Bangen

 

Mitt bostad maj- aug 2021, Vallersviks camping, Frillesås.

 

Att banga är ju bekant och betyder att dra sig ut av rädsla. Fega ur.

I Halland finns ordet kvar i den danska och tyska betydelsen av att vara rädd och ängslig. Man kan alltså vara bangen här nere. Hände mig senast under en rälig havsstorm i tältet mitt där jag tillbringade mina första tre månader här i norra Halland.

Men jag var aldrig utan klär som kären i ordstävet:

”Däger, kommen skonn I fau sai, där ligger ain nägen kär naire ve strannen”.

Men halländska dialekten är inte danska även om landskapet var danskt (liksom Skåne och Blekinge) till och med freden i Roskilde 1658. Dessutom skiljer sig nordhalländska och sydhalländska sig åt vid Tvååkersgränsen söder om Varberg. Norrut mer likt bohuslänska och västgötska, söderut mer likt skånska. Norröver finns bönnera och prästera, söderöver bönnerna och prästerna.

Danskan är inte så svår tycker jag som läste på nordisk folkhögskola och bodde i Köpenhamn på 1980-talet. Efter ett tag klarade jag av att räkna på danska och berätta att jag var född ottehalvtreds.

Danskan byter  talsystem efter 40 från vårt byggt på tiotal till ett annat som bygger på  tjugotal efter kvantiteten tjog, nu mest använt om ägg. Tjugo är ju ett tjog även på svenska.

Så att jag är född 58, ottehalvtreds, går att bryta ned till 8 (otte) och 50 (halvtreds som är kortform av halvtreds sinds tyve. Sinds = gånger). 60 är treds sinds tyve (förkortas treds), dvs 3 gånger 20.  50 är en halv gång av denna uträkning dvs halvtreds sinds tyve. 2 + 1/2 gånger 20 = 50.

Om detta låter krångligt så betänk de som ska lära sig det franska räknesystemet. Där byter man  talsystem en gång till under 100. De bygger liksom danskarna på tjog dvs 20, men lägger till 10 vid 70 och 90 på ett ytterst ologiskt vis (90 = quatre vingt dix, dvs 4 X 20 + 10).

Fransktalande belgare och schweizare vill dock vara rationella och har ett konsekvent talsystem där 70 heter septante, inte soixante-dix (60 + 10) som i franskans moderland. Hade den överrationelle vetenskapsmannen René Descartes levt idag hade han nog inte räknat som fransmännen gör. Och kanske inte heller dött på Stockholms slott på 1600-talet.

Vad lär vi oss av detta? Att tur var att hallänningarna inte behöll det danska räknesättet 1658. Fast jag skulle klarat mig, änna.

Förra kåseriet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s