En skriftställares dagbok: 31-10-2020

JOSEFIN HOLMSTRÖM, CARL RUDBECK OCH ERIC WEINSTEIN. Den ene fritänkande friherre, den andre fritänkande matematiker. Den första anglofil, ginger and brilliant.

Vi börjar med Weinstein som talade i över två timmar igår med Lex Fridman, en ursmart ryss som för tredje gången poddade med honom och nådde ett optimal nivå av serious and fun IDW. Weinstein sa bland annat tre förbluffande saker:

a) Spotify kommer inte tillåta Joe Rogan att ta politisk ställning. Att ta in Alex Jones var gränsen.

b) USA bör införa en teknokrati. Han sa inte diktatur. Men menade det.

c) Konspirationen om Jeffery Epstein är sann. Medier och inblandade är knäpptysta. Ibland existerar konspirationer.

Eric Weinstein tar paus från sin podd The Portal, vilket jag beklagar men förstår. Han har annat att göra åt sin chef Peter Thiel.

***

Carl Rudbeck är flitig skribent som i förrgår recenserade Charles Larmores senaste bok i en streckare. I den hävdar Larmore att det grundläggande för politisk filosofi är att behandla varandra med respekt, inte välfärdsstaters omfördelning eller John Rawls rättvisa. Konstigt nog så hänvisar Larmore till Carl Schmitts tes om att politik till syvende og sidst handlar om att skilja mellan vänner och fiender för att komma till slutsatsen om att respekt är mer grundläggande. Schmitt skulle inte hålla med.

För honom, liksom för Thomas Hobbes och för svenske statsvetaren Johan Tralau (i sin antologi om Schmitts Hobbesbok), är ordning mer grundläggande än både rättvisa och respekt. Finns inte statlig ordning får klaner makt. Dessutom kan myter spela en viktig roll för samhällsgemenskap och förändring, för att inte tala om revolutioner.

Har man ingen ordning spelar varken rättvisa eller respekt någon roll. Rudbeck försöker rädda Larmores tes om respekt men han är skeptisk. Respekt är väl inte samma sak som ”politisk legitimitet”, vilket är något som Larmore anser. Nej, ordning och våldsmonopol går före allt.

Carl Rudbeck dök vidare upp igen igår i senaste Axess (nr 8/2020) där han recenserade en nytolkning av en klassisk arabisk skrift med skämtlynne och ordlekar, Maqamat från 1100-talet av Al-Hariri. Den handlar om en skojare som bedrar folk med inbillade sjukdomar och elände för att kunna bedriva tiggeri. Får han ihop några slantar går de till dryckeslag med vännerna. Författaren Al-Hariri sades vara kort, ful, snål och smutsig.

Rudbeck, som disputerade på kulturmarxisten Walter Benjamins litteraturteorier, är kunnig i arabiska och får väl klassas som lärd. Dessutom trevlig de gånger vi språkats vid. Hans bok om islam och liberalism är läsvärd skrev jag 2013.

***

Med sin tillhörighet i det borgerliga lägret, Smedjan, Timbro, SvD, Sydsvenskan, utgör Carl Rudbeck en av få belästa borgerliga skribenter om man ska tro Josefin Holmström. Hon efterlyster i samma nummer av Axess större engagemang i kulturfrågorna från borgerligheten. Att Fredrik Reinfeldt gillade Da Buzz för 10 år sedan inger henne samma fasa som när blivande VDn Benjamin Dousa nyligen tweetade om att han skulle göra Timbro till mer rock’n’roll än Mozart.

Samtidigt så fläkte hon ut sitt privatliv i SvD Kultur Söndag där vi fick veta saker om hennes intima liv många prenumeranter inte hade beställt. Knappast höger, knappast kultur, knappast Emily Dickinson. Men allt som är läsvärt och spännande är inte sprungen ur borgerlig kultur.

Vill du följa min dagbok, klicka på https://sjunne.com/category/en-skriftstallares-dagbok/

En tanke på “En skriftställares dagbok: 31-10-2020”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s