthet.

Vad gäller inventering av olika nätverk på internet och i verkligheten är boken självfallet läsvärd, men någon vidare argumentation mot några av de idéer som t ex denna tidning står för, yttrandefrihet och invandringskritik, ges inte något stort utrymme. Att begränsa kritik av yttranden och press i förhållande till islam tas för självklart. Muhammedteckningar är att skapa osämja, rasism och missbruka yttrandefrihet osv. Alla resonemang om att media skulle undanhålla nyheter om invandringsproblem och vara politiskt korrekta är groteska konspirationsteorier som bara finns i vissa högerideologiska hjärnor.

Likaså avfärdas begreppet Taqiyya inom islam som kan betecknas vara en tillåtelse för muslimer att ljuga för icke-muslimer om det är till deras fördel. Norsk undfallenhet inför islamisering reduceras till böneutrop och badhustider medan den i Norge bosatte amerikanen Bruce Bawer visar i Surrender: Appeasing Islam, Sacrificing Freedom (2010) att problemen är mycket större än så, redan innan Breviks illdåd 2011 lett till än mindre yttrande-och pressfrihet i kritik och behandlingen av islam. Den norska dokumentärfilmen Frihet, likhet og Det muslimske brorskap av norsk-irakiern Walid al-Kubaisi och sänd 2010 i norska TV2 (och på YouTube), ger också en helt annan sida av den norska kritiken av islam än den som Øyvind Strømmen vill visa upp, de ensamma männen vid datorn som indoktrinerar varandra och sjunger nordisk reaktionära sånger innan de går ut och slår ned värnlösa invandrare.

Den svenska utgåvan har ett efterord av tidskriften EXPOs redaktör Anders Dalsbro som gör en än snabbexposé av svensk högerextremism, nationalism och invandringsmotstånd från Per Engdahls Nysvenska Rörelsen och rasistiska organisationer över till Vitt Ariskt Motstånd och Ultima Thule m fl under 1990talet.

Det mörka nätet är en början till en sansad diskussion om invandring, ideologi och politik som bör få ett svar från de som inte godtar bokens tolkningar av deras åsikter och engagemang.

Islam, väst och liberalismen

Omslag-Islam-och-liberalismenEn kort recension av en kort skrift som presenterades på Timbro i veckan

Islam och liberalismen av Carl Rudbeck
(Timbro. Stockholm 2013)

Den liberala tankesmedjan Timbro har givit den liberale kulturskribenten Carl Rudbeck i uppdrag att kort beskriva islams relation till liberalism och demokrati i västvärlden. Rudbeck är särskilt lämpad som kunnig i arabiska och med en vass penna, bl. a som redaktör för den nu nedlagda kultursajten Smedjan.com.

Den tunna 70 sidiga skriftens mål är att introducera svenska läsare i en internationell debatt som förts sedan invandringen av muslimer till väst skett i stor skala sedan 1945. Rubrikerna Reformeringen av islam, Globaliserad islam, Lögner och fiktioner om islam, Verkliga problem, Fundamentalism och Tama imamer (utbildade av svenska staten) är några av de teman som snabbt skissas, lärt och översiktligt.

I den debatt om reformeringen av islam och huruvida den ens är möjlig verkar Rudbeck ställa sig mellan vad han uppfattar som två ytterligheter. Dels de imamer och islamologer i väst som inte ser några större problem, dels de kritiker som ser islam som själva grundproblemet. Tariq Ramadan hör till den första skaran medan Robert Spencer den andra. Rudbeck nämner dock bara Ramadan, vilket är en stor brist eftersom Spencers islamkritik är betydande. Ramadans tvekan att fördöma Koranens stening liksom hans godkännande av våld mot civila israeler noteras men inte tillräckligt.

Att Rudbeck inte starkare tar ställning för yttrandefrihet och demokrati vad gäller islams ställning i västvärlden är huvudintrycket av skriften som försöker balansera mellan de två lägren, men han smyger in stark och klar kritik i alla faktauppgifter om vad hårdföra islamtolkningar ställt till med i form av självförvållad segregation, våld, offerstatus, sharia rättskipning, problem i skolor och samhällsservice osv.

Det finns två sätt att läsa denna korta skrift; en ytlig som uppfattar Rudbeck som en försiktig och balanserad tolkare av dagens heta debatt om islam och demokratiska värden, en djupare som ser att alla fakta han drar fram tyder på att reformationen av islam är en betydligt svårare fråga än att försöka finna en medelväg mellan islamvänner och islamkritiker. I detta påminner Rudbeck tyvärr om de svenska s.k. ”tredje ståndpunktare” som under kalla kriget vägrade ta avstånd från Sovjets våldregim med hänvisning till USA:s övermakt. Dessa supermakter var lika goda kålsupare ansåg det svenska etablissemanget
Rudbeck skriver att ”Det finns också stora och goda möjligheter att muslimen inte längre är ’den andre’ utan vem som helst, du och jag. För det krävs att man skiljer mellan islam och muslimer, bara för att en handling begås av en muslim så behöver det inte bero på hans muslimska tro”.

I kontrast till detta överslätande läste den muslimske terroristen Taimour Abdulawahab upp sin motivering som han sände till Säpo innan han sprängde sig själv i sitt misslyckade terrorattentat 11 dec 2010:
”Tack vare Lars Vilks och hans målningar av profeten Muhammed, fred vare över honom, och era soldater i Afghanistan och er tystnad på allt detta så ska era barn, döttrar, bröder och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dö. Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet”.

Men Rudbeck skriver strax därefter. ”Att integrationen av en så stor grupp med en ny religion, som ju länge sågs som kristendomens fiende /…/ skulle gå helt utan problem är en tanke så naiv och befängd att det är märkligt att den alls har kunnat uppstå”.

Skriften är en bra introduktion som bör läsas av alla samhällsintresserade men den bör kompletteras med svenska utgåvor av Bruce Bawer, Robert Spencer och Geert Wilders böcker för att fördjupa diskussionen och tydliggöra alternativen. Rudbeck hyser förhoppningar om dialog dock med viss reservation. ”Muslimerna måste argumentera för sin sak – helgdagar, matvanor, umgängesvanor – och de måste finna sig i att andra argumenterar emot. Ansvaret vilar också på dem. Framtiden är inte skriver utan vi får skriva den själva och då helst tillsammans”.

Vid skriftens presentation på Timbro var Pernilla Ouis, docent vid Malmö högskola och fd muslim, den enda som verkade kunna debattera islam och väst med klarsyn (lyssna själv här). Läs Rudbecks skrift själv, en bra början som måste fortsätta.